"Tillväxtverkets roll i att stötta det svenska matsystemet"

Ytterligare en myndighet har blivit medlemmar i AGFO: Tillväxtverket. Att Jordbruksverket och Livsmedelsverket är med kanske känns självklart, men även Tillväxtverket spelar en viktig roll i matsystemet. Inte minst jobbar de för att få svenska matföretag att utvecklas och höja sin innovationsförmåga. Läs mer i vår medlemsintervju.

Anna Eldestrand, Marie Persson & Ellen Anker-Kofoed på Tillväxtverket.

AGFOs Anna Björnstad tog ett möte med Anna Eldestrand, Ellen Anker-Kofoed och Marie Persson som utgör samordningsteamet på Tillväxtverket. Det är ett sammansvetsat team, som flera gånger under samtalet berättar hur lustfyllt arbetet är. Inte bara meningsfullt.
Det är en arbetsplats där man uppmanas till ett agilt arbetssätt. Där man uppmanas att vara kreativ och testa saker vilket i sig skapar mycket arbetsglädje och gör att de hittar vägar fram hela tiden.

Diskussionen glider in på att om vi ska klara av omställningen till ett hållbart livsmedelssystem och en långsiktig konkurrenskraft behöver vi göra väldigt mycket. Och att det är väldigt många som behöver göra saker tillsammans. Hela näringen med det offentliga, akademin, regionalt och nationellt. Alla behövs. Att då få sitta i den samordningsroll som de gör och faktiskt ta tag i de här frågorna och försöka hitta vägar framåt är något teamet tycker är fantastiskt kul. Särskilt när det är så många som faktiskt vill så mycket.

Tillväxtverkets vision är “Vi vill ha fler företag som kan, vill och vågar.”

Nedan får ni veta mer om Tillväxtverket och samordningsteamet:

Vilka är Tillväxtverket och vilka era främsta uppgifter?

– Tillväxtverkets fokus är näringslivets långsiktiga konkurrenskraft. Vi jobbar för att stärka företagens konkurrenskraft och den regionala kapaciteten där företagen verkar genom att fokusera på grön, digital omställning, innovation, kompetensförsörjning, enklare myndighetskontakter och regelförenkling. Genom myndighetens breda uppdrag finns en samlad kompetens inom flera områden som är centrala för livsmedelsstrategins genomförande och måluppfyllelse.

– För att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin mot 2030 måste Sverige ha ett konkurrenskraftigt näringsliv och företagen behöver ha de bästa förutsättningar för att utveckla sitt företagande och bli internationellt konkurrenskraftiga. Här har Tillväxtverket en nyckelroll.

Hur är ni med och stöttar det svenska matsystemet?

– Hela Tillväxtverkets verksamhet handlar om att arbeta långsiktigt för att stötta företagen brett i alla delar av Sverige, och på olika sätt skapa förutsättningar för att företagen kan höja innovationsförmågan, öka konkurrenskraften och bidra till en hållbar tillväxt. Det är arbete (och möjliga medel för innovationsutveckling) som kan komma aktörerna inom livsmedel/gröna näringar till del.

– Finansieringsmässigt hanterar Tillväxtverket medel i den europeiska regionalfonden. Här bidrar vi till att EU-medel investeras i projekt för smart specialisering regionalt, för att möjliggöra innovationsfrämjande, affärsutveckling och ett ökat samarbete längs livsmedelskedjan. Vi har även affärsutvecklingscheckar som riktar sig till små och medelstora företag med inriktning digitalisering, internationalisering, automatisering och grön omställning bland annat.

– Vi vill gärna pusha lite extra när det gäller checkar för grön omställning, där finns fortfarande goda möjligheter att söka medel för en mängd olika aktiviteter, så som att kartlägga/utveckla lösningar, produkter eller tjänster som bidrar till ett hållbart livsmedelssystem (dock inte inom primärproduktion). Det går även att söka medel för att kartlägga behov av, ta fram plan för eller genomföra intern kompetensutveckling inom hållbart livsmedelssystem.

– Inom ramen för just Livsmedelsstrategin har Tillväxtverket i uppdrag att samordna, och främja samverkan mellan alla aktörer i livsmedelskedjan, nationellt och regionalt, för ett stärkt genomförande av Livsmedelsstrategin.

– Vi har också i uppdrag att analysera den samlade regelgivningen för livsmedelskedjan, arbeta med förenkling genom utveckling av verksamt.se, analysera kompetensförsörjningsbehov och genomföra åtgärder för att trygga sektorns tillgång till rätt kompetens för att möjliggöra en konkurrenskraftig och innovativ livsmedelskedja. Vår myndighet ansvarar också för uppdrag om att förenkla och effektivisera för verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet.

– Kring förenklingsfrågorna pågår mycket arbete och nyligen har Tillväxtverket och Livsmedelsverket lanserat en ny e-tjänst som gör det enklare för företag med livsmedelsverksamhet att lämna uppgifter till kommunerna. Samtidigt effektiviseras arbetsprocessen hos kommunerna och vi ser att detta är en efterfrågad förenkling som sparar tid för företagen.

– Slutligen förmedlar vi också bidrag till Sweden Food Arena, som är näringens samverkansarena för en mer innovativ och konkurrenskraftig livsmedelssektor. I genomförandet av alla våra uppdrag är utgångspunkten företagens behov för att kunna utvecklas, innovera och vara konkurrenskraftiga

Vad krävs enligt er för att skapa en stärkt livsmedelssektor?

– För att skapa en långsiktigt livskraftig livsmedelssektor kommer vi behöva bli bättre på att hantera både förutsägbara och oförutsägbara utmaningar och påfrestningar. Att skapa förutsättningar för utveckling, innovation och ett mer anpassningsbart förhållningssätt är därför viktigt för såväl privata som offentliga aktörer. Gemensam och systematisk omvärldsbevakning och analys kan också hjälpa oss bygga bättre förutsättningar för både beredskap och innovation.

Hur går arbetet med Livsmedelsstrategin 2.0 och vad händer under våren?

– Arbetet med den uppdaterade strategin startades 7 februari i år med att landsbygdsministern höll ett kick-off möte. Under våren sker rundabords-samtal och ministern välkomnar även inspel till arbetet. Vi har samlat information om processen framåt och hur inspel kan formuleras på vår webbplats. Inom samordningsuppdraget kommer vi tillsammans med andra aktörer ta fram ett gemensamt underlag som inspel i processen kring utveckling av livsmedelsstrategin. Det gör vi genom att sammanfoga:

  • Dialogmöten med Samordningskommittén.

  • Resultaten i omvärldsanalysen “Livsmedelssystemet mot 2035”.

  • Myndighetsrapporter vi samlade in den 28 februari 2023 för samtliga regeringsuppdrag inom ramen för strategin, och en sammantagen analys av resultat, effekter och koppling till målen i strategin.

Finns det något specifikt projekt som ni vill lyfta fram från Tillväxtverkets sida som ni är extra stolta över?

– Absolut! I samordningskommittén för livsmedelsstrategin har vi arbetat med “Ny innovativ Mat”. Det var under 2021 som vi påbörjade ett missionsorienterat arbete för att identifiera centrala utmaningar i systemet och ta fram lösningsförslag i syfte att skapa förutsättningar för en ökad innovationshöjd i livsmedelskedjan. Under 2022 landade arbetet kring “Ny innovativ mat” i två konkreta lösningsförslag, som testades i enklare prototyper under våren.

– Det första, en One-stop-myndighetsshop, är en myndighetsöverskridande innovationsgrupp som guidar innovatörer och hanterar innovationer där regelverk saknas, eller där tolkningen är oklar. Lösningsförslaget grundar sig på att myndigheterna saknar beredskap för att hantera introduktion av ny innovativ mat. Den myndighetsöverskridande innovationsgruppen består både av ett operativt team som kan hjälpa innovatörerna att hitta framkomliga vägar, och en strategisk grupp som kan agera på identifierade behov av regelutveckling och mer ändamålsenlig tolkning av regelverk, och arbeta med policyutveckling för att främja ny innovativ mat.

– Lärdomarna tas nu vidare i en större prototyp under 2023, och i detta arbete är centrala myndigheter Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Tillväxtverket och Länsstyrelsen Västra Götaland. Prototyparbetet kommer att resultera i rekommendationer till Regeringskansliet om hur lösningen skulle kunna skalas upp, genom långsiktig etablering och finansiering.

– Vi har även jobbat fram en fördjupad myndighetssamverkan för innovationsfrämjande. Tillväxtverket, Jordbruksverket, Vinnova och Formas arbetar här för att koordinera satsningar. Med gemensam policyutveckling och finansiering av insatser för forskning och innovation i livsmedelssektorn vill vi myndigheterna skapa bättre förutsättningar för svenska aktörer att leda utvecklingen i att ta fram framtidens goda och hållbara mat. Vi gör detta i nära samverkan med näringen och har en nära dialog med Sweden Food Arena, med utgångspunkt i behoven hos företagen i livsmedelskedjan.

Slutligen, vilka ämnen ser ni gärna att AGFO gör spaningar och omvärldsbevakning kring?

– Vi ser ett växande behov av att koppla samman frågor om beredskap, försörjning och den gröna omställningen till ett hållbart och långsiktigt konkurrenskraftigt livsmedelssystem. Här tror vi att AGFO kan samla intressanta perspektiv och göra djupdykningar som kan ha stor policyrelevans.

– Vi ser även ett behov av att få en bild av hur Sverige bör satsa på att profilera sig och nischa sitt erbjudande till en internationell marknad. Vad kan vi sälja på för mervärden om vi ser det i ett mer långsiktigt perspektiv? Vilka produkter, utifrån dessa mervärden, borde vi kunna hitta en konkurrenskraftig position på? Kan vi även exportera lösningar kring grön omställning, social och ekonomisk hållbarhet?

– Frågor om hur vi kan investera oss ur kriser, där vi funderar på vad som ger kortsiktiga vs. långsiktiga resultat för vår konkurrenskraft vore också intressant.


Stort tack Anna Eldestrand, Marie Persson & Ellen Anker-Kofoed på Tillväxtverket!


Kontakta gärna Tillväxtverket om du vill veta mer eller boka in ett möte.


Föregående
Föregående

Farmly – Appen som kopplar samman lantbrukare och restauranger i regionala nätverk

Nästa
Nästa

Sätila impact Investment: “Vi vill smitta ner andra att börja investera med andra krav än bara finansiell avkastning.”