Hela listan – här är årets gästspanare
Från e-handel och matsvinn till proteinkoncentrat och den nya guldgruvan – det är några av ämnena som våra femton gästspanare avhandlat i år. Har du missat någon? Här är hela listan!
Jenina Dahlberg: Så kan orosmolnen skingras
"Det är komplext” är det vanligaste expertsvaret på frågan vad vi ska äta. Tvärtom menar Jenina Dahlberg.
Det är enkelt. Här är receptet: grunda med mat från växtriket, toppa med lite men bättre animalier, gärna ekologiskt och gärna lokalproducerat. Receptet varierar något men grunden är densamma och används av Livsmedelsverket, WHO, FN, Cancerfonden, EAT Lancet-kommissionen och WWF – och bekräftas ständigt av ny forskning. Så varför har ”det är komplext”-svaret blivit ett mantra? Kanske för att jordbruks-, hälso- och miljöfrågor är komplexa. Kanske för att det blir komplicerat om vi ska ned på detaljnivå, fokusera på enskilda livsmedel eller uppnå perfektion i varenda måltid. Läs hela Jenina Dahlbergs spaning här 
Elin Aronsen Beis: Därför vill jag inte kalla mig startup
Startups – ett hett epitet som attraherar investerare och som förknippas med någonting större och bättre. Eller är det en rubrik på en evig gratisresurs för näringslivet att putsa fjädrarna med? Entreprenören Elin Aronson Beis berättar om startuplivet och ger en känga till näringslivet.
Så många pitchar, så många event, så många trollerier med knäna. Allt för att kicka igång drömmen och affärsidén man verkligen tror på. Att vara ett ungt techbolag som dessutom jobbar med hållbarhet och som vill rädda världen – det kan väl inte bli bättre? Jodå, det kan det. Läs hela Elin Aronsen Beis spaning
Johan Sedenius: Det här är den nya guldgruvan
Blir det några gemensamma måltider framöver om vi ivrigt påhejade av handeln konsulterar våra blodvärden innan vi stoppar något i munnen? Johan Sedenius ser en ny guldgruva växa fram.
Fysikern och författaren Bodil Jönsson talade under Livsmedelsdagarna med viss sorg om att individuella preferenser i allt högre grad styr över vad som serveras. Hon uttryckte förhoppningen att tiden inte är förbi för att alla runt bordet äter samma mat. Den önskan delar hon med många. Starka vinstintressen verkar i en annan riktning. Läs hela Johan Sedenius spaning
Johanna Allhorn: Tuff kamp på nätet när kunderna vill välja själva
Det finns stora möjligheter, men svag lönsamhet för mat på nätet. Det skriver Johanna Allhorn, redaktionschef på Ehandel.se.
Att de branschledande kedjorna har investerat miljarder i olika e-handelslösningar har alltså hittills gett en ganska blygsam effekt. Och vad värre är; många har svårt att få sina e-handelslösningar att gå med lönsamhet. Uppenbarligen är det svårt att gå från en affärsmodell där kunden har gjort en stor del av jobbet själv, till att denne ska få sina önskade varor packade och levererade på önskad tid. Läs hela Johanna Allhorns spaning
Kajsa Asp Jonson: Världens blickar på svensk hållbar mat
Världen har span på Sverige som förebild idag. Dessutom kommer Sveriges roll i den globala matförsörjningen att stärkas i takt med klimatförändringarna.
Det är slutsatser som drogs på Aktuell Hållbarhets Livsmedelsforum i Örebro. Våra val och beteenden kring mat påverkar många olika framtidsperspektiv. Maten är navet i en stor bredd av frågor: Hållbarhet och hälsa, upplevelser och lust, jämlikhet, ekonomi, politik, styrsystem, regelverk – och möjligheter. För att lyckas med det vi står inför, eller faktiskt är mitt i, behövs ett tvärvetenskapligt grepp och mer samverkan. Läs hela Kajsa Asp Jonsons spaning
Daniel Skavén Ruben: Städernas roll växer i framtidens matsystem
Världens storstäder har ett tungt klimatavtryck – som nu ska minska. Daniel Skavén Ruben besökte toppmötet C40 Summit i Köpenhamn och delar med sig av sina insikter.
Vad har matsystemet med städer att göra? Mycket, visar det sig. Mot slutet av århundradet kommer 80 procent av jordens befolkning (jämfört med 54 procent idag) att bo i städer. Det kommer att påverka hur, var och när vi producerar, distribuerar, konsumerar och gör oss av med mat. Matsystemets utsläpp av växthusgaser innebär att städer som vill bli klimatneutrala, till exempel Köpenhamn som ämnar bli CO2-neutralt 2025, måste hantera klimatpåverkan inte bara från byggnader, energi och transport utan även från maten. Läs hela Daniel Skavén Rubens spaning
Daniel Skavén Ruben: Vad kostar maten vi äter – egentligen?
I april 2019 spanade Daniel Skavén Rubens i matens pris och vad som inte syns på kvittot.
Vad har en kanadensisk eko-köttbonde, en tysk barnmatstillverkare, en politisk rådgivare i Andhra Pradesh, en thailändsk forskare och en FN-chef från Afrika gemensamt? Alla sitter just nu runt ett bord i Belgien för att försöka arbeta fram ett bättre sätt att mäta matens verkliga kostnader. Läs hela Daniel Skavén Rubens spaning
Analisa Winther: På jakt efter naturliga lösningar
Hur kan naturliga lösningar – som kolinlagring, gröna tak och agroforestry – hindra eller mildra effekterna av klimatförändringarna? Det var fokus under Building a Resilient Future i New York. Analisa Winther gästspanar från eventet.
The topic of the day: how to fortify our world against climate change. IPCC estimates that anywhere from 52 to 467 million people are at poverty risk depending on the outcomes of climate related disasters. Resilience looks at solutions to not only mitigate climate events like inhospitable temperatures and food scarcity. But also drawdown the carbon in our atmosphere. At the core are nature based solutions, which are also the main message of activist Greta Thunberg’s Nature Now campaign released last week. Läs hela Analisa Winthers spaning
Linn Torstensson: I hälsohetsens spår försvinner fakta
I jakten på den optimala kosten för en god hälsa tappar vi fokus.
Från alla håll matas vi med att ingefära, acai och quinoa gör oss friska medan gluten, socker och e-ämnen gör oss sjuka. Du ska ta en ingefärsshot på morgonen för att slippa inflammation och laga allt från grunden till middagen så att du kommer undan tillsatserna. Enligt en undersökning, som United Minds har gjort på uppdrag av Brödinstitutet, förknippar många hälsosam mat med vad maten inte innehåller och den anses mer hälsosam om den är ”fri från”. Allra helst ska maten vara fri från socker, laktos, tillsatser och gluten. Mitt i det här bruset av pseudovetenskap och missvisande information försöker vi från den vetenskapliga skolan nå ut med evidensbaserade fakta. Läs hela Linn Torstenssons spaning
Kristofer Lund: En starkt bidragande orsak till klimatkrisen
Empati och matsystemets problem är tätt sammanlänkade. Varför det är så berättar Kristofer Lund.
Naturen, vilken grej! Ett frö, lite jord, lite hönsskit, några veckor och sedan har vi en fänkål. Jag är en hyfsad men ändå amatörmässig hemmaodlare. Gissa hur stolt och nöjd jag känner mig när jag står med ett halvt kilo perfekt fänkål i handen?! Förutsättningarna för fänkål att trivas i Sverige finns uppenbarligen. Men, det märks inte nämnvärt på lokala matbutikens hyllor. Här trängs svenska grönsaker med bleka, vissna, övermogna eller undermogna grönsaker som rest från Nederländerna, Spanien eller runt halva jordklotet. Det känns snett. Varför är det så? Läs hela Kristofer Lunds spaning
Kjell Sjelin: Mer än ett klimatneutralt lantbruk
Från hyperloop till proteinkoncentrat – hur kan ett klimatreparerande jordbruk se ut? Kjell Sjelin delar med sig av sina erfarenheter och visioner.
Jord- och skogsbrukets två roller är att förse oss med mat, fibrer, rik biologisk mångfald och samtidigt reparera livsuppehållande system som t ex att lagra in kol för ett stabilt klimat. Jag är glad för att kunna bruka en diversifierad eko-gård norr om Uppsala, där jag kan fundera och göra en del kring lantbrukets hållbarhetsfrågor. Läs hela Kjell Sjelins spaning
Sara Maxence: Därför slängs 40 procent av maten i USA
Hur har USA blivit en värsting vad gäller att slänga mat? Sara Maxence söker svar på konferensen FoodInno.
I USA slängs 40 procent av all mat som produceras. Samtidigt saknar en sjundedel av befolkningen mat för dagen. Här, i hjärtat av Silicon Valley, finns vilja, energi och kapital för att skapa skapa förändring i den gigantiska svinnfrågan. Jag är på FoodInno för att förstå vad som utmärker det amerikanska matsvinnet och hur det skiljer sig från diskussionen i Sverige. Läs hela Sara Maxence spaning
Att lyckas som startup på megamässan
Vad ska man tänka på som startup för att nå igenom bruset på en enorm internationell mässa? Sara Maxence delar med sig av sina insikter från utställningsbåset på amerikanska Expo West.
Det är nu det gäller. Efter veckor av förberedelser är vi äntligen här för att testa responsen för startup Bla Bla Foods (vi gör växtbaserad välling). Som startup ställs man på samma utställningsgolv som de stora producenterna. Så hur får man genomslag på en mässa med oändligt många varumärken? Efter ett par dagar på Expo West som utställare har jag några tips. Läs hela Sara Maxence spaning
Ann-Helen Meyer von Bremen: Från mirakel till ifrågasatt
Konstgödseln var en fantastisk uppfinning för hundra år sedan. I dag har den blivit en belastning för miljö och klimat. Vilka är alternativen? Här är två.
Dagens konstgödsel, även kallad mineral- eller handelsgödsel, tillverkas av fossil energi i form av naturgas och är efter diesel till maskiner den näst största energiposten inom jordbruket. Tillverkningen och användningen av konstgödsel står också för en stor del av det svenska jordbrukets klimatpåverkan. Bara tillverkningen av kvävegödsel står för runt hälften av utsläppen vid veteodling. Konstgödsel är också den största källan till att utsläppen av kväve har ökat så mycket att kvävecykeln har rubbats, vilket ger klimatpåverkan i form av utsläpp av lustgas, men också andra miljöproblem som övergödning, försurning osv. Läs hela Ann-Helen Meyer von Bremens spaning
Johan Jörgensen: Vi får de grönsaker vi förtjänar
Content is King, säger man i mediebranschen. Varför inte säga samma sak i matvärlden?
Ingen har väl missat att näringsinnehållet i våra grönsaker har minskat sedan mitten på förra århundradet. Det är inte böndernas fel – det är ekonomernas. Ett enögt fokus på pris per kilo eller volym ger system som ökar antalet kilo eller volym, utan att fundera på vad som ryms i dem. Det är lika absurt som att kläder skulle sälja bättre ju större de var. Eller att priset på en biobiljett berodde enbart på filmens längd. Faktum är att det inte enbart är ekonomernas fel – det är även växtförädlarnas. Läs hela Johan Jörgensens spaning
Louise Ungerth: Hundratusentals arbetslösa om matsvinnet minskar
Om de oväntade effekterna av minskat matsvinn – och vilka slutsatser det går att dra av det.
Ofattbara mängder mat går till spillo världen över. Det har forskats rejält på hur mycket mat som slängs i livsmedelskedjan. Det handlar om 1,3 miljarder ton och förluster och svinn genererar svindlande 8 procent av alla växthusgasutsläpp i världen årligen. Och detta till ett ekonomiskt värde av 7 500 miljarder kronor. Men att hundratusentals jobb kan gå förlorade om vårt resursslöseri upphör, det talas det inte så högt om. Läs hela Louise Ungerths spaning
Filip Lundin: Så kan kraften i agtech frigöras
Vad behöver det svenska lantbruket göra för att inte bli omsprunget av andra länder och internationella företag?
Genom att använda den data som skapas i lantbruket finns nu god potential att bevisa hur hållbart producerade råvarorna är, men också för att ständigt förbättra produktionen ur både ett ekonomi- och hållbarhetsperspektiv. Andra länder och internationella företag springer just nu snabbt på den bollen. Så vad behöver det svenska lantbruket göra för att inte bli omsprunget? Läs hela Filip Lundins spaning här
Läs mer:
