Ett helsvenskt proteinskifte får vänta
Vegetariska alternativ till kött, fisk och fågel är numera lätta att hitta i svenska livsmedelsbutiker. Alternativen gjorda på svenska råvaror är dock sällsynta. Följ med på jakt efter helsvenska vegoprodukter.
Det odlas förhållandevis lite vegetariska råvaror som kan ersätta traditionella proteinkällor i Sverige. Det är också anledningen till att ytterst få av de vegetariska och veganska produkterna ute i livsmedelshandeln innehåller just svenska råvaror. Flera av dem baseras till exempel på sojabönor som odlas utomlands.För många som valt att äta vegetariskt är miljöaspekten viktig, och det slutgiltiga miljöbetyget för många av vegoalternativen blir därför diskutabelt.Fram till 2020 satsar regeringen 90 miljoner kronor på växtförädling. En del av satsningen handlar om att ta fram nya svenska proteingrödor. Enligt Jordbruksverket odlades år 2016 baljväxter på 65 700 hektar i Sverige, vilket motsvarade 2,5 procent av den totala åkermarken. Till baljväxter räknas ärter, åkerbönor, konservärter och bruna bönor. 2017 sjönk antalet hektar som odlades med baljväxter med 10 procent. Samtidigt importerar vi flera hundra tusen ton baljväxter.Vi synade innehållet i de traditionella proteinalternativen, som Oumph, Tofu och Kinafärs, och kan konstatera att ingen av produkterna innehåller enbart svenska råvaror. Här är vegoalternativen med enbart svenska råvaror:
Lupinböna och gråärt
Lupinböna har seglat upp som en svensk utmanare till sojabönan. Den har lika höga proteinvärden och trivs bra i nordiska förhållanden. Den kan malas till mjöl, användas i sallader, röror och med sin fasta konsistens kan den även formas till biffar. Samma sak gäller för gråärten, en gammal svensk gröda som var en viktig baskost förr i tiden.I Sverige har Nordisk Råvara (läs intervju här) kommit längst med industriell odling av bland annat lupinböna och gråärt. Produkterna finns både hos några svenska grossister och säljs i utvalda butiker.Axfoundation driver testgården Torsåker (läs intervju här) där man bland annat odlar lupinböna.
Beat Potato Cakes
Är trots namnet en helsvensk produkt framtagen av Food for Progress. Produkten är gjord på 38 procent svenska åkerbönor och resten svensk potatis. Företaget har även en produkt de kallar för Cornballs som innehåller 48 procent svenska åkerbönor. Den kvalar dock inte in som helsvensk, eftersom majsen i produkten är importerad.
Svensk tempeh på gula ärtor
I vanliga fall är tempeh gjord av tillvaratagna sojarester från tofuproduktion. Svenska A2O (tidigare Nutrient) har tagit fram en tempeh som istället baserar sig på svenska gula ärter som genom kontrollerad fermentering får sin struktur och smak. Tempehn finns i utvalda butiker och hos några återförsäljare.Svenska Bärta är en ärttempe gjord på ekologiska, gula ärtor. Fabriken ligger i Karlshamn och ärtorna hämtas från Öland.
So Fungy – Tempeh
So Fungy är en ekonomisk förening i Uddebo som tillverkar och säljer tempeh. De använder KRAV-odlade lupiner från Skåne, gröna ärtor, gråa ärtor, favabönor (åkerbönor) och korn i produktionen. So Fungy finns endast hos utvalda återförsäljare eller kan köpas direkt där den produceras i Uddebo.
Grön ärtbiff med vitkål och basilika
Finns i Garants sortiment, som saluförs av Axfood på Hemköp och Willys. Biffarna består av en bas på svenska gröna ärter och vitkål.
Svenskodlade bönor
Lantmännen Cerealias varumärke GoGreen har svenskodlade bönor i förpackningar; vita, bruna, svarta, kidney- och borlottibönor. De odlas främst på Öland och i Skåne. Bönorna kan användas i röror, sallader eller formas till biffar eller bullar. GoGreen finns hos alla de större svenska dagligvarukedjorna.
Korv med svensk quinoa
Svenskodlad quinoa är en gröda som har fått en hel del uppmärksamhet det senaste året. Nordisk Matutveckling håller på att ta fram en korv med svensk quinoa och en åkerbönstempeh. Planen är att innan årets slut få ut den till konsument. Nu finns det på Radison Blu Royal Park samt på Norbergfestivalen.
Proteinprodukterna som inte kvalar in i gruppen svenska råvaror:
Ärtbiffar, bönbiffar och ärtpuckar
Finns sedan 2017 i Coops frysdiskar. Det är ett vegetariskt sortiment som innehåller svenska råvaror, men även utländska. Produkterna når inte upp till 75-procentsregeln och får därmed inte "Från Sverige"-märkas.
Blödande burgare
En växtbaserad, blödande burgare som uppfyller köttälskarens alla krav på en riktigt bra burgare. Så beskriver Axfood Garant Juicy Vegan Burger. Burgaren är fri från soja och är hundra procent växtbaserad. Innehållet består bland annat av svamp, lök, rödbeta, vete och ärtprotein. Burgaren produceras dock i Holland och råvarorna är också från den trakten. Inte svenskt den här gången, tyvärr!
Morgondagens mat
Den svenska livsmedelsbranschen är mycket medveten om bristen på vegetariska produkter med helsvenskt ursprung. Såhär skriver Johan Neuman, som är chef för egna varor på Axfood, i ett mejl till AGFO:
– Vegetariskt och veganskt är viktiga områden för produktutveckling framåt, bland annat inom Garant, och vi ser gärna att mer utveckling kan ske med svenska råvaror.
Lantmännen i sin tur berättar att de, Oatly och Swedish Oat Fiber, driver havreforskningscentret ScanOats tillsammans med Lunds Universitet, SLU och Rise. Genom ScanOats har havrens genom sekvenserats. Parallellt utvecklas nya havresorter med specifika hälsoegenskaper, förbättrade odlingsparametrar, nya processtekniker – samt nya hälsosamma havrelivsmedel.En annan produkt som Lantmännen utvecklar är en svamp med hög proteinhalt som kan fungera som ett gott grönt alternativ. Med bidrag från Vinnova vidareutvecklar man svampen och hoppas att den kan nå matbutikerna inom inte alltför lång tid.Ett samarbete mellan Nordisk Råvara och Grönt Center har resulterat i att det har såtts 44 hektar linser på Gotland; Gotlandslins, grön delikatesslins (som puy-linser) och orange lins.Det har visat sig att rapsfrökaka har en hög proteinhalt. Läs AGFO:s intervju med Karolina Östbring, vid Lunds Universitet, om hur hon ihop med sitt team arbetar med att ta fram rapsfärs och rapsfiléer.
Läs mer
AGFO-tema: Svenskt proteinskifte
Fem hinder för svensk sojaodling
Trots sug i handeln – därför ratas svensk råvara
Ett helsvenskt proteinskifte får vänta
Hur produceras maten i framtiden? Se AGFO talk (2 min) här:
[embed]https://youtu.be/zRECnznFBNc[/embed]