Spaning: Frälsningen för ett giftfritt jordbruk

Mariette Andersson, skärmdump från vår intervju juni 2022.

För bara tio år sedan ledde fransyskan Emmanuelle Charpentier en forskargrupp vid Umeå Universitet när hon upptäckte mekanismerna bakom det som har kommit kallas CRISPR/Cas9. 2020 fick hon och Jennifer A. Doudna Nobelpriset i kemi för utvecklingen av detta relativt enkla verktyg för att klippa och klistra i DNA-strängen. Metoden består av två delar: en instruktion om var i strängen man ska klippa och ett enzym, Cas9, som gör själva klippet. 

Att metoden vann Nobelpriset förvånar inte Mariette Andersson, vd på startup- och AGFO-medlemsföretaget SolEdits, samt forskare vid SLU. Mariette och hennes kollegor började testa tekniken på potatis redan 2014 och upptäckte att den hade många fördelar. Kanske framförallt att den är enormt tidsbesparande.

– Att ta fram en ny potatissort med traditionell förädling tar tio till femton år. Men gensaxen kan man ta ner det till tre till fem år, berättar hon.

Just potatis är Mariette och forskarteamets expertområde.

Under en sjuårsperiod har de varit inblandade att ta fram:

• En potatis med unik stärkelsekvalitet åt stärkelseindustrin.

• En GI-potatis med lågt glykemiskt index. Funkar bra till bioplast.

• En potatis utan bruna fläckar, vilket leder till minskat svinn.

• En potatis utan giftiga glycoalkaloider, som gör det möjligt att efter man utvunnit stärkelsen också kunna ta tillvara på potatisproteinet från en sidoström.

Det senare kanske inte låter så märkvärdig – potatis innehåller ju bara två procent protein. Men med en skörd på runt 50 ton potatis per hektar handlar det om runt 1000 kilo protein. Protein som är i klass med soja- och komjölksprotein.

Ett verktyg i rätt händer
Det är onekligen spännande att se vad en liten grupp forskare lyckats åstadkomma på några år. Hemligheten, menar Mariette, ligger i att de är en grupp med gedigna kunskaper om just potatis. Det i kombination med ett effektivt verktyg som gensaxen har givit resultat. SolEdits kan kanske på sikt utöka sin verksamhet till att även gälla tomater men när det gäller andra grödor hoppas hon att andra forskargrupper följer SolEdits exempel. Efterfrågan är stor och framförallt handlar frågorna om resistens mot angrepp och sjukdomar. På andra plats kommer kvalitetsegenskaper som utseende och näringsinnehåll.

När jag ber Mariette se i spåkulan är hon övertygad om att vi bara är i början på en mycket spännande utveckling:

– Den första tomaten har lanserats i Japan och fler grödor och grönsaker ligger i pipeline. Vi kommer att se mycket “crispade” grönsaker, det kommer att explodera, menar hon.

Tekniken och användningsområdena utvecklas hela tiden och Mariette tror att CRISPR/Cas9 på sikt kommer kunna skapa ett giftfritt jordbruk med grödor som ger samma avkastning idag men som är resistenta mot insektsangrepp och torka. 

Goda nyheter för allergiker
Ett annat område är hälsa. Allergiker kan se fram emot en framtid där man tagit bort allergenerna i olika grödor, allergifria jordnötter vore till exempel en önskvärd produkt. Det finns till och med forskargrupper som tar bort delar av glutenproteinet som gör att glutenintoleranta kan äta vete.

Mariette själv lyfter akrylamid, det cancerogena ämne som bildas när man upphettar potatis. Larmet kom redan 2002 om mängden akrylamid vi får från chips, stekt och friterad potatis, men hittills har ingen kommit med nya förbättrade potatissorter som en lösning till problemet.

– Akrylamiden är resultatet av upphettning av en aminosyra plus socker i potatisen. Med CRISPR skulle vi nu kunna göra ändringar som löser problemet, menar Mariette.

Mariette Andersson är positiv. Det enda orosmolnet just nu är rådande lagstiftning i EU som hon tror kan leda till att Sverige och EU halkar efter. 2018 beslutade EU-domstolen att CRISPR/Cas9 och andra nya genetiska tekniker klassas som GMO. Det innebär att de hamnar under samma stränga regelverk där det krävs långa kostsamma processer för att få en GMO-gröda godkänd (i EU är idag en gröda, en rapssort godkänd).

Ironiskt är gamla växtförädlingstekniker som inte alls är lika specifika som gensaxen undantagen från dessa regler. Du kan exempelvis framkalla mutationer med hjälp av strålning eller kemikalier som ger multipla slumpmässigt lokaliserade mutationer. Med CRISPR/Cas9 kan man uppnå samma resultat men till skillnad från GMO tillför man inget nytt genetiskt material. Egentligen handlar det om att skynda på samma process som sker genom spontana mutationer i naturen.

Det kan vara så att vi får se förslag på en förändrad lagstiftning innan andra eller tredje kvartalet 2023. Hur lång tid det tar att implementera en ny lagstiftning är oklart. Risken är alltså stor att EU halkar efter. Och att det tar ytterligare år innan Mariette och Soledits potatisar kan användas kommersiellt.

Anders Engström
Innehållsansvarig och omvärldsbevakare AGFO

Ps . Det händer mycket inom växtförädling. Kolla gärna in Lantmännens satsning Framtidsgården Svalöv där man satsar på den nya tekniken "Speedbreeding". Samt Axfoundations satsning på förädling av perennt vete och korn.