Detta är en textversion av Anders Engströms spaning på AGFO Talk om upcycling. Se den på AGFO Play.

Upcycling anno 1902.

Visste ni att det engelska smörgåspålägget Marmite faktiskt är en av världens äldsta upcyclade produkter? Marmite är tillverkad av jästextrakt som är en restprodukt från öltillverkning. Uppfunnen 1902, alltså snart 120 år sedan.

Ölet Crumbs har bara något år på nacken och använder i sin tur gammalt svinnet bröd i sin produktion. 30 procent av kornet vill bryggningen ersätts av bröd.

FAO kom för tio år sedan med en uppskattning om att en tredjedel av all mat slängs eller förfars globalt. 2021 kom Världsnaturfonden med en rapport där de räknat in svinn från jordbruket och hävdar att hela 40 procent av det som produceras inte äts som mat. Räknar vi med detta står svinnet för 10 procent av de globala växthusgasutsläppen. Svinnet beräknas kosta 7.500 miljarder kronor per år.

FAO 2011: 1/3 del av all mat slängs eller förfars globalt. 1,3 miljarder ton mat.

WWF 2021: Räknar vi in svinn från jordbruket är det hela 40 procent av all producerad mat som aldrig äts.

WWF 2021: Svinnet genererar 10 procent av alla växthusgasutsläpp.

… till ett ekonomiskt värde av 7 500 miljarder kronor.

Vad är utmaningen?

2022 släpper Naturvårdsverket nya siffror, men den senaste siffran publicerad 2018 visar att det skapas 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige. Svinnet sker i alla led i kedjan, men störst är svinnet från hushållen som står för 75 procent av avfallet.

Fokus för dagens talk ligger framförallt på svinnet från primärproduktion, industrin och distribution.

Bättre att mata människor än djur.

En viktig sak att veta är att de siffror Naturvårdsverket räknar med är den mat som blir avfall. Det inkluderar även skal och annat vi inte äter. Mat som går till foder till djur eller förädlas räknas inte heller in i siffran.

Ur ett resursperspektiv är det bättre att ge mat till människor än djur.

Helst vill vi undvika svinn helt, och i sista hand vill vi att det förbränns i våra värmeverk.

Illustration från Jordbruksverket.

Mellan motverka och donera.

Här ser vi föreningen Matsvinnets variant kallat Svinntratten. Denna skiljer sig på en viktig punkt från Jordbruksverkets. Mellan ”Motverka” och ”Donera” har det petats in ”Förädla till människor”. Det är det här som kallas Upcycling.

Från kläder till mat.

Själva ordet ”Upcycling” dök upp på vår matradar för ett par år sedan. Ett ord som tidigare kanske framförallt användes inom hållbart mode och inredning började användas om mat.

Det senaste året har det basunerats ut som en ny mattrend. Och en tillväxtindustri.

Läs mer: Forbes, Whole Foods, Global Data.

Upcycling som framtidsbransch?

Affärspotential

En siffra som ofta nämns i dessa sammanhang är 46,7 miljarder dollar, dvs 408 miljarder kronor. Den kommer från en rapport av Future Market Research som 2019 hävdade att detta är det totala värdet av den globala ”upcyclad mat”-marknaden, och att det är en marknad som ökar med fem procent varje år.

Om de antagandena är korrekta innebär det att marknaden 2022 är värd dryga 472 miljarder kronor

Tyvärr är siffran lite missvisande eftersom Future Market Insights inte bara räknade in mat i siffran utan också exempelvis foder som är en stor del av den existerande marknaden.

Den upcycling vi är intresserad av, mat, dryck och kosttillskott för människor är mindre. Men den växer och enligt FMI kommer den att dubbleras de kommande åren.

Exakta värdet på uppcycling är osäkert, men det är tydligt att upcycling är intressant för investerare…

Läs mer: Future Market Insights

Intressanta investeringar

Se det här exemplet från hösten 2021: Ny vegansk ostutmanare marknadsför sig med att de använder ratad blomkål.

Kanske upcycling är en viktig faktor som fick fler att investera?

Det har definitivt blivit vanligare att företag lyfter upcycling i sin marknadsföring.

Terminologin

Certifierat upcyclat.

Drexel University har varit inblandade i den nystartade amerikanska organisationen Upcycled Food Associations definition av upcyclad mat. Den har också legat till grund för deras nyligen lanserade certifiering.

En upcyclad produkt ska enligt UFA:

göras av svinnade ingredienser
ha en spårbar leveranskedja och
ha en positiv inverkan på miljön.
Något som nämns på flera ställen i deras dokument är att produkten dessutom ska ha ett mervärde.

Vad ska det heta i Sverige?

Ni kanske märker hur knöligt det är att säga ”upcycling” och ”upcyclad” på svenska?

Det här är ju en engelsk term. Och enligt konsumentundersökningar gjorda av Drexel University i Philadelfia visat sig vara den term som gör konsumenter mest sugna att köpa produkten. I undersökningen hade de med salvaged, rescued, recycled, repurposed och upcycled. Den ännu knöligare etablerade vetenskapliga termen ”valorized” fick inte vara med, Vi har inte sett några svenska undersökningar av vilka alternativ som fungerar bäst här.

Målbild, brister, lösningar och goda exempel

Ambitionen i Sverige?

FN:s AGENDA 2030: Halvera matsvinnet till 2030.

Sverige har satt ett etappmål: Sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktsprocent per capita från 2020 till 2025.

Juni 2020: Nationell strategi för cirkulär ekonomi: Livsmedel en prioriterad ström.

Uppdrag till Naturvårdsverket om bioavfall (matavfall) för att utforma krav på utsortering och biologisk behandling av matavfall m.m.

I Sverige har vi ännu ingen certifiering, men även om upcycling av matsvinn inte får mycket plats i rapporterna passar det ihop med ambitionen att minska matsvinnet. Livsmedel är dessutom en uttalat prioriterad ström i den nationella strategin för cirkulär ekonomi. Och upcycling har definitivt en plats i ett cirkulärt kretslopp.

Brist på data

Helst skulle vi vilja presentera en topplista med de tio största outnyttjade restflödena i Sverige och gärna vart i Sverige eftersom upcyling helst sker lokalt. Tyvärr finns inte datan tillgänglig.

Företag måste rapportera sitt avfall till myndigheter men de är inte skyldiga att rapporter allt sitt svinn. Karin Östergren, senior forskare på Rise, är övertygad om att det finns ett stort mörkertal, många sidoflöden har potential att förädlas. Alltså det vi kallar upcycling.

Den som väntar på något gott…

2016: EU-projektet Refresh presenterade en lista med 20 restprodukter från livsmedelsindustrin som har störst potential för upcycling.

Augusti 2022: Jordbruksverket presenterar sin kartläggning av svinnet i svensk primärproduktion.

8 produkter kartläggs: Morötter, potatis, jordgubbar, vete, gris- och nötkött, mjölk och fisk.

Du som vill ha en generell topplista över de 20 mest lukrativa restströmmarna från livsmedelsindustrin rekommenderas att titta på EU-projektet Refresh lista från 2016. Här i Sverige kan vi nästa år se fram emot att vi får svar på hur mycket som svinnas i primärproduktion och ledet därefter. I kartläggningen ingår 8 produkter: Morötter, potatis, jordgubbar, vete, gris- och nötkött, mjölk och fisk.

Restströmmar som kan upcyclas

Det finns svinn att ta tillvara i alla led i produktionen. Men de vi pratat med verkar se mest potential i primärproduktion och industrin. Det är viktigt att kunna jobba med stora volymer och så lite transporter som möjligt.

Nytt, förädlat, extraherat och förvandlat

Vad kan man då göra med restströmmarna? Vi har identifierat 4 varianter:

Skapa nya produkter av svinnad råvara. Här exemplifierad med Rescueds juice gjord på svinnad frukt.
Laga mat av svinnade produkter. Här en bild från Nordish Market i Göteborg. Sopköket i Stockholm vann precis Änglamarkspriset.
Extrahera näringsämnen som tillsätts nya produkter. Exemplet här är finska Fazer som precis har precis dragit igång sin nya Xylitolfabrik som tillverkar sötningsmedlet xylitol av havreskal från den brevidliggande havrekvarnen.
Använda en process som fermentering, alg eller insektsodling för en effektiv omvandling av restavfall till proteiner och andra näringsämnen. Två exempel är svenska Tebrito som just nu testar att odla mjölmask med olika restprodukter från livsmedelsindustrin. Samt Mycorena som tillsammans med Polarbröd testar att förvandla överbliven deg och brödrester till svampprotein.

Nya utmanare: Norden

De senaste åren har entreprenörer, och stora matjättar som Nestlé lanserat nya produkter baserade på svinn.

Här några exempel:

Det produceras 50.000 ton drav i Sverige varje år. Det det danska företaget Agrain använder denna protein- och fiberrika restprodukt till att göra mjöl, snacks och granola.
Från Danmark kommer också Kaffe Bueno som häromveckan fick ett kapitaltillskott på 1,1 miljoner euro som bland annat ska användas till att skala upp produktionen av deras näringsrika mjöl gjort på kaffesump: Kafflour.
En lite mer småskalig produkt är KärnO en färskost gjord av restprodukten kärnmjölk från Löts Gårdsmejeri och gurkspad från Kinda gurka. Ett kul exempel på hur två verksamheter kan kombinera sina restprodukter. Längst ner i ena hörnet hittar ni en av det senaste decenniernas mest framgångsrika upcycling-produkter. Vassle-pulver. En restprodukt från osttillverkning som onekligen har blivit en succé!

Svensk forskning

Mohammad Taherzadeh har i över 20 år forskat på svamp och bland annat bidragit till Lantmännens Agroetanolprojekt. I projeket Ways2Taste tittar man på olika sätt att använda svamp och fermentering för att göra livsmedel av svinn. Ett koncept kallas Fungi burger där idén är att lokala bagare på plats kan omvandla sitt svinn till proteinrika hamburgare.

Endast 15 procent av fisken som tas upp i Sverige äts av människor. Professor Ingrid Undeland och hennes forskarteam tittar på flera olika sätt att använda fisken maximalt. Dels en metod för att ta tillvara på den fina innerfilén vid ryggraden och göra färs, men också ett dopp bestående av rosmarin och citronsyra som man doppar renset i och gör att det inte härsknar på flera dagar. Ett annat spännande projekt är möjligheten att ta till vara på näringsämnena från sillspadet i inläggningstunnor. ”Havets vassle”, har Ingrid kallat det.

Slutligen vill vi uppmärksamma ett projekt från RISE där man undersöker vegovärldens vassle - okara - restprodukten vid tofu-tillverkning. Utmaningen här är att okara inte bara är näringsrikt utan också innehåller näringshämmare. Xinmei Feng, forskare på Rise, undersöker om fermentering kan göra okara till en het alternativ proteinråvara.

Sammanfattning

Stor hajp runt upcycling.

Kartläggning av restströmmar och svinn kan skapa nya affärsmöjligheter och miljövinster.

Ny teknik och processer kan göra det lönsamt att upcycla näringsinnehållet i matsvinn.

Upcycling intressant för den växande alternativa protein-industrin.

Utmaningar

Logistik och infrastruktur

Pålitlig data och mätpunkter
Hållbarhetskalkylen: Är det mer hållbart än andra alternativ?
Lagstiftning och regler om nya produkter och processer: Krävs det godkännande enligt EU:s Novel Food-regler?
Konsumenternas acceptans: Hur säljer man in mat gjord på gammal mat?

Från svinn till vinn: Vilka är morgondagens upcyclade produkter?