AGFO Talk: "Vi behöver fler allianser"
Vi behöver fler allianser – från bonde till bord för att mer svenskt växtbaserat protein ska bli verklighet. Det var en av insikterna när AGFO Talk dök ner i svenskt växtbaserat protein.
https://www.youtube.com/watch?v=lIo0nIW3B2A&feature=youtu.beAGFO Talk tog ett stort digitalt kliv i och med coronautbrottet och sändes som webinar. Med i panelen fanns lantbrukaren Roland Höckert från Godegården, baljväxtforskaren Fredrik Fogelberg från forskningsinstitutet Rise, Julia Granung från Peas of Heaven samt Åsa Wickholm som är chef för Coops egna varor.AGFO-panelen pratar om att växtbaserade processade livsmedel tidigare har smakat sisådär. Dagens konsument nöjer sig inte med det, utan förväntar sig att en köttfri köttbulle ska smaka lika gott som en animaliebaserad.– Det måste smaka bra och kännas ”roligt” i munnen. Det menade lantbrukaren Roland Höckert och får medhåll.Åsa Wickholm, chef för Coops egna varor, vittnar om hur den vegetariska trenden dessutom har gått ihop med den lokalproducerade – en kombination som de försöker hantera. Men balansgången är svår, priset på svensk råvara ligger högre än den importerade och dessutom måste tillgången på råvara finnas.
– Det är en stor utmaning. Tittar man på en familj med tre tonåringar, då räcker inte två vegetarisk biffar, nej det måste vara större volym till ett överkomligt pris, säger Åsa Wickholm.
Med köttet som riktmärke
Julia Granung, produktutvecklare för Peas of Heaven hos charkuteriföretaget Härryda Karlsson, berättar om resan mot vegetariska produkter.– När vår vd tog över 2014 såg han proteinskiftet komma. Med hundra års korvproduktion borde vi ju även kunna göra världens godaste veganska korv och i slutet av 2018 lanserades varumärket Peas of Heaven. Det har vuxit enormt.Julia Granung förklarar att de använder extruderat ärtprotein som köttsubstitut. Deras målgrupp har varit och är fortfarande köttätarna och det är de som ska vilja prova de nya vegetariska produkterna.– Jag testar på männen i produktionen, de tillhör den tuffaste kategorin. Om de tycker att det smakar gott, så har vi lyckats.
Det är dock inte svensk råvara de jobbar med, utan europeisk – från Belgien, Nederländerna och Frankrike. Det är bland annat avsaknaden av en svensk förädlingsindustri som gör att det blir för krångligt och dyrt att använda svenska ärter i produkterna.
En förädlingsindustri måste byggas upp
Fredrik Fogelberg, forskare på forskningsinstitutet Rise, har länge efterlyst en processindustri som kan både extrahera protein ur baljväxter samt extrudera proteinmjölet till den konsistens som behövs för att det ska bli köttlikt. Han påpekar dessutom att lantbrukaren ofta inte kan leverera vare sig sorterad, genomlyst eller packad råvara till industrin.Roland Höckert, som har levererat åkerböna till svenska livsmedelsföretaget Food For Progress, har haft volymer på mellan 200 och 300 ton, men att det mesta – uppåt 90 procent – går till djurfoder.
Under webinariet intervjuas AGFO:s partnerbolag Culinar, Fazer och Lantmännen. Samtliga har en hel del på gång på förädlingssidan, från odlingsförsök i större skala på linser (Lantmännen) till den helt nya produkten havreris (Fazer). Culinar skickar under samtalet ut en trevare som fångas upp av Åsa Wickholm på Coop. Håkan Christensson, VD på Culinar, lyfter möjligheten att starta en ekonomisk förening med syfte att bygga en proteinfabrik i Sverige.– I den skulle intressenter från hela livsmedelskedjan; från producenter till företag, innovationsakademier och investerare kunna ingå, föreslår han.
Rätt förutsättningar
Förutsättningarna för odling av mer proteingrödor i Sverige finns. Idag odlas baljväxter på ungefär två procent av vår åkerareal och den siffran skulle kunna vara uppemot tio procent. Baljväxter är också bra för jordhälsan och binder kväve, och är i ekologiskt jordbruk en viktig komponent. Däremot kan man bara odla baljväxter vart sjätte, sjunde år, annars finns risk för växtföljdssjukdomar. Dessutom är skadedjursangrepp tämligen vanliga och kan förstöra hela skördar.– I det konventionella lantbruket kan man hoppa över växtföljden genom att istället använda mineralgödsel och växtskydd. Då kan man producera vete och spannmål utan de närande grödorna, vilket är betydligt enklare. Det är nog därför produktionen av baljväxter är så låg som den är, menar lantbrukaren Roland Höckert.
Delad risk
Åsa Wickholm, på Coop berättar om hur de köpt in ett större parti av den svenska ärtan Ingrid från en lantbrukare för att använda i några speciellt framtagna produkter.– Försäljningen har kanske inte varit en så stor framgång som vi hoppats på, men för att fördela risken har vi även blandat i ärtan i andra produkter i vårt sortimentet.Genom att Coop förbinder sig till en större volym, och gör det redan ett år innan varan ska ut på hyllan i butik ger de lantbrukaren en möjlighet att planera och samtidigt delar de också lantbrukarens risk, menar Åsa Wickholm. Hon svarar dessutom jakande på en tittarfråga som undrar om det kan bli aktuellt för handelsledet att sänka sin marginal på den här typen av livsmedel, för att öka intresset hos konsument.
Prisdiskussionen till slut
Panelsamtalet mynnar så småningom ut i en prisdiskussion där alla är eniga om att man måste jobba med kommunikationen för att få konsumenten att förstå de mervärden som en svensk råvara för med sig. Fredrik Fogelberg trycker på spårbarhet och leveranssäkerhet.– Man får fråga sig vilka varor det är man vill ha. Det är förstås inga problem att odla i Kina och skicka hit råvaran, men jag är tveksam till de kontrollsystem som kommer därifrån. Det finns en poäng i att som köpare kunna åka en bit och faktiskt besöka gården som odlat det jag ska äta.
Summering
I slutet av webinariet skickade AGFO:s Frida Jonson med fem agerbara insikter till publiken:
- Vill du utveckla svenska växtbaserade livsmedel? Se till att skapa allianser från jord till bord.
- Dela risken med odlarna. Då får du lättare tillgång till råvaran.
- Smak, konsistens plus långsiktighet är A och O.
- Sverige har en utbyggd – och outnyttjad kapacitet – för spannmål som proteinkälla.
- Det vilar ett ansvar på alla aktörer att öka medvetenheten hos konsumenter och offentlig sektor om fördelarna med svenskodlade vegetabiliska proteiner.
Se hela webinariet här:https://youtu.be/NP0Ft-izJx0
Växtbaserat protein
Baljväxter innehåller många av de proteiner, aminosyror och fetter som vi människor behöver. Sojabönan har visat sig överlägsen många andra vegetabilier i den meningen, men många andra baljväxter kan mäta sig med sojabönan. Protein finns även i exempelvis havre och annan spannmål, dock i något mindre mängd.
BOKA ÄVEN:
AGFO Talk 26 maj: Lokalproducerat – hype eller framtiden?
Lokalproducerat mat efterfrågas som aldrig förr, men vad betyder egentligen begreppet? Och vilken roll spelar den lokala maten i framtiden? Boka din plats här
Läs mer:
🇸🇪 Svenskt växtbaserat protein
Efterfrågan på svenskt växtbaserat protein ökar stadigt, men än saknas viktiga förutsättningar för att skiftet ska ta ordentlig fart. Här djupdyker vi i det svenska proteinskiftet med intervjuer, trendspaningar och rapporter. Läs mer ➔
