En affärsmodell här för att stanna

Allt fler företag vill betala lantbruket för att lagra kol i marken som en slags klimatkompensation. AGFO:s Maria Zander sammanfattar några av lärdomarna från veckans diskussion om det glödheta ämnet.

Pling, pling, pling. Så lät det konstant i chatten under veckans AGFO Talk-sändning. Aldrig hade jag kunnat föreställt mig den enorma responsen som vi fick på temat kolinlagring som potentiell affärsmodell. Över 500 personer var anmälda och tittarfrågorna strömmade in under sändningen. Några av de frågor som inte hanns med live svarar experterna på i en intervju här.Expertpanelen bidrag med många intressanta insikter, så väl som från tittare. Och jag kan nu konstatera följande:✔️ Potentialen för att öka kolinlagringen är stor – globalt sett. I Sverige då? Jo då, vi bör kunna lagra mer kol i marken här också, även om våra jordar redan har relativt hög mullhalt och vi binder mycket kol. Jordbrukets totala utsläpp av koldioxid borde kunna sänkas med 10-20 procent på en global nivå genom kolbindningen, menar Thomas Kätterer, professor i ekosystemekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Så stora negativa utsläpp tror han inte på för svensk del dock, åtminstone inte utan att räkna in skogsbruket.✔️ Jessica Johansson från Miljömatematik konstaterade att det finns åtminstone 40 (!) olika åtgärder för att åstadkomma ökad kolinlagring och att detta är en nödvändighet för att klara av att anpassa sig efter enskilda gårdars olika förutsättningar.✔️ Joel Glemne, grundare av Skira, tryckte på vikten av spårbarhet och transparens i alla led för att undvika att hamna i green washing-träsket. Han påpekade också att kolinlagring tar lång tid på sig innan effekterna börjar synas – ibland upp emot 20 år. Därför är det viktigt med både kort- och långsiktig ekonomisk ersättning till de lantbrukare som är med och bidrar.✔️ Korrekt mätning är a och o. Svenskt Sigills klimatcertifiering för lantbrukare och odlare, där bland annat kolinlagring finns med som en parameter, är ett av flera exempel där man infört ett poängsystem där lantbrukares åtgärder ger poäng som i slutänden ska motsvara antalet hektar åkermark som brukas.✔️ Det är viktigt att komma ihåg att ökad kolinlagring bara är en av många nödvändiga åtgärder som måste göras för att tackla klimatförändringarna. En bra bit på vägen, men någon totallösning är det så klart inte, som Svenskt Sigills hållbarhetschef Helena Allard uttryckte det.Att kolinlagring nog är ytterligare ett möjligt intäktsben för lantbrukare inom en hyfsat snar framtid tycks de flesta vara överens om, likaså att det i livsmedelskedjan är framför allt primärproducenten – lantbrukaren – som bör tjäna pengarna på denna typ av klimatkompensering.Missade du sändningen? Här kan du se hela inspelningen.Vilka ämnen vill du att vi djupdyker i under 2021? Hör gärna av dig med förslag på teman till nästa års AGFO Talks!