Hög tid att bli smartare
Vi behöver nyttja våra befintliga resurser smartare. Det pekar forskare ut som en viktig del i ett mer hållbart matsystem. I veckans spaning lyfter AGFO:s Lovisa Madås några goda exempel.
För lite mer än två år sedan skrev jag en spaning om utvecklingen av rapsfärs. Jag var grymt nyfiken då – och det samma gäller idag. Därför är det extra roligt att läsa om ett nytt forskningsprojekt som tittar på hur rapsfrökakan, en restprodukt vid produktion av rapsolja, kan användas för utvinning av växtbaserat protein som livsmedel. För det produceras en hel del raspfrökakor i Sverige, närmare bestämt 185 000 ton årligen. En hel del går till djurfoder, men här tror forskarna att vi även kan nyttja det till humankonsumtion. Från restavfall till smarrigt käk!Allt fler aktörer tittar på hur matsystemets sidoströmmar och restavfall kan användas smartare. Här är 8 exempel:
Mycorena skapar ett protein och återvinner avfall samtidigt. Bolaget odlar ett svampbaserat protein av restprodukter från livsmedelsindustrin.
Enöga Mat gör getköttsprodukter på ratade bockkillingar som inte går att använda i getostproduktionen. Djuren betar i naturreservat och bidrar till biologisk mångfald.
Resqued räddar frukt från biogasdöden, och producerar juicer och nu även glass.
Värphönsburgaren gjord av värphöns som vanligen inte används som livsmedel.
Fler och fler vill brygga öl av svinnat bröd. Exempel är Kvarnagårdens Bryggeri i Småland, och nya bolaget Brave Brew som med sin första öl Crumbs vill minska brödsvinnet.
Renewal Mill omvandlar fiberrika rester från livsmedelsförädling till mjöl.
Ways2Taste heter ett forskarprojekt som vill utveckla metoder för att odla svampar på restprodukter som annars skulle ha blivit avfall. Målet är att framställa en ny proteinkälla.
Många forskare menar att vi borde titta mer mot tång och alger, här finns exempel på aktörer.
Åtta exempel – men det finns fler. Vilka outnyttjade resurser tycker du borde få mer uppmärksamhet?Hör gärna av dig.