Din guide till begreppen
Det dyker upp nya begrepp att hålla koll på när matsystemet förändras i snabb takt. Här är AGFO:s lista med ord och förklaringar.
Listan uppdaterades senast:
12 november 2020
3D-printing
Att 3D-printa mat innebär att man kan göra olika former av mat direkt i maskinen utan några egentliga begränsningar i smak, struktur, form eller ingredienser. Det går alltså att baka hela tårtor av olika innehåll och smak på några minuter och göra pasta i vilken form du har fantasi nog att komma på.Läs mer: Här 3D-printas kakor som ska öka äldres livskvalitet
Agroforestry
Ett samlingsbegrepp för jordbrukssystem som på något sätt kombinerar träd med grödor eller bete.Läs mer: ”På jakt efter naturliga lösningar”
Agtech
Ett samlingsbegrepp för all den teknik som nu bidrar till att omvandla lantbruket, globalt och i Sverige: bland annat bioteknik, sensorer, data, inomhusodling, beslutsstöd, IoT, drönare och robotar.Läs mer, AGFO-tema: Robotar
Akvaponik
Akvaponik är ett matproduktionssystem som kombinerar konventionellt vattenbruk (t ex fiskodling i bassänger) med hydroponik (odling av växter i vatten).Läs mer: "Då är miljömärkningen ett stigma"
Artificiell intelligens (AI)
Maskiner och datorprograms förmåga att efterlikna mänsklig intelligens såsom förmågan att lösa problem eller lära sig nya saker. Inom matsystemet används idag AI på en mängd olika sätt, t ex för att upptäcka när djur är sjuka.Läs mer: Svensk innovation: Så kan AI lösa bidöden
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är kortfattat variationsrikedomen bland levande organismer och ekosystem. Det omfattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem, enligt FN:s definition. Mångfalden ligger till grund för upprätthållandet av funktioner och processer i ekosystemen och påverkar bildandet av ekosystemtjänster som pollinering. Teknik och innovationer som härmar biologiska element i naturen. Kardborrebandet, som hämtade inspiration från en växt, är ett av de mest kända exemplen. Ett annat exempel är robotbin som kan pollinera fält på samma sätt som riktiga bin.⭐ Läs mer i vår tema-artikel här
Biotech/bioteknik
Användning och modifiering av levande organismer för att passa mänskliga behov. Det kan omfatta avel, växtförädling, genteknik, molekylär teknik osv.
Blockkedja
Enligt språkrådet: "Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de datorer som ingår i nätverket". Inom matsystemet diskuteras blockkedjan som ett verktyg för att öka transparensen och spårbarheten i försörjningskedjan. Syftet är att minska riskerna för fusk och att skapa bättre förutsättningar för återkallande av matvaror.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Cellbaserat kött
Cellbaserat kött är en term för att beskriva kött odlat i bioreaktorer. Termen har tagits fram i samråd mellan startupbolag och branschorganisationer för köttbranschen i syfte att minska friktionen dem emellan. Cellbaserat kött har tidigare kallats för labbodlat kött eller clean meat.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Cellulärt jordbruk
Inkluderar alla former av odling av animaliska produkter från celler, istället för från slaktade djur. Mest omskrivet är odlat kött, från företag som Memphis meat, men begreppet inkluderar också odling av t ex mjölk och ägg. Begreppet är motsägelsefullt eftersom det inte handlar om jordbruk, utan snarare om odling i bioreaktorer.Läs mer: Cellulärt jordbruk – hot eller möjlighet?
Cleantech
Miljöteknik. Kan gälla t ex energieffektivisering, vattenrening, smarta transporter, avfallshantering eller solceller. (Alternativt begrepp: Greentech).
Cloud biology
Ett nytt forskningsfält, baserat på kombinationen av molntjänster, big data och biologisk expertkunskap.
Crispr/Cas9
Crispr/Cas9 är en teknik för att göra exakta förändringar i arvsmassan i växter eller djur. Tekniken bygger på en mekanism som finns naturligt hos bakterier, och kräver inte att något dna tillförs utifrån. Direkt mutagenes är ett samlingsnamn på flera liknande tekniker. I EU hamnar Crispr-tekniken under lagstiftningen för genmodifierade grödor. Medan i till exempel USA räknas det inte som GMO.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Data
Data är synonymt med fakta eller uppgifter enligt Svenska Akademins ordlista. Inom lantbruket kan data som samlas in, t ex uppgifter om körtider och använd mängd växtskyddsmedel, vara värdefull. Genom att ha tillgång till data om hur lantbruket bedrivs idag kan man upptäcka problem, bli mer precis i produktionen och göra exempelvis skördeprognoser.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Drönare
Delvis självstyrande, obemannad, flygfarkost. Inom lantbruket används drönare för att fotografera odlingar och ge beslutsunderlag för sådd, gödsling och bekämpning. Drönare kan också användas för att upptäcka viltskador och hålla tillsyn på djur.Läs mer: Klimatsmart jordbruk med hjälp av drönare
Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människors välmående och livsvillkor. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, skydd mot översvämningar och jordskred, vattenrening via våtmarker eller musslor, skadedjursbekämpning som utförs av naturliga fiender, grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord.
Fermentering
Är en omvandling som sker med hjälp av mikroorganismer. Inom matvärlden är det vanligt att fermentering används på två sätt. Dels för att producera livsmedel med egenskaper som gynnar tarmfloran, dels för att producera proteinrika livsmedel. Det finns exempelvis företag som utvecklar ost och mjölk med hjälp av fermentering.
Foodtech
Den bransch som använder teknik för att utveckla matproduktion, mathantering och matdistribution. Allt från nya sätt att frystorka bär till innovativa lösningar för att nå konsumenterna. Delvis överlappande med agtech, alltså teknik för utveckling av jordbruket.
Genteknik
Genetik är läran om ärftlighet och genteknik är tillämpningen av den kunskapen. Genteknik omfattar därför allt från växtförädling och avel till moderna tekniker för att direkt modifiera delar av arvsmassan, såsom Crispr. Inom lantbruket kan genteknik användas för att modifiera egenskaper hos grödor genom att göra dem mer motståndskraftiga mot kyla eller mot vissa sjukdomar.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
GIS
Geografiska informationssystem. Kartinformation, satellitbilder etc som bland mycket annat kan användas för precisionsjordbruk.
Glyfosat
En pesticid som används för ogräsbekämpning i jordbruket. Glyfosat är den aktiva substansen i flera växtskyddsmedel, där den mest kända är Roundup.
Greenwashing
”Grönmålning”. Innebär att den som bedriver miljöskadlig verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänlig genom t ex sin marknadsföring.
Hydroponisk odling
Odling inomhus i vatten, utan jord. Utöver vatten behövs också värme, ljus och näring. Hydroponisk odling lämpar sig framför allt för sallat och bladörter. Odlingen kan ske professionellt eller hemma. Två fördelar är att odlingen är yteffektiv och att den sker nära konsumtionen.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Hållbarhet
Hållbarhet är ett svårt begrepp som många vill använda. Bruntlandtkommissionen definierade begreppet som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Minst tre olika perspektiv på behoven brukar användas: miljö/ekologi, socialt och ekonomiskt.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
IoT
Internet of things, eller ”sakernas internet”, är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att vardagsföremål, byggnader, fordon, människor och djur förses med sensorer som kan uppfatta sin omvärld och kommunicera med datorer och andra sensorer. Både sensorer, datorkraft och kommunikation blir allt billigare, vilket driver på utvecklingen. Precisionsjordbruk är en tillämpning av IoT.Läs mer: Mackleans rapport om IoT och precisionsjordbruk
Jordkvalitet
Handlar precis som det låter om jordens kvalitet såsom dess pH-värde, mullhalt och hur pass hög lerhalt den har. Jordhälsa handlar om hur jorden mår i relation till bördighet och där nyttoorganismer gynnas.
Kolinlagring
Att ta upp koldioxid från atmosfären och lagra den i åkermarken genom växternas fotosyntes. På så sätt kan åkermarken bli en kolsänka. FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att kolinlagring är den billigaste metoden med den största potentialen för att minska koldioxiden i atmosfären globalt sett.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Landbaserad fiskodling
Fiskodling på land, i akvaponiska system eller bassänger. De något större landbaserade fiskodlingarna i Sverige är så kallade RAS-odlingar (recirkulerande akvatiska system). Mekaniska och biologiska filter hjälps åt att rena och återanvända vatten så att man kan odla mer fisk men förbruka mindre vatten. Vissa av RAS-odlingarna drivs i kombination med en växtodling och kallas då för akvaponiska system.Läs mer: Då är miljömärkningen ett stigma
Last mile
När mat ska distribueras till konsumenterna kan man välja olika strategier. En del bygger på att konsumenten själv kommer till butiken eller ett utlämningsställe och hämtar upp maten. Andra bygger på att maten körs ända hem – alltså till och med ”the last mile”. Denna delen av distributionen är oftast en av de mest utsläppsbelastande.Läs mer: Nya sätt att få maten levererad
Livsmedelskedjan / matsystemet
Hela den komplexa och globala väv av aktörer, tjänster och system som gör det möjligt för konsumenter i Sverige att välja mat från världens alla hörn – eller från en gård i grannskapet. En förenklad bild av en livsmedelskedja kan innehålla fyra delar: Primärproduktion, förädling, detaljhandel/restauranger/grossister och konsumtion. Modellen behöver bli mer cirkulär och sluta kretsloppen för att bli mer hållbar.
Maskininlärning
Maskininlärning handlar om metoder för att få datorer att "lära" sig utifrån data utan att datorerna har programmerats för just den uppgiften. Området angränsar till statistik, artificiell intelligens och mönsterigenkänning. Exempel inom agtech är robotar som lär sig att känna igen ogräs. (Relaterat: deep learning - en specifik metod för maskininlärning, där man använder artificiella neuronnät).Läs mer, AGFO-tema: Robotar
Matsvinn/matavfall
Matsvinn är sådan mat som hade kunnat ätas, men som slängs, medan matavfall uppstår vid förtäring, tillagning eller produktion av mat. Ett enkelt exempel på skillnaden mellan de två är att om du slänger apelsinklyftor är det matsvinn, medan apelsinskalet är matavfall.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Mikrober
En mycket liten organism, kallas också för mikroorganism eller mikrober. Mikrober är t ex viktiga för att gynna människans tarmflora. Det finns även aktörer som använder sig av mikrober för att producera nya typer av protein.
Neonikotinoider
Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. De används bland annat vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. EU:s medlemsländer förbjöd nyligen all användning av tre neonikotinoider. Anledningen till förbudet är att neonikotinoider har identifierats som en av flera möjliga orsaker till att antalet bin och andra pollinerande insekter minskar. Förbudet gäller all användning utanför växthus.
Personaliserad kost
Kost eller diet som anpassas exakt efter varje individs enskilda behov. För att få reda på individens behov använder man sig exempelvis av blodprov.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Precisionsodling
Precisionsodling innebär att använda data från sensorer, GPS, satellitbilder och kameror på traktorn för att kontinuerligt anpassa utsäde, bevattning och gödsling. Varje yta ska få precis det som behövs, varken mer eller mindre. Det kan ge högre skörd, mindre läckage och bättre lönsamhet.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Primärproduktion
Primärproduktion är första ledet i livsmedelskedjan. Till exempel odling av grödor och uppfödning av djur som ska bli livsmedel. Även jakt och fiske, samt odling av foder räknas till primärproduktion.
Proteinskiftet
Vi behöver få i oss protein, och traditionellt har våra viktigaste proteinkällor varit kött, fisk, ägg och mjölk. När konsumenter av olika skäl väljer att dra ner på köttkonsumtionen behöver proteinerna komma från andra källor såsom bönor, linser och baljväxter. I praktiken får de flesta i Sverige i sig mer proteiner än de behöver, enligt Livsmedelsverket.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
RAS-odlingar
RAS-odling, ett begrepp inom fiskproduktion, betyder recirkulerande akvatiska system. Mekaniska och biologiska filter hjälps åt att rena och återanvända vatten så att man kan odla mer fisk men förbruka mindre vatten. Vissa av RAS-odlingarna drivs i kombination med en växtodling och kallas då för akvaponiska system.
Regenerativt jordbruk
Det finns ingen vedertagen definition av detta begrepp som används inom en del av det ekologiska jordbruket. Men syftet är att öka den biologiska mångfalden, lagra mer kol i marken och förbättra jorden.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Rekoringar
En rekoring är i praktiken en grupp på sociala medier där både lokala matproducenter och konsumenter är medlemmar. Konsumenterna meddelar vad de vill beställa. Producenterna meddelar vad de kan erbjuda. Försäljningen sker innan mötet. När överenskommelserna är klara, bestäms tid och plats för alla att mötas upp så att köparna kan hämta sina varor.⭐ Läs mer i vår tema-artikel
Relationsmat
Att skapa en transparens och närhet mellan konsument och producent. Att veta var maten kommer ifrån och ha en relation till personerna bakom produktionen.
Samodling
Innebär att man odlar minst två grödor på samma plats, under samma tid. Man försöker då odla grödor som inte konkurrerar om plats eller näring utan som tvärtom kan gynna varandra. Det kan t ex vara en växt som växer sig högt och en som håller sig nära marknivån. Exempel kan vara ärter och korn eller vete och åkerböna.Läs mer: Samodling kan öka skörden
Sensorer
Alla komponenter som mäter ett tillstånd i omgivningen och vidarebefordrar mätvärdet. Sensorer kan mäta temperatur, fukt, buller, ljus, lufttryck, belastning och acceleration. Sensorer är avgörande för precisionsodling. Sensorer är också komponenter i det som brukar kallas IoT – internet of things.
Vattenbruk
Odling av fisk, kräftdjur, musslor och alger i alla typer av vatten, i sjöar och i hav. Vattenbruk sker också i odlingssystem på land. Odling kan ske öppet i kassodlingar i sjöar, hav eller i dammar. Se också landbaserade fisk samt akvaponi.Läs mer, AGFO-tema: Alger och landbaserad fisk
Vertikalodling
Inomhusodling, ofta hydroponisk odling med LED-ljus, i hyllsystem som gör att man kan nyttja hela höjden i lokalen.Läs mer, AGFO-tema: Inomhusodling
Växtföljd
Ordningen som grödor odlas i på ett fält. På grund av risken för sjukdomar, skadedjur och ogräs kan vissa grödor bara odlas med flera års uppehåll på ett och samma fält. Det är därför viktigt att planera sin växtföljd så att man inte råkar odla sådana grödor, som exempelvis potatis, raps och ärter, för ofta.
Växtskyddsmedel
Växtskyddsmedel används inom jord- och skogsbruk främst för att skydda grödor från angrepp av svamp, insekter och ogräs. Biologiska bekämpningsmedel förekommer men merparten utgörs av kemiska bekämpningsmedel. De flesta är antingen fungicider, insekticider eller herbicider.
Wastetech
Teknik för att minska matsvinnet. Matsvinn är ett stort problem och förekommer i alla delar av livsmedelskedjan. Det finns nu ett flertal företag som utvecklar processer för att minska matsvinnet, t ex genom att öka synligheten för varor som närmar sig sitt bäst-före-datum och genom lösningar för att sälja mat som annars skulle ha slängts.Läs mer, AGFO-tema: Matsvinn
Se även:
Insikter från våra populära AGFO Talks
Lokalproducerat, hållbar mat och minskat matsvinn – våra AGFO Talks spänner över hela matkedjan.
💚 Gillade du det här?
Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev,