Hajpad sektor under lupp
Aldrig förr har så många haft så stort fokus på att bladgrönt eventuellt ska rädda världen. Men hur står det egentligen till med siffrorna och hållbarheten? Det funderar AGFO-Lovisa på i veckans spaning.
För exakt ett år sedan skrev jag en spaning om vertikalodling när det omtalade svenska bolaget Plantagon hade gått i konkurs. Frågetecken – som energiåtgång och affärsmodeller – runt stadsnära inomhusodlingar pekades ut och jag skrev: "Frågan är kanske inte när den här branschen slår igenom, utan om".Sedan dess har en hel del hänt.På en global nivå målas det upp stora siffror för framtiden. Marknaden för vertikalodling beräknas nå 13 miljarder dollar till år 2026, vilket ger en årlig tillväxttakt på nära 25 procent. Ett av världens största vertikalodlingsföretag, amerikanska AeroFarm, landade på Times Best Inventions 2019-lista, och i Japan satsar Spread på att skapa världens största automatiserade bladgröntindustri. I höstas fick MIT stänga ned delar av sin forskning på inomhusodling efter larm om överdrivna forskningsresultat. Och i veckan visade en ny rapport att färre investeringar i sektorn gjordes förra året. Däremot investerades totalt mer pengar i vertikalodlingar, mycket på grund av stora investeringar i Aerofarms och Infarm.Stundtals matas jag med uppfattningen att det är vertikalodlad basilika som ska rädda matförsörjningen för planetens växande befolkning. Men hur förhåller sig stadsnära inomhusodling mot den traditionella växthusodlingen i ett hållbarhetsperspektiv? I en ny rapport, skriven av Gunnar Rundgren på uppdrag av Matlust, jämförs produktionssätten på groddar, gröna blad och odlad svamp i Sverige.
Att det handlar om lyxprodukter som vi inte behöver, men som kan bidra till en kulinarisk upplevelse.
Rapporten konstaterar att det är mycket hög energiåtgång för att producera bladgrönt i slutna system, och att näringen vi får ut inte står i paritet med energiåtgång. Vid rapportsläppet menade Jesper Annell på Ica Liljeholmen å andra sidan att de nya vertikalodlingsföretagen kan skapa en ny attraktionskraft för frukt och grönt, och bidra till ökat intresse för ett växtbaserat utbud. En pedagogisk vinning. Ett exempel är hos Anna Whitlocksgymnasiet där hydroponisk odling används i undervisningen och skapar engagemang bland eleverna.Vid rapportsläppet menade många i panelen att kommunikationen om vertikalodlingar behöver nyanseras. Att det handlar om lyxprodukter som vi inte behöver, men som kan bidra till en kulinarisk upplevelse. Är du nyfiken på panelsamtalet finns hela lanseringseventet inspelat här.Jag tycker att man ska välkomna nya initiativ som vill förändra rådande system. Men samtidigt ha respekt för komplexiteten i odling – och den djupa kunskap som finns hos de med händerna i myllan.Vill du fördjupa dig ytterligare i stadsnära inomhusodling har vi samlat intervjuer och reportage här.Ps. Under lanseringseventet förutspåddes också en renässans för groddar. Sprout tech anyone?