Spaning: Investera inom gränserna
"Det är dags att inte bara stirra oss blinda på klimathotet utan också lösa våra andra planetära utmaningar". Det skriver Anders Engström i månadens spaning.
Nyligen fick AGFO uppdraget att hålla en dragning inför en investeringskommitté om trenderna i matsystemet och hur förändringar kan påverka investeringar i agtech-sektorn. Av våra fem spaningar i presentationen har en förföljt mig i tanken sedan dess.
Ni känner troligtvis till de nio planetära gränserna, skapat av Johan Rockströms team vid Stockholms Resilience Center och etablerat i en artikel i Nature 2009. Här identifieras nio viktiga miljöområden som styr jordens stabilitet. Värden som inte bör överskridas.
Senaste uppdateringen gjordes 2015 och det kunde konstateras att fyra gränsvärden – klimatförändringar, biologisk mångfald, biokemiska flöden och landanvändning – redan har överskridits. I januari publicerades en vetenskaplig artikel om att en femte gräns passerats: nya kemiska substanser i naturen. I P3:s Morgonpasset berättade Johan Rockström nyligen att gränsen för färskvattenanvändning tycks vara passerad. Sex av nio gränsvärden överskridna. Katastrofalt.
Men allt är inte irreparabelt. Ur ett investerar- och entreprenörsperspektiv finns möjligheter för den som har planethatten på. Det är dags att inte bara stirra oss blinda på klimathotet utan också lösa våra andra planetära utmaningar.
✔️ Färskvatten: Smart vattenanvändning blir en nyckelfråga för framtidens jordbruk. Flera företag satsar på datastyrd precisionsbevattning, som svenska Irriot. En annan väg är att avsalta vatten, en teknik som dock kräver mycket energi. Kanske svenska Helios Innovations är något på spåren när de avsaltar vatten med hjälp av restvärme. Idén är att göra industrier självförsörjande på färskvatten.
✔️ Biologisk mångfald: Vi befinner oss mitt uppe i den sjätte stora massutrotningen. Utveckling av innovationer inom ekologiskt jordbruk och nyare smarta mer skonsamma växtskyddsmedel, exempelvis feromon-teknik, och uppgraderade grödor är några vägar framåt.
✔️ Landanvändning: Vi måste optimera användningen av den jordbruksmark vi har. Smart användning av data, växtförädling och precisionsodling kan var tekniker som vinner mark. Vertikalodling och hydroponiska system i städer kan komplettera.
✔️ Biokemisk flöden: En viktig gräns som överskridits är relaterad till jordbruket: biokemiska flöden av fosfor och kväve, där konsekvenserna är övergödning och algblomning. Kvävegödsel är en mångmiljardindustri. Fossilfritt kvävegödsel är ur ett klimatperspektiv en förbättring av läget. Men kanske amerikanska Pivot Bio och Kulabio, båda startups med miljardinvesteringar, visar en mer hållbar väg? Istället för att tillföra mer kväve till jorden tillför de mikrober som får växterna att binda mer kväve från luften.
På fosforfronten finns fler akuta problem än miljökonsekvenser. 78 procent av luften innehåller kväve men den livsnödvändiga fosforn är en ändlig resurs. 2030 har utropats till året för “peak fosfor” då gruvorna börjar sina och kostnaderna ökar. En uppskattning är att fyndigheterna, som alla ligger utanför EU, tar slut om 50 till 100 år. Hur löser vi det här? Exempelvis återvinning av fosfor från stallgödsel, växt- och slakteriavfall och människors avföring och urin. Kanske kan svenska startupen DiaPure som utvecklar ett vattenreningsfilter som samlar fosfor vara i en guldsits om några år? Eller SLU:s spännande projekt för att omvandla urin till gödningsmedel. All fosfor rinner inte heller bort. Massvis av det fosfor vi tillfört ligger kvar i marken. Även här kan växtförädling vara en nyckel. Kanske utveckla vetesorter med rotsystem som kan tillgodogöra sig fosfor djupare ner i marken?
Entreprenörer som kommer på lösningarna på våra planetära problem är framtidens verkliga unicorns.
Anders Engström
Innehållsansvarig och omvärldsbevakare AGFO