"Vinst för miljön, vinst för plånboken"
Någonting har hänt. Plötsligt ses precisionsodling mer som en självklarhet i jordbruket.
Det menar Bo Stenberg vid SLU. Kortfattat handlar precisionsodling om att ta hänsyn till och anpassa sina insatser utifrån vilka förutsättningar det finns på varje respektive fält och varje gröda. Smartare, mer precist och i rätt tid.Ofta pratar man om teknik i samma andetag som precisionsodling, som autostyrning i traktorn och gps-användning. Nyheterna duggar tätt om allt från smarta sensorer som förbättrar gödselspridningen, till satellitkartor som visar hur mycket lera det finns just på dina fält. Det snackas mycket, men ingen vet faktiskt hur många som precisionsodlar idag i Sverige. Flera saker tyder dock på att det ökar och att marknaden mognar. Gödseltillverkaren Yaras kvävesensor som sätts på taket på traktorn hjälper en att avgöra hur mycket kväve grödan behöver medan man kör. Det är en klassisk teknik som varit med länge, och enligt Knud Nissen på Yara användes 225 kvävesensorer förra året i Sverige. Hela 17 procent av all höstvete i Sverige kördes med sensorn. Det är en markant ökning som skett bara de senaste åren.
PSSST
🌱 AGFO weekly – din bästa kompis i inboxen! Vi tar oss an framtidens matkedja, varje fredag morgon. 👉 Få koll – signa upp här
Nyligen sade också Mats Söderström på SLU vid Lantbrukets dag att han såg en fördubblingstakt för användandet av precisionsodling inom två år. Det kommer också nya aktörer med system som ska hjälpa lantbrukare att kartlägga sina jordar och bli mer precisa i sin odling, som Solvi eller brittiska Soyl.Smart teknik ihop med bra beslutsunderlag ökar precisionen och förhoppningsvis skörden. Samtidigt är det en vinst för miljön och plånboken när spillet minskar. Vad står i vägen för tekniken? Möjligen investeringskostnaden, hur tillgänglig tekniken är och hur lätt det är att använda, menar flera som AGFO har pratat med.Det lär hända mycket spännande kring precisionsodling under 2018.Tipsa oss gärna om nyheter!
Läs mer