21 insikter från höstens event
Klimatneutrala lantbruk, framtiden för måltidsturism och konsumenter som är trötta på dieter. Dessa ämnen och många fler har diskuterats i höst. Team AGFO delar med sig av insikter från sju späckade event.
Besökta event: Undret, Caminos Framtidsdag, KSLA:s Diversifying the Farming Landscape: What will drive change?, Gröna Mötens "Är ett klimatneutralt lantbruk möjligt?", Tomorrow's Food Travel, Livsmedelsföretagens "Varför är det så svårt att veta vad jag ska äta?" samt Agriventure Sweden.
1. Undret
I september såg nya utomhuseventet Undret dagens ljus i Järna utanför Stockholm. Bakom eventet står odlingskooperativet Under Tallarna och Taxinge Krog i samarbete med MatLust, Södertälje kommun, Leader Sörmlandskusten och Järna akademi. Syftet är att jobba för ett skifte mot ett mer hållbart och cirkulärt matsystem. På plats fanns bland andra kockar, odlare, entreprenörer och forskare. Dagen varvade panelsamtal på scen med workshops. Tre insikter från eventet:
Bygg förtroende och tillit, dela risken
Kocken Magnus Nilsson från Fäviken Magasinet och grönsaksodlaren Mia Jonsson från Lilla Labäck deltog i ett av panelsamtalen på scen. De har haft ett nära samarbete genom åren, och lyfte vikten av en ärlig och öppen kommunikation. Att både producent och leverantör behöver dela på affärsrisken när man testar nya initiativ och råvaror var också tydligt.
Nya affärsmodeller behövs
Årets tema handlade om att stärka relationerna mellan verksamma inom småskaligt jordbruk. För att vara uthållig som småskalig producent behövs ekonomiska förutsättningar. Hur ser morgondagens affärsmodeller ut? Idéerna var många – från hur ny teknik som blockkedjan kan underlätta transparens till ökad fokus på kunskap.
Stärk relationen till forskningen
En av många workshops under dagen handlade om att kommunicera forskning i en allt mer tidspressad och individualiserad värld. Deltagarna menade att kunskapen om matsystemets kretslopp behöver öka hos dem som kritiskt ska granska och förmedla forskningen. Det behövs också nya initiativ för att som matentreprenör, och även konsument, kunna få en överblick över rådande forskningsläge.🎧 Poddtips: Podden Matlaboratoriet fanns på plats under Undret 🎧 Poddtips: Lyssna på Under tallarna i podden Odlarna
2. Caminos framtidsdag
Medieföretaget Camino håller årligen en framtidsdag. Årets var temat "Hållbar mat" och det ägde rum i Göteborg i oktober. Med i scenprogrammet fanns forskare, entreprenörer och experter inom olika delar av matsystemet. Viktiga teman under dagen var foodtech, klimat och stadsodling. Tre insikter från eventet:
Tolv trender
Caminos chefredaktör Johanna höll en trendspaning om framtidens hållbara mat. Totalt tolv trender togs upp: individanpassad kost, inne att äta ute, från eko-certifierat till klimatcertifierat, veganskt, positiva fotavtryck, biomimik, cirkulära matsystem, revolutionerande tekniker, kretsloppsgårdar och regenerativt jordbruk, ett nytt skafferi, svinnfritt och rekorevolution.
Låt många blommor blomma
Under Anna Richert och Arthur Granstedts samtal sade Anna Richert "låt många blommor blomma". Hon menade att vi måste se till helheten och att många olika lösningar behövs samtidigt om vi ska klara utmaningen med hållbar mat.
Stadsodling på tapeten
Flera av talarna tog upp möjligheterna med stadsodling. Ett inslag på temat var en arkitekt som presenterade prototyper på hus där odling, boende och kurslokaler flexibelt kan kombineras.Camino sammanfattar eventet här
3. Diversifying the Farming Landscape: What will drive change?
Ökad urbanisering, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar är bara några av de utmaningar matsystemet står inför. Att öka diversifieringen av jordbruket kan vara ett sätt att tackla utmaningarna. Perspektiv som nya produktionssystem, hur kockar kan driva förändring och hur hälsa och klimat hör ihop togs upp under Kungliga skogs- och lantbruksakademiens event i oktober. Tre insikter från eventet:
Diversifiering behövs från olika håll
Att diversifiering är ett brett begrepp med många dimensioner blev tydligt under dagen. Det blev också tydligt att arbetet med det behövs från olika håll. Forskaren Christine Watson tog upp utbildning som en viktig aspekt. Finns det idag rådgivare som har kunskapen som krävs för att stödja en ökad diversifiering av lantbruket, frågade hon sig.
Det är inte konsumenterna som ska ta ansvar för förändringen
Forskaren Line Gordon från Stockholm Resilience Center påtalade under sitt framförande att hon anser att det inte är konsumenten som ska behöva ansvaret för ökad diversifiering. Det borde istället vara större instanser såsom politiska system som ska ta ansvaret. Hon fick medhåll från SLU-forskaren Helena Hansson.
Är klimatsmart mat sämre för hälsan?
Hälsoforskaren Katarina Bälter berättade om en undersökning av svenskars dieter. Den visade att de som börjar äta mer växtbaserat som exempelvis quorn- eller sojabaserade produkter tenderar att öka sitt sockerintag. Detta eftersom produkterna ofta innehåller mer socker än de icke växtbaserade. Hon uppmanade därför till att kontrollera så att det man konsumerar inte innehåller mer socker.
4. Är ett klimatneutralt lantbruk möjligt?
Event som ägde rum i Herrljunga i oktober och arrangerades av Gröna Möten. På eventet deltog lantbrukare, branschaktiva och forskare samt journalister. Johan Sonesson från Skogsforsk, Ulf Sonesson på Rise, lantbrukaren Emma Hartelius samt lantbrukare Jan Forssell föreläste. Tre insikter från eventet:
Ett klimatneutralt lantbruk är nog inte möjligt – men det finns potential för förbättring
Några få av flera undersökta svenska lammgårdar har visat sig kunna få klimatneutralt kött, berättade Ulf Sonesson forskningschef på Rise. De har också gjort tester som visat att det går att halvera utsläppen på en mjölkgård utan att minska mängden producerad mjölk. Samtliga föreläsare fick frågan om det är möjligt med ett klimatneutralt lantbruk. Sammantaget var de tveksamma. "Det beror på hur man räknar". Lantbrukaren Emma Hartelius har gjort en beräkning på hennes nötköttsproduktion. Räknade hon in kolsänkan i den egna skogen som klimatkompensation blev företaget klimatpositivt.
Produktionssystemen går att förbättra och bli mer effektiva.
Svenskt jordbruk är generellt väldigt effektivt i en internationell jämförelse. Men det går att göra mer. Lantbrukaren Emma Hartelius nämnde bland annat att det går att ta tillvara på fler restprodukter, samarbeta mer mellan gårdar och jobba med fodret för att minska utsläppen.
När energin blir dyrare försvinner livsmedelsindustrins restprodukter
Lantbrukare Jan Forsell på Bjursås lantbruk utfodrar sina djur med restprodukter från livsmedelsindustrin som knäckebröd och drav (rester från ölproduktion). Det är en lokal resurs som ger lägre påverkan än att köpa in foder. Men, konstaterade Jan Forsell, den dagen energin blir dyrare försvinner restprodukterna för då blir det mer lönsamt att göra biogas på det. Idag betalar han mer än biogasföretagen, men det kan förändras.
5. Tomorrow's Food Travel
Hur ser framtidens måltidsturism ut? Den frågan ställde sig Visit Sweden när de i oktober arrangerade det årliga eventet Tomorrow's Food Travel. Tre insikter från eventet:
En tredjedel av turistens resebudget spenderas på mat och dryck
Mat och dryck blir allt viktigare för turister. Man vill resa hållbart och man söker mat med ett syfte, gärna lokalt och unika smaker för området. Sverige är erkänt duktiga på hållbarhet och har en gastronomi i utveckling. "Sverige som måltidsdestination har en enorm potential", sade Michael Persson Gripkow från Visit Sweden som bland annat har måltidsturism som prioriterat område.
Nya resemönster ger möjligheter för gårdsbutiker och måltidsturism
AGFO fick förmånen att trendspana på scen och drog slutsatsen att det finns möjligheter i nya resemönster, så som ökat tågresande och fler elbilsresenärer. Exempelvis är elbilsresenärer helt styrda av var det finns laddstolpar (se alla på uppladdning.nu). För de företag som har snabbladdare eller näst snabbaste laddningen kan det ge ett tillskott av kunder även off season. Att ladda bilen innebär ofta minst 30 minuters laddtid som går att spendera på mat eller upplevelser.
Mirakelmat för unga
Mat har blivit en identitetsmarkör för den unga generationen – och man har stor tillit till vad maten ska göra med en. För generation Z och millennials är mat mer än bara näring. Maten kan lyfta fysisk hälsa och maximera prestationen, maten kan styra humöret och vara en skönhetskomponent.
6. Varför är det så svårt att veta vad jag ska äta?
Frukostmötet "Varför är det så svårt att veta vad jag ska äta?” hölls i november i Stockholm och arrangerades av Livsmedelsföretagen. Etnologen Malin Haawind pratade om svenskarnas unika förhållningssätt till mat, professor Rikard Landberg presenterade de senaste rönen inom individanpassad kost och Elisabet Rytter, doktor i nutrition, förklarade hur man vetenskapligt ska värdera nya kost- och hälsostudier. Dessutom: Livsmedelsföretagen presenterade sin undersökning om svenskarnas syn på mat och hälsa. Tre insikter från eventet:
Svenskarna är trötta på nya dieter
Istället för att hänga på ännu en diet som lovar topphälsa, vill människor lära sig mer om matens ursprung och hur den producerats. Det bådar gott för lantbrukare som är beredda att göra storytelling till sin grej. Rekoringar är exempel där konsument och producent möts utan mellanhänder och där konsumenten får veta mer om hur maten producerats.
Den individualiserade kosten är bara i sin linda
Företag som säger sig kunna individanpassa sina kostråd till kunden utifrån analyser av blodtest, muntopsningar, saliv och avföringsprov är inte helt sanningsenliga. Vi är inte där ännu. Det förklarade Rikard Landberg, professor och avdelningschef vid Livsmedelsvetenskap, Chalmers. Det krävs betydligt mycket mer forskning. Här kan du läsa en AGFO-intervju med honom på ämnet från 2018.
Kostkultur istället för matkultur
I Sverige har vi inte matkultur, utan kostkultur. Det menade etnologen Malin Haawind, som bland annat skrivit boken med den mustiga titeln: ”Ät din jävel – om matglädje, dödsångest, vitlök och smör”. I länder med en stark måltidskultur får maten ta stor plats, den har ett kulturellt värde i sig själv. När maten blir till kost – som i Sverige – blir mat inte längre något socialt. Den delas istället in i nyttigt och onyttigt, det handlar om att välja bort onyttigheter och i och med det blir vi allt mer individualistiska i våra matval.
Agri Venture Sweden
I Vara samlades i november den svenska agtech-kärnan: investerare och startus med fokus på ett jordbruk i förändring. Under två dagar fick 30 startupbolag möjligheten att pitcha för investerare, i kombination med nätverksmöten och inspirationstalare. Tre insikter från eventet:
Spirande intresse för agtech i Sverige
Investerarna var där och startupbolagen. Men av de etablerade större företagen i branschen var desto färre på plats. Bland de startups som prisades fanns Foodchain by Blockchain, Skira, Pegil och Agriopt.
Samarbete är nyckeln
Det blir allt tydligare att fler aktörer inser vikten av att samarbeta för att komma framåt, nå en större marknad och göra det lättare för lantbrukaren. Grundaren av 365Farmnet i Tyskland som jobbar med precisionsodling berättade exempelvis att de samarbetar med ett femtiotal olika aktörer. Ensam är inte stark.
"It's all about the soil"
Sensefarms sista slajd var just "It´s all about the soil". Fler och fler entreprenörer ser nyttan och möjligheterna kopplade till myllan. Det kan handla om nya affärsmodeller som kolinlagring eller nya innovationer. Vi noterade även att Sverige har fått en ny fältrobotaktör i startupbolaget Tegbot.
Läs mer:
AGFO talks: Se inspelningarna vår populära seminarieserie
Global kalender: Vi listar konferenser och events med sikte på framtidens mat
AGFO summerar det viktigaste från veckans event
Insikter från månadens spännande event