Sveriges insektsmatsföretag: Vilka är de och vilka är utmaningarna?

Från övre vänstra hörnet: Stefan Järlhem (Global Bugs), Rickard Engberg (Global Bugs), Ola Broström (Tebrito), Mari-Louise Bårström & Tomas Wadström (Larry & Friends), Matilda von Rosen (Sciins), Aron Tendler (Eat:em), Fredrik Carlsson (Eat:em), Christian Sjöland (Axfoundation) och Nils Österström (Tebrito).

Vad är den svenska insektsbranschens utmaningar? Hur ska de lösas? Och vilka jobbar med matinsekter och insektsfoder i Sverige idag? AGFO samlade ett spännande gäng medlemmar och tog tempen på ett Insekts-Sverige som vädrar morgonluft.

Det är nog inte en slump att merparten av Sveriges företag som jobbar med insekter som mat eller foder är medlemmar i AGFO. Jag (Anders Engström) som skrivit den här artikeln och som jobbat för AGFO i snart två år har länge varit intresserad av och involverad i branschen. Ett intresse som rentav ledde till en bok om att Äta insekter 2018. 

Mitt eget intresse var dock inte den främsta anledningen till att vi den 25 april 2023 höll denna träff. AGFO söker fler nya sätt att nätverka, och med representanter för en ny bransch som bryter ny mark i matsystemet var möjligheten att samla dessa branschpionjärer oemotståndlig. 

De gamla rävarna

Överlevarna i den svenska insektsbranschen är insektsodlarna. Nils Österström började undersöka möjligheterna redan 2012, och startade tillsammans med Åsa Martén Tebrito 2016. Idag har de en 2000 kvadratmeter stor mjöllarvsodling i Orsa och är sammanlagt 14 anställda.
Den språrkkunnige och insektsbevandrade kanske precis hajade till: “Mjöllarv” heter det inte “mjölmask”, kanske du tänker. Jag återkommer till det.
Vår andra representant för Tebrito är Ola Broström,försäljningschef sedan november 2021. Han berättar att de säljer mjöllarv till såväl mat, foder och djurmat men att den största försäljning just nu är frasset: mjöllarvernas bajs som säljs som växtnäring under varumärket “Frodas”.

En annan pionjär är Sverige-Thailändska Global Bugs som på mötet representeras av grundarna Stefan Järlhem och Rickard Engberg. Precis som Nils vittnar Stefan om att det varit en tuff resa från att Rickard övertalade honom om att de skulle rädda världen (bolaget grundades 2016) till att de byggde en syrsfarm i Thailand, uppleva bubblan i Finland för att först nu faktiskt uppleva en rejält försäljningsuppsving.

– Nu är det Japan som visar stort intresse, berättar han. Ett stort japanskt livsmedelsföretag hörde av sig och de släpper snart två färdigrätter med “crickets”.

Ytterligare ett stort livsmedelsbolag är sugna att göra insektsmat. Fram tills nu har intresset från investerare varit svalt, men den japanska boomen har lett till att Global Bugs nu troligtvis kommer att ta in stora investeringar och ha råd att bygga sin andra större odlingsanläggning. En farm som producerar 200 ton crickets per år. Jämfört med nuvarande “testfarm” på 10 ton crickets per år. Rickard tittar nu också på möjligheterna att lansera Global Bugs produkter, proteinbars och syrspulver i Sverige.

Utmanarna

Sedan Livsmedelsverket stängde ner försäljningen av insektsprodukter i Sverige 2015 har det varit svårt att köpa produkter här, även om svenska eatem ett par år försökte med försäljning från Danmark. Att det faktiskt blev lagligt att sälja vissa insektsprodukter hösten 2020 har inte lett till någon boom här i Sverige. Men nu börjar det röra på sig. Aron Tendler har tagit över eatem och sedan sex månader gjort en nystart där den första produkten blir ett knäckebröd blandat med syrspulver bakat av den klassiska knäckebrödstillverkaren Olof Viktors. Syrsorna kommer bland annat från Global Bugs, men Fredrik Carlsson, CTO på Eat:em har börjat experimentera med att odla syrsor. Kanske får vi se en svensk syrsfarm på sikt?

Vill du jobba med svenskodlade blancherade frysta insekter är det dock mjöllarven som gäller, tänker ett år gamla Larry & Friends som grundats av livsmedelsagronomen Mari-Louise Bårström och entreprenören Tomas Wadsjö. De jobbar med två produkter som de planerar att lansera under året. En färs och en granola som använder mjöllarv som ingrediens. Det är förresten de som insisterar på att använda ordet “mjöllarv” istället för det traditionella “mjölmask”.

– Det är ju faktiskt en larv, säger Mari-Louise, och det är svårt att säga emot. Det här med ord är viktigt och Global Bugs pratar konsekvent om “crickets” och gillar inte att kalla dem insekter. 

Crickets hoppas även Uppsala-företaget Sciins att fler talar om. Företaget är grundat av professor Åsa Berggren och professor Anna Jansson på SLU och baseras på deras forskning kring hussyrsan. Företagets vd Matilda von Rosen berättar att affärsidén är att leverera hälsosamma hussyrsor till professionella odlare men också att kunna testa syrsor för olika sjukdomar. Problemet för företaget just nu är att de är tidigt ute och att just odling av syrsor, vilket hittills varit en insekt som framförallt odlas för humankonsumtion, inte har tagit fart som man trodde. De tittar nu på om de kan göra mer för branschen som fokuserar på insekter som foder. 

En bra övergång till mötets sista gäst: Christian Sjöland, projektledare på Axfoundation som nu är inne på sitt andra projekt om att använda insekter som foder. Axfoundation tror att insekter kan göra störst omedelbar nytta som en del av cirkulära foder till fiskar, grisar och höns. Att det funkar för fisk bevisade de med projektet 5 ton grön fisk i disk, och nu har de precis kickat igång projektet Framtidens foder för fågel, fisk och fläsk.

De stora utmaningarna

Entreprenörer har alltid utmaningar, men entreprenörer i insektsbranschen (ibland kallade “entoprenörer”) har det på många vis lite tuffare en andra. Därför gav AGFO gruppen under mötet i uppdrag att ta fram en topplista med de tuffaste utmaningarna. Här är den:

1. Äckelfaktorn: I stort sett alla satte denna som nummer ett, även om det kanske framförallt är de som gör mat av insekter som har bekymmer. Även de som inte tycker insekter är äckligt påverkas av andras attityder runt om dem.

2. Regelverket: Visst, numera är vissa insektsarter godkända men det finns fortfarande många regler kring insekter som sätter käppar i hjulen för både odlare och livsmedelsproducenter.

3. Saknas kapital: Det krävs stora investeringar dels i odlingar men också för att nå ut till konsumenterna.

4. Teknik och ekosystem: Startar du en odling idag måste du fortfarande uppfinna och fixa mycket själv. Det saknas underleverantörer och det behövs teknik för sortering och efterbearbetning.

5. Pris: Priset hänger ihop med teknikfrågan. Stor manuell handpåläggning ger högt pris och idag är priset högt jämfört med andra proteinrika näringsrika alternativ.

Men utmaningar är till för att övervinnas och det här är några av vägarna till framgång enligt gruppen:

1. Samarbete: Marknaden är tillräckligt stor för alla. Största risken är att företag faller bort och vi tappar kraft. Det talades om vikten av en branschorganisation som kan representera branschen och också gå in i samhällsdebatten. En tanke är också att följa upp förra årets Insektsbranschkonferens som hölls av Dalarna Science Park. En återkommande branschträff skulle förbättra samarbetet och locka nya aktörer.

2. Hög kvalitet: Stefan Järlhem från Global Bugs underströk hur viktigt det var att ställa höga krav på producenterna. Har man vunnit konsumentens tillit får den inte raseras av oseriösa aktörer. Här är det positivt med hårda regler och ambitiösa standarder.

3. Svenskmärkning: Kanske kan svenskodlade insekter spela en roll för ökat förtroende och ta bort en del av konsumenternas oro kring det nya?

4. “Skapa pull”: Kan en ICA-butik bestämma sig för en viss mängd ägg lagda av hönor uppfödda på insekter? Eller kanske få en av kedjorna att testa att göra en granola med insekter under eget varumärke?

5. Offentliga måltider - beredskapsmat:  Ett ämne som väckte idéer. Kanske skapa ett projekt av detta?

Den sista meningen kom från Christian. Så kanske vi här har avslöjat nästa Axfoundation-projekt? 

Mötet slutade mycket konkret med att alla deltagare bjöds in till en LinkedIn-chatt där nu medlemmarna delar med sig av vad som händer i branschen. Ett första steg mot att bocka av punkterna ovan och ytterligare ett steg i kampen mot äckelfaktorn och utvecklandet av en sund och hållbar insektsbransch.

Tack till alla som deltog och för ett lyckat möte.
Några andra branscher bland AGFO:s medlemmar som vill träffas? Kanske vertikalodlarna?

Bakom tangentbordet:
Anders Engström
Innehållsansvarig, AGFO
(och grundare av Bugburger)