AGFO Talk: Kolinlagring som ny affärsmodell
Fler och fler företag vill betala lantbruket för att lagra kol i marken som en form av klimatkompensation. Är den här typen av affärsmodell något som kan slå på riktigt? Vi sökte svar i senaste AGFO Talk.
[embed]https://youtu.be/vw1vZD29uVo?t=158[/embed]Att binda kol i åkermark kan motverka utsläppen av klimatgaser. FN:s klimatpanel IPCC har till och med pekat ut det som en av de billigaste metoderna med störst potential för att minska koldioxid i atmosfären.I takt med att kolinlagringen får mer uppmärksamhet blir aktörerna och startupsbolagen som jobbar med frågan allt fler. Men vad krävs för att det här ska bli en affärsmodell att räkna med och hur stor är egentligen potentialen i Sverige? Fallgroparna är många, inte minst svårigheten med mätning och klimatförändringarnas påverkan på förmågan att binda kol.
Från våra partnerbolag deltog Johan Melinder, hållbarhetschef Fazer Sverige, och Claes Johansson, hållbarhetschef Lantmännen.
Tittarfrågor och svar
Det var hårt tryck på livechatten under AGFO Talk på temat "Kolinlagring som ny affärsmodell – rätt väg framåt?". Här är svaren på några av tittarfrågorna till paneldeltagarna som inte hann bli besvarade under sändningen.
Tittarfråga: Hur kan företagen agera för att öka odlingen av vall i det som tidigare varit ettåriga växtföljder?
Thomas Kätterer:– Många vallar sköts i dag extensivt. Det måste dock finnas avsättning för vall, antingen genom att öka antalet idisslare eller genom till exempel fler biogasanläggningar. I framtiden kan vi kanske producera andra produkter från vallfoder, såsom proteinfoder eller mat.
Tittarfråga: Svenskt Sigill skärper kraven på sina odlare, med ökad byråkrati och ökade kostnader till följd. Hur kompenseras odlarna för detta merarbete jämfört med hur det var tidigare?
Helena Allard:– Vår förhoppning är att steget som vi tar nu ska utgöra ytterligare incitament för livsmedelsföretag och dagligvaruhandel att betala extra för klimatcertifierade produkter. Vi måste hela tiden flytta fram positionerna, för är vi inte längst fram är certifieringen inte mycket värd och då kommer ingen vilja betala för den.
Tittarfråga: Vilken är potentialen för plöjningsfria metoder (no-till) i t.ex. spannmålsproduktion? Som jag förstår minskar det nedbrytningen.
Thomas Kätterer:– På senare tid har man omvärderat jordbearbetningseffekten på nedbrytningen. Stimuleringen är kortvarig och utslagen över året blir den försumbar i vårt klimat. Reducerad jordbearbetning har dock andra fördelar som minskad dieselförbrukning, mindre arbete etc.
Tittarfråga: Har ni gjort någon slags undersökning om viljan för merbetalning hos konsument när det gäller produkter som bidrar till kolinlagringen?
Helena Allard:– Vi har inte gjort en konsumentundersökning om betalningsviljan kopplad till kolinlagring eller klimatcertifiering. Men det finns många undersökningar som visar att konsumenten vill betala mer för hållbart producerad mat.
Se även
Tema: Ökad kolinlagring
Insikter från våra populära AGFO Talks
Lokalproducerat, hållbar mat och minskat matsvinn – våra AGFO Talks spänner över hela matkedjan.