Tema: Kolinlagring

Möt entreprenörerna, lantbrukarna och forskarna som jobbar med lösningar med fokus på ökad kolinlagring.

Artikeln uppdaterades senast: 2 december 2020

[embed]https://youtu.be/vw1vZD29uVo[/embed]

Kolinlagring som ny affärsmodell – rätt väg framåt?

Fler och fler företag vill betala lantbruket för att lagra kol i marken som en form av klimatkompensation. Är den här typen av affärsmodell något som kan slå på riktigt? Vi sökte svar i AGFO Talk. Se hela inspelningen här

🎧  Poddtips

Podden Landet: "Hållbart jordbruk - kolinlagring för klimatet", lyssna här. Lantbrukspodden: "Kolinlagring det nya svarta", lyssna här

Spaning: En affärsmodell här för att stanna

Allt fler företag vill betala lantbruket för att lagra kol i marken som en slags klimatkompensation. AGFO:s Maria Zander sammanfattar lärdomarna. Läs spaningen här

Spaning: Därför blir området allt hetare

Carbon farming är en allt hetare fråga och berör alla delar av matsystemet – inte bara lantbrukare. AGFO:s Frida Jonson spanar kolinlagring. Läs Frida Jonsons spaning

Indigo Ag: ”Målet är att tänka om hur jordbruk bedrivs”

Med 5,9 miljarder kronor i uppbackning från investerare är Indigo Ag redo att utmana rådande normer – inte bara i jordbruket utan hela matsystemet. Ett av bolagets affärsben handlar om ”carbon credits”, en typ av klimatkompensation där företag kan kompensera sina utsläpp samtidigt som lantbrukare får betalt för att lagra kol i marken. Läs intervjun med Indig Ag här

Spaning: På väg mot ett klimatpositivt jordbruk

”Att klimatkompensera genom att plantera träd i all ära. Men hade det inte varit mer intressant om svenska lantbrukare hade fått betalt för att binda kol i marken när någon prompt måste flyga till Thailand? Nytta, direkt på hemmaplan.” AGFO:s Frida Jonson reflekterar över olika odlingssystem och deras möjlighet att bli klimatpositiva. Läs Frida Jonsons spaning

Så kan blockkedjan ge lantbrukare mer betalt

För företag som vill klimatkompensera sina resor finns i dag möjlighet att plantera träd. Men två startups - Regen Network och Nori - vill överföra tänket till jordbruket istället. Genom att använda blockkedjeteknik vill de betala bönder för kolinlagring samtidigt som företag lättar samvetet. Läs artikeln här

Projekt: Svensk kolinlagring

I ett pilotprojekt får svenska lantbrukare betalt för åtgärder som binder kol. Syftet är att skapa ett verktyg för att göra det möjligt att klimatkompensera genom ökad kolinlagring i svensk jordbruksmark. Läs mer här

Föreläsningar: Jordhälsokonferens

Under en lantbrukskonferens i februari 2020 diskuterades bland annat kolinlagring. Bland talarna fanns Peter Sylwan, Thomas Kätterer, Josef Appell, Martin Krokstorp och Jessica Johansson. Se föreläsningarna här

Podd: De betalar för kolinlagring

I ATL-podden möter du lantbrukare som får betalt för att lagra kol i jordbruksmark. Lyssna här

 

Intervju: Noll koldioxid och högre skördar

Enligt prognoser ska vår jord föda 10 miljarder människor år 2050. Samtidigt pratar man om att utsläppen av koldioxid måste ner till noll – och det är fort. En omöjlig ekvation? Inte om man pratar med David Andersson, grundare av Ecoera. Läs intervjun här

Forskaren: Ett klimatpositivt jordbruk möjligt

Är ett klimatpositivt jordbruk möjligt eller är det en utopi? Fullt möjligt, menar Anke Herrmann, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Läs intervjun med Anke Herrmann här

Spaning: Mer än ett klimatneutralt lantbruk

Hur kan ett klimatreparerande jordbruk se ut? Lantbrukaren Kjell Sjelin delar med sig av erfarenheter och visioner. Läs spaningen

Rapport: Så når Sverige miljömålen

Fem rapporter från industri-, transport-, energi-, jordbruks- och samhällssystemet har blivit en samlad från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Kunskapen om skogen och jordbrukets bidrag till kolinlagring i växande biomassa och i marken behöver ökas, skriver rapportförfattarna. Hämta rapporten härTips! Läs även vårt tema om regenerativt jordbruk - finns här

Fakta koldioxid och kolinlagringTräd binder koldioxid när de växer. Likadant kan jordar bidra till att binda koldioxid i marken. Mull innehåller till stor del kol, och mullhalten i marken är direkt avgörande för odlingsegenskaperna i vår åkermark. Mull bidrar till att marken fungerar som kolsänka och kan binda in mer koldioxid från luften. En ökad kolhalt i jorden kan öka skörden. Sverige har skrivit på det globala 4-promille-initiativet med fokus att öka kolinlagringen i jordbruksmark. Åtgärder som ökar mängden organiskt material leder till att det lagras mer kol i jorden. Odling av fånggrödor, långliggande vallar eller gödsling med skörderester kan binda mer kol i marken. Källa: SLU, Greppa näringen, Mistra Eviem

💚Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO Weekly – signa upp här

🌟 Din genväg till framtidens matsystem

Matsystemet omvandlas i snabb takt. Därför har vi satt ihop temaartiklar som ger dig full koll. Läs mer ➔