Spaning: Den konserverade matens revansch?

Svenska folket älskar sina färskvaror. Men kommer vi att se ett uppsving för den hållbara kolonialvaran? Den frågan ställer sig Anders Engström i månadens spaning.

 “Riksbanken krisbunkrar mat och filtar - här är hela listan”. Rubriken är från Dagens Industri den 8 mars. Riksbanken, som tillhör det svenska totalförsvaret, har efter Rysslands invasion av Ukraina beslutat sig för att göra en direktupphandling av beredskaps- och krigsmaterial, däribland konserver: 71 kilo ravioli, 91 kilo varmkorv, 77 kilo ärtsoppa och 21 kilo makrillfilé.

Det är inte bara Riksbanken som bunkrar. Svenska folket har börjat fylla skafferierna med konserver. Orkla meddelade häromveckan att den ökade efterfrågan på fiskbullar lett till att de kommer att nyanställa 30 personer till sin produktionslinje i Kungshamn.

Sedan början av 2000-talet, då vi avskaffade våra stora beredskapslager, ligger ansvaret på individen att bygga lager, något allt fler har blivit medvetna om. Kanske har det också slagit folk hur konservativt utbudet för konserverad mat i Sverige är. Bullens pilsnerkorv, pölsa, köttbullar i sås, ärtsoppa, gulaschgryta, soppor och ravioli – till viss del har produktutvecklingen av det här sortimentet stått still. Såvida du inte tar dig till en butik med importvaror från resten av världen. Det går att bunkra kulinariskt med allt från vinbladsdolmar till inlagda torskögon

Kan det som kallas “kolonialvaror” få ett uppsving i en alltmer osäker värld? Det kan vara torrvaror, men också färdiglagat och ingredienser packade i glasburk, tetra pak, plast och konservburk med en hållbarhet från mellan ett till ett par år. Ja, en helkonserv kan hålla betydligt längre än så, det finns konserver som hållit måttet efter 50 år.

Det finns flera poänger med det här sortimentet:

• Hållbarhet = mindre svinn i butiken.

• Torra produkter = mindre transporter av onödigt vatten och mindre volym.

• Minskad elförbrukning = inga kostsamma kylkedjor eller kylförvaring.

• Perfekt för onlineförsäljning.

Men kan det bli en comeback för detta segment? AGFO frågade mat-, sortiment- och trendkunniga och möttes av tvekan. Mathistorikern Richard Tellström menar att för att konserven ska få ett uppsving måste användningen i vardagsmatlagningen öka i Sverige. Färskvaruätandet har blivit vanligare sedan 1980-talet och frysta varor har blivit viktigare. Men Richard Tellström menar samtidigt att grönsakskonserven, och då kanske framförallt den asiatiska grönsaker och burktomater, har blivit viktigare och vanligare. 

Anna Norell Spanne, på trendbyrån Augur, är tveksam till att de konserverade produkterna ska få ett längre uppsving än just själva krisbunkingen. Kanske vi uppfattar kolonialvaran som praktisk men det krävs mycket för att konserver och kolonialvaror ska kännas lika goda, fräscha och inspirerande som färskvaror, menar hon. Ellinor Puerto, som utvecklar sortimentet för Dagabs egna varumärken, är inne på samma tankar. Om kriget blir kortvarigt tror hon att bunkringsbeteendet snabbt faller i glömska. Blir det långvarigt krig kan nog sortimentet breddas, menar hon. 

Lennart Wallander på byrån Food & Friends tror att ett uppsving för kolonialvaror är ett hack i kurvan – en anomali. Vardagsmatlagningen som Richard Tellström pratade om minskar visar Lennarts siffror. Alltmer av vår mat konsumeras som takeaway. Framtidstrategen Johan Åkesson från Hint ser att det utomlands finns fler spännande kolonialvaror, eller “ambient” som kategorin kallas på engelska. Men han är osäker på om kategorin breddas i Sverige på grund av bunkring. Kanske skulle en kombination av bunkringsbeteende och höjt pris på färskvaror kunna leda till en förändring av sortimentet. “Men, samtidigt är matköp prioriterat och många har för tydlig association till att kolonialvaror, framförallt färdigmåltider, är mindre goda, mindre naturliga och hyperprocessade”, säger han.

Våra experter verkar ganska eniga: svenska folket har vant sig vid det goda livet och älskar sina färskvaror. Ta bara en sådan sak att vi i de svenska kyldiskarna har produkter som egentligen skulle kunna stå i den vanliga hyllan. Keldas soppor är enligt Arla en kylvara med 270 dagars hållbarhet. UHT-behandlad mjölk garanterar en hållbarhet på 140 dagar. Troligtvis skulle Kelda-soppan klara sig lika bra i rumstemperatur som mjölken i 140 dagar. Men hade den sålt lika bra?  Troligtvis inte. Och det är enligt en av våra experter anledningen att Oatly lagt mycket krut på att deras mjölkdryck med 365 dagars hållbarhet får stå både i kylen och på en lastpall i rumstemperatur.

“Den viktigaste trenden kommer fortsatt vara hållbarhet”. Det menar Lennart Wallander. Ett citat som nog alla experter kan skriva under på. 

Kanske kan ändå kolonialvaran få ett uppsving med hållbarhetsargument, tänker jag när jag går till posten för att hämta ut ett paket. I paketet ligger frystorkad hamburgare bestående av 50 procent mjölmask och 50 procent biff. Instruktionen är blöt upp i tre minuter och lägg på grillen. Mums!

Anders Engström
Innehållsansvarig och omvärldsbevakare AGFO

Först publicerad i omvärldskollen mars 2022.

PS #1: Kan framtidens nyord bli "preppersvinn"? När de som bunkrar mat istället för att använda maten i tid, slänger den när de ska förnya förråden?

PS #2: Vill du höra mer om mattrender från Anna Norell Spanne och Johan Åkesson? Kolla in senaste AGFO Trendkoll.