Insikter ur rapportfloden
Pågående pandemi, kolinlagring, heta investeringar och nya proteiner. Det är något av innehållet i de rapporter som publicerats den senaste tiden.
Covid19
Så påverkar krisen framtidens matsystem
Vad kan krisen innebära för innovation, hållbarhet, investeringar och företag i framtidens matsystem? AGFO har ställt frågor till ett hundratal företag, och intervjuat ett trettiotal aktörer. ➔ Hämta rapporten här
Nordisk resiliens
Pågående pandemi har belyst några av sårbarheterna i det nordiska livsmedelssystem. Denna rapport analyserer krisen och reflekterar över vad som krävs för att minska sårbarheten framåt. ➔ Hämta rapporten här
Hur påverkar coronasituationen ekologiska livsmedelsaktörer?
Hur resilient är det ekologiska lantbruket? Vilka för- och nackdelar jämfört med det konventionella lantbruket har det ekologiska lantbruket vad gäller resiliens? Det är frågor som tas upp i den här SLU-rapporten. ➔ Hämta rapporten här
Förslag för mer robust livsmedelskedja
I sin gemensamma rapport pekar LRF och Lantmännen ut 40 förslag till åtgärder som behövs för att säkerställa en trygg livsmedelsförsörjning. ➔ Hämta rapporten här
ODLING
Om potentialen för sötlupin
Axfoundation undersöker i sin rapport potentialen för odling av sötlupin i Sverige. Rapporten lyfter fram att lupin har stor potential inom såväl livsmedelsproduktion som användning i foder. Sötlupinens höga proteinhalt gör den till ett alternativ till soja. Sötlupin och åkerböna kan ersätta soja i både livsmedel och i foder, med potentiellt minskade kostnader för lantbrukare med produktionsdjur. Samtidigt behövs det mer växtförädling på moderna, intressanta och högavkastande baljväxtsorter som mognar snabbt och därmed passar för det svenska odlingsklimatet. Rapporten lyfter också fram att det råder brist på en storskalig infrastruktur i Sverige för att ta hand om baljväxter generellt som ska användas till livsmedel.➔ Hämta rapporten här
Sorter att satsa på för framtiden
I takt med ett förändrat klimat ändras även odlingsförutsättningarna. Hushållningssällskapet har släppt en rapport över sorter som föreslås för grönsaksodling i norra Sverige. ➔ Hämta rapporten här
Stor potential för svenskt växtbaserat protein
Det finns ett stort intresse för växtbaserade proteinprodukter baserade på svensk råvara. Det menar denna rapport från konsultfirman Macklean.➔ Hämta rapporten här
Om inomhusodling ur ett hållbarhetsperspektiv
Här jämförs produktionssätten på groddar, gröna blad och odlad svamp i Sverige, till exempel vertikalodling av bladgrönt. Rapporten konstaterar att det är mycket hög energiåtgång för att producera bladgrönt i slutna system, och att näringen vi får ut inte står i paritet med energiåtgång.➔ Hämta rapporten här
Nya produkter från kålväxter
Om gmo-debatten i svensk media
Inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Biotech har en ny rapport tagits fram med fokus på gmo-debatten i svensk media 1994-2017.➔ Hämta rapporten här
Vem är framtidens bonde?
Hur ser lantbrukarens situation ut idag och hur har förutsättningarna förändrats sedan 1990-talet? 40 lantbrukare ger sin bild i denna rapport från SLU. ➔ Hämta rapporten här
Mat- och drycktrender
Morgondagens måltidsturism
Vad påverkar svensk besöksnäring och måltidsturism under de kommande åren? Visit Swedens nya rapport ”Trendrapport 2020 – Måltidstrender” vill ge inspiration till utveckling av kommunikation, nya produkter och tjänster. ➔ Hämta rapporten här
Matjättens framtidsrapport
Icas senaste rapport fokuserar på tre områden som de menar gör matsystemet mer hållbart: ökad mångfald på fälten, hållbar växtbaserad mat och ökad produktion i Sverige. ➔ Hämta rapporten här
Snacks och lokalt fokus
I svenska Food & Friends trendrapport spås ett ökat fokus på hälsosamma snacks och lokalproducerad mat. I pandemins kölvatten går vi mot mer fruset, konserverat och förpackat. ➔ Läs rapporten här
Svenskarnas vegetariska val
Vegobarometern är en undersökning av svenskarnas benägenhet att välja vegetarisk mat under åren 2016-2019. Den är gjord av Mistra Sustainable Consumptions forskningsprogram. Hämta rapporten här ➔
hållbarhet
Mänskligheten vid ett vägskäl
Biologisk mångfald har länge levt i skuggan av klimatfrågan, men allt fler inser att de två är sammanflätade och lika viktiga att jobba med. I september 2020 släpptes den femte FN-rapporten om biologisk mångfald, som visar att inget av de 20 mål som antogs 2010 har nåtts. Sex av målen är delvis uppfyllda. Dock tar nästan alla länder i världen nu steg för att skydda den biologiska mångfalden. Läs rapporten här ➔
Om livsmedelsbranschens klimatpåverkan
Konsultfirman Macklean definierar två tydliga linjer i sin rapport om livsmedelsbranschens klimatpåverkan. De ser ett växande krav på produkter med lågt klimatavtryck, samt en potential för kostnadsbesparingar i livsmedelsföretagen. Hämta rapporten här ➔
forskning & innovation
Vill se satsning på forskning och innovation
Enligt livsmedelsstrategin ska den totala livsmedelsproduktionen öka och skapa tillväxt och sysselsättning samt bidra till en hållbar utveckling i Sverige. Sweden Food Arenas innovations- och forskningsagenda är livsmedelssektorns svar på hur detta ska ske. Hämta agendan här ➔
investeringar
Europeisk agri-foodtech
European Agri-FoodTechs investerarrapport för 2020 pekar på nya typer av jordbrukssystem, e-handel, robotar – både på gården och i leveranskedjan, och innovativ foodtech med alternativa proteiner inräknade. Hämta rapporten här ➔
Investeringar i agtech
Agfunders senaste rapport ”2020 Farm Tech Investment Report” visar på kraftigt ökade investeringar i startups, speciellt sådana som hitta lösningar för lokala livsmedel och livsmedelssäkerhet. Läs rapporten här ➔
Cirkularitet och matsvinn
Cirkulär ekonomi
Näringsdepartementet bör ges i uppgift att etablera en nationell strategi för att Sverige ska bli världsledande i resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Det är ett av budskapen i denna slutrapport från IVA. Hämta rapporten här ➔
Resurseffektiv livsmedelssektor
Rapporten fokuserar på hur den svenska livsmedelssektorn ska verka för att bli ledande inom resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Att mäta och rapportera sitt matsvinn och matavfall på nationell nivå lyfts till exempel fram. Hämta rapporten här ➔
Sveriges matavfall per bransch
Rapporten levererar de senaste matavfallsiffrorna för olika branscher. Det som sticker ut är dagligvaruhandelns siffra för 2018. Från att tidigare ha varit ett estimat baserat på kommunernas avfallsinsamling, SCB:s företagsregister och plockanalyser i butik, är det nu livsmedelsbutikernas egna inrapporterade siffror som redovisas. Det betyder att matavfallssiffran får dagligvaruhandeln tredubblades jämfört med 2016 års siffra – från 30 000 ton till 100 000 ton 2018. Hämta rapporten här ➔
Mer foder från matsvinn och restprodukter
Störst potential att använda svinn som foder finns i livsmedelsindustrin, hos grossister och lager, enligt Jordbruksverkets rapport. Det är ett effektivt sätt att minska miljöpåverkan och sårbarheten. En förmedling som underlättar logistiklösningar och kan förmedla kunskap skulle kunna minska praktiska hinder. Ladda ner rapporten här ➔
färdplaner
Så ska svenskt jordbruk bli fossilfritt
”Det här är världsunikt. Det är inte ett självplågeri att gå över till fossilfritt, det är bra för Sverige och här är jordbruket en nyckelspelare”, så sade Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige (där 21 branscher ingår), vid lanseringen av lantbrukets egen fossila färdplan. I den finns mål att lantbrukets drivmedel, torkning och värme till 2030 är fossilfritt. För att nå dit behövs exempelvis en premie för att den som ställer om inte ska missgynnas ekonomiskt jämfört med att fortsätta köra på fossil diesel. Hämta färdplanen här ➔
Vägen till en klimatpositiv framtid
Så når Sverige miljömålen
Fem rapporter från industri-, transport-, energi-, jordbruks- och samhällssystemet har blivit en samlad från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Kunskapen om skogen och jordbrukets bidrag till kolinlagring i växande biomassa och i marken behöver ökas, skriver rapportförfattarna. Hämta rapporten här ➔
Färdplan för att nå klimatmålen
Rapportförfattarna, bland dem forskaren Johan Rockström, har identifierat de 36 mest gångbara lösningarna för att halva utsläppen av växthusgaser till 2030 och fokuserar på sex sektorer: energi, industri, transport, bygg, naturbaserade lösningar och matkonsumtion. Beräkningar visar att så kallade naturbaserade lösningar har kapacitet att lagra nio miljarder ton koldioxid årligen från 2030. Minskad konsumtion av rött kött och processad mat till förmån för mer baljväxter och grönsaker samt minskat svinn pekas ut som vägar för att minska utsläppen inom maten. (Bygger på Eat Lancet-rapporten från 2019). Hämta rapporten här ➔
Prognos: Jordbruket i EU de kommande tio åren
Samhället och människor efterfrågan kommer fortsätta påverka jordbruket kommande år, enligt EU-kommissionens rapport från december 2019. Det rör allt från hälsa, ursprung, tillgänglighet, miljö- och klimatmässiga aspekter och djurvälfärd. Lokalt, ekologiskt, gmo-fritt väntas öka. Läs hela rapporten här ➔
European Green Deal
Europa ska bli världens första klimatneutrala kontinent 2050, enligt målet för den gröna given, Green Deal, som presenterades i slutet av 2019. De gröna näringarna är viktig i omställningen, enligt EU-kommissionen. Under våren ska kommissionen lägga fram en strategi, "Från jord till bord" som ska bidra till att bevara den biologiska mångfalden, ta itu med klimatförändringarna och öka andelen ekologisk odling, bland annat.Läs faktabladet om Den europeiska gröna given och biologisk mångfald samt om färdplanen för en cirkulär ekonomi där mat ingår.Tipsa gärna om fler rapporter – mejla oss!
Fler rapporter:
Vi sammanfattar 13 trendrapporter
