Hur ska skitproblemet lösas?

Vad gör vi med 900 000 ton avloppsslam om året? Frågan är infekterad och om man bryr sig om cirkulär livsmedelsproduktion ömmar den lite extra. AGFO-Linda dyker ner i en fråga som länge har gått under radarn.

Vårt avloppsslam innehåller värdefulla växtnäringsämnen som fosfor, kväve, kalium och kol. Fosfor är en ändlig resurs som bryts i gruvor. I dag sprids en tredjedel av slammet på våra åkrar, resten grävs ner som anläggningsjord. Kritikerna menar att slammet innehåller en okänd mängd tungmetaller, kemikalier och mikroplaster och vill stoppa spridningen helt.Det pågår dock en intensiv forskning på området. I ett av initiativet Svenska Näringsplattformens projekt agerar nu sju VA-organisationer testbädd för teknikföretag och -startups som vill testa sina lösningar i full skala.I januari släpptes utredningen Hållbar Slamhantering. Regeringens utgångspunkt är att slamspridning ska förbjudas men man vill samtidigt se hur fosfor kan återvinnas ur slammet. Utredarna presenterade två förslag: 1) Totalförbud mot all spridning av avloppsslam på åkerjord, tillsammans med krav på återvinning av fosfor. 2) Förbud mot spridning av avloppsslam, med undantag för slam som uppfyller höga kvalitets- och säkerhetskrav.Remissvaren vittnar om polarisering och befinner sig långt ut på respektive kant. En av remissinstanserna, Ren Åker Ren Mat skriver upprört: ”Utredningen obstruerar mot direktiven och förordar fortsatt slamspridning.” Man uppmanar regeringen att sätta miljö- och folkhälsoriskerna främst.På andra kanten står de som likt utredarna oroas över att ett förbud mot slamspridning kan innebära att forskning kring cirkulära lösningar minskar. Formas remissvar formulerar tankarna kring det.Emma Lundin, projektledare på Svenska Näringsplattformen, tror också att ett totalförbud med utvinning av fosfor kan leda fel: "Vi riskerar då en snäv teknikutveckling som utgår från att allt slam måste brännas för utvinning av fosfor, och missar då helhetsbilden och bränner exempelvis bort kväve, mullbildande kol och andra näringsämnen."Svenska Näringsplattformen vill se ett mer källsorterande system med mål att återföra alla näringsämnen från avloppen till jorden, precis som vi sorterar sopor idag för bättre resurshushållning.Nu återstår regeringens beredning.Slutligen undrar man också, vad tycker du?

Här kan du läsa några debattinlägg:Lägg inte ut giftigt slam på våra åkrarKlimatsmart produktion och ökad självförsörjning med avloppsgödselGiftigt avloppsslam på åkern - en linjär och förskingrande ekonomi

Föregående
Föregående

Hur kort kan försörjningskedjan bli?

Nästa
Nästa

Hög tid att bli smartare