Från konkurs till nystart: HÅVA:s hållbara räkodling nu även affärsmässigt hållbar
HÅVA är ett litet gäng som tillsammans delar en stor passion och har djupa kunskaper inom vattenbruk, hållbarhet och entreprenörskap. Läs om grundaren Matilda Olstorpe, lärdomarna från tidigare satsningar och på vilket vis HÅVA är en del av ett uthålligt livsmedelssystem.
När AGFO:s Anna Björnstad träffat Matilda Olstorp på flera matevent har hon slagits av både hennes och företagets spännande historia. Hög tid för en regelrätt medlemsintervju där Matilda får berätta mer och upplysa AGFO-medlemmar och andra om möjligheten med cirkulära räkodlingar.
Matilda Olstorpe är i grunden husdjursagronom och har doktorerat inom fodermedelsmikrobiologi med fokus på biokontroll och enzymatiska aktiviteter. Därefter postdoc med inriktning att använda mikroorganismer som proteinkälla till fisk och skaldjur. Hon har rest och jobbat i USA, Kamerun, Uganda, Burkina Faso, Vietnam, Kambodja och Thailand. Hon har sett de traditionella fisk- och skaldjursodlingarna med alla deras olika utmaningar inom hållbarhet: De flesta odlingar har stora negativa socioekonomiska effekter, mangroveträsk skövlas, antibiotika och kemikalier överanvänds vilket påverkar vattenkvalitet och leder till övergödning, med mera. Matilda bestämde sig för att göra något åt det. Hon ville använda sin kompetens för att skapa bättre livsmedelsproducerande system och öka livsmedelssäkerheten. Hon ville bidra till ökad livsmedelstrygghet och ett mer uthålligt system. Hon grundade HÅVA!
Hållbarhet och innovation ligger mig varmt om hjärtat och utöver forskning och vattenbruk så jobbar jag med ökat resursutnyttjande så restflöden kommer till nytta i kretsloppet, säger Matilda Olstorpe. Foto: HÅVA
Hej Matilda, hur skulle du beskriva HÅVA för dem som inte känner till er?
– Först och främst skulle jag säga att HÅVA är en del av den Blåa bioekonomin. Lite förenklat skulle jag säga att det handlar om odling och försäljning av svenska färska jätteräkor av sashimikvalitét. Och för dem som vill veta mer skulle jag förklara att processen sker i ett landbaserat marint odlingssystem med bioflock som gör odlingen cirkulär och fri från antibiotika och kemikalier. Bioflock är en ansamling av olika utvalda mikroorganismer. Tänk dig det som ett yoghurt-system med främjande mikroorganismer för både räka och vattenkvalité. Håvas produktionsprocess säkerställer livsmedelssäkerheten samt ökar den svenska livsmedelsförsörjningen med blåa proteiner.
Hållbart odlade jätteräkor har fått grönt ljus av WWF, vad innebär det för er och konsumenterna?
– Det är fantastiskt kul ”Räkor odlade i Europa i slutna landbaserade recirkulerande system (RAS) med Bioflock”, det ger en stor fördel för både oss och konsumenterna. Det är ett steg närmare så man kan man skilja på räkor och räkor. Vilket underlättar för alla de konsumenter som vill ha ett hållbart alternativ till den traditionella odlingen av jätteräkor som bland annat påverkar miljön negativt och bidrar till antibiotikaresistens.
HÅVAs vision är att driva och leda transformationen av hållbar räkkonsumtion. Foto: HÅVA
Vad fick dig att grunda HÅVA?
– Det var efterfrågan från tidigare kunder och restauranger. Vi har odlat och sålt räkor tidigare i liknande system. Vi har innoverat systemet så det kommer bli samma goda hållbara räkor med ökad produktion och högre djurhälsa samtidigt som vi försöker utveckla industriell symbios mellan flera primärproducenter.
Du har med dig en konkurs från tidigare bolag. I många länder ses det som en styrka eftersom man kan dra stora lärdomar från det. Hur går dina tankar här?
– Ja, mitt tidigare bolag sattes i konkurs då flera utmaningarna blev för stora att hantera. Precis som du säger så kan en tidigare konkurs stärka ens CV i andra länder. I Sverige är det inte riktigt så utan här råder ett kyligare klimat kring konkurser. Det är klart att det var en tuff tid för mig, men jag har växt mig så mycket starkare och lärdomar jag dragit från den tiden är oslagbar idag.
Kan du dela med dig av några av dina lärdomar?
- Absolut! Produktionsmetoden, kvaliteten på produkten och kundunderlaget var utomordentligt men vi underskattade till exempel tillståndsprocesserna. Det tog mycket lång tid vilket ledde till underfinansiering och resulterade i likviditetsutmaningar. Bolagsstyrelsen hade operationella utmaningar med stora brister i administrativ hantering och styrning samt underentreprenörer till bolaget hade bristande kompetens inom vattenbruksteknik och materialval för saltvattenproduktion och räkor.
Men när både tidigare, och framtida kunder, hörde av sig kände vi att om kunderna redan finns så ska vi göra vad vi kan för att leverera. Vi har därför satt ihop ett nytt kompletterande team med gemensamma mål och hållbarhetsfokus. Med HÅVA har vi agerat proaktivt och i förväg sökt de tillstånd vi behöver. Vi har byggt en bolagsledning med fokus runt god organisatorisk ledning med administration, ekonomistyrning och bolagsjuridisk kompetens på plats. På den tekniska sidan så har vi en CTO och lagt egenkontroll inom bolaget för att kontrollera hela byggnationsprocessen, underentreprenörer och utrustningens funktionalitet inom våra processflöden.
Vad säger man? Gör om gör rätt! Vi har tagit lärdom från tidigare bolag och gör ny satsning med HÅVA. Det är rätt häftigt att kunna starta ett nytt bolag men med all den ovärderlig kunskap och kompetens vi samlat på oss från tidigare.
Ni har blivit uttagna till BlueInvest´s program för nystartade tillväxtbolag inom den blå näringen. Vad innebär det att få delta i det programmet?
– Det ger oss möjlighet att med experthjälp utveckla vårt material för att möta de kriterier som är primära för internationella investerare. Samtidigt ger det oss tillgång till ett stort nätverk av investerare, kompetenser och bolag som kan vara en del av pusslet på kort och lång sikt att skapa ett hållbart livsmedelssystem med fokus på blåbioekonomi och industriell symbios.
Hur ser samarbetet ut med övriga aktörer i systemet?
– Vi har ett brett samarbete mellan både forskning och näringsliv. Genom olika samarbeten och satsningar så kan vi hela tiden pusha gränserna framåt med vad som är möjligt för att bidra till ökad livsmedelstrygghet och livsmedelssäkerhet med blå proteiner.
Vad har ni på gång 2024?
– Vi ska anlägga en havsvattenledning för upptag av marint vatten för produktion på land. Vi ska utveckla industriell symbios runt räkodling för att optimera resursanvändningen och producera flera typer av livsmedel från olika processflöden.
Cirkulärt vattenbruk hela vägen runt. Bild: HÅVA
Vilka utmaningar ser ni framöver och hur tacklar ni dem?
– Vår största utmaning är att hitta investerare med ett genuint hållbarhetsfokus som tillsammans med oss vill utveckla blå bioekonomi och produktion av blå proteiner. Många investerare går gärna in i bolag som jobbar med utveckling inom deras eget kompetensområde. Då Sverige har endast lite vattenbruk så är tillgången på investerare som har kunskap inom området inte så stort. Vi tacklar detta genom samarbete med andra blå näringar för att skapa medvetenhet hos investerare så de bättre förstår det blå näringarna och dess potential och påverkan
Och om vi vänder på det, vilka möjligheter ser ni framöver?
– Det finns en enorm möjlighet att utveckla det svenska vattenbruket. Det finns en del utmaningar men med vår kunskap och kompetens från tidigare odling så har vi kunnat arbeta igen utmaningarna utan att behöva tära på kapitalet.
Vilka vill ni helst nätverka med?
– Vi vill gärna nätverka med alla som jobbar mot målet att stärka uthålligheten i vårt livsmedelssystem. Vi ser gärna en ökad samverkan inom de blå näringarna som helhet för att gemensamt leda en nationell blå revolution. Genom industriell symbios så kan vi producera flera livsmedel med mindre miljöpåverkan än om vi står var och en för sig.
Hur kan vi på AGFO göra nätverket mer relevant för er?
– Det skulle vara intressant att skapa kluster runt olika ämnen. Är området intressant så går man med vid just det tillfället. Alla kan presentera sig och sitt bolag och berätta vilka typ av samarbeten man söker. Gemensamt kan vi gå längre och en plattform där vi kan hitta varandra vore perfekt.
Vad vill du skicka med för hälsning till alla AGFO:s medlemmar i svenska matsystemet?
– Det svenska matsystemet består av mer än jordbruk. Vi behöver lyfta och säkerställa en nationell produktion. Vattenbruk och fiske kan säkra tillgången på proteiner i mycket större utsträckning än vad den gör idag. Många aktörer liksom vi jobbar med marint vatten vilket gör att vi kan producera livsmedel även när det är torka och brist på sötvatten. Vi är en del av ett uthålligt livsmedelssystem.
Kontakta gärna Matilda om du vill boka in ett möte eller veta mer om HÅVA.