"Vi får de grönsaker vi förtjänar"

Content is King, säger man i mediebranschen. Varför inte säga samma sak i matvärlden? Det skriver veckans gästspanare Johan Jörgensen.

Ingen har väl missat att näringsinnehållet i våra grönsaker har minskat radikalt sedan mitten på förra århundradet. Det är inte böndernas fel – det är ekonomernas. Ett enögt fokus på pris per kilo eller volym ger system som ökar antalet kilo eller volym, utan att fundera på vad som ryms i dem. Det är lika absurt som att kläder skulle sälja bättre ju större de var. Eller att priset på en biobiljett berodde enbart på filmens längd.

"Det är inte böndernas fel – det är ekonomernas"

Faktum är att det inte enbart är ekonomernas fel – det är även växtförädlarnas. Förädlar man växter enbart med fokus på vikt eller volym så måste något förr eller senare krascha. Smaken. Näringen. Jorden.Om vi fokuserar på enbart storlek – använder vi då jorden rätt? Har de snabbväxande, stora arterna förmåga att tillgodogöra sig näringen i jorden? Eller äter de mest konstgödsel under sina korta men snabbt växande liv?Den fantastiske amerikanske kocken Dan Barber har en växtförädlare han jobbar med som på allvar hävdar att Dan Barber är den förste som bett honom växtförädla med smak som syfte. Undrar hur många växtförädlare som fått frågan om att förädla med avseende på näring? I andra änden av kedjan står vi konsumenter med långa näsor. Det smakar inte som det borde göra och är inte så nyttigt som det borde vara – men vi får mycket av det.Pris per kilo var det. Vi får skylla oss själva.Om vi började fråga efter pris per näring istället för per kilo – vad skulle vi få för matsystem då? Definitivt skulle näringstäta livsmedel få en renässans eftersom det skulle vara tydligt vad man betalade för. Kanske till och med kött skulle komma i ett annat ljus? Fast det är klart - kött är ju inte heller vad det en gång var. En studie som gjordes för redan 15 år sedan vid London Metropolitan University kunde konstatera att en kyckling från 2004 innehöll mer än dubbelt så mycket fett som 1940, en tredjedel mer kalorier och en tredjedel mindre protein. Gram för gram lika mycket fett som en Big Mac, faktiskt.En omställning mot innehåll även i matsektorn skulle också kunna minska en obehaglig sidoeffekt. Ju större vikt eller volym vi odlar fram men där näringsinnehållet är det samma, kostar det faktiskt mer i form av hantering och transporter för att få samma mängd näring till våra tallrikar. Plus våra stackars ryggar när vi ska bära hem maten från affären. Fast det är ju nyttigt med träning förstås.

Johan Jörgensen är grundare av Sweden FoodTech och veckans gästspanare.

Föregående
Föregående

Därför slängs 40 procent av maten i USA

Nästa
Nästa

Ge maten en röst