"Hjulen har börjat snurra i proteinskiftet"

För ett år sedan undersökte vi det svenska proteinskiftet. Vi ville ta reda på om svenska baljväxter kunde förse oss med råvaran till vego-alternativen. Svaret då? Nej, faktiskt inte. Men nu, ett år senare, har saker börjat hända.

Förra året kunde vi konstatera att livsmedelsindustrin inte kan säkra tillräckliga volymer till rätt kvalitet av svenskodlade baljväxter. Det saknas även anläggningar i Sverige som förädlar baljväxter till proteinmjöl. Dessutom får svenska bönder i regel dåligt betalt för baljväxter och risken för skadeangrepp och frost gör affären osäker för lantbrukaren som står med hela risken.

I den svenska livsmedelsstrategin som antogs för två år sedan ges växtförädling – som är en viktig grundförutsättning – stora resurser. Nu, i år har bland annat ett projekt på åkerböna för humankonsumtion och foder startat. SLU-forskaren Åsa Grimberg berättar att det inte har skett någon växtförädling på åkerböna sedan 1990-talet. Det betyder att de sorter som odlats i Sverige sedan dess saknar anpassning till nya former av sjukdomsangrepp, ett förändrat klimat och inte minst till livsmedelsindustrins krav på en viss kvalitet.

"Synen på kvalitet är en utmaning"

Kvalitet som en viktig fråga lyfter även livsmedelsexperten Jesper Lindström fram. Han har i ett projekt konstaterat att lantbrukares och livsmedelsindustrins syn på kvalitet är diametralt olika. Bonden vill ha sorter med hög avkastning och härdighet medan industrin ställer krav på god smak, jämn bönstorlek och rätt konsistens.Men hur var det nu, saknar Sverige fortfarande förädlingsanläggningar som kan ta hand om baljväxter och mala dem till proteinmjöl? We Make Brands, som tillverkar den ärtbaserade drycken Sproud, har svaret. Enligt företagets vd Maria Tegman använder de franska gula ärter som förädlas till proteininsolat i Frankrike och sedan skickas till Sverige där drycken tillverkas. Själva förmår de inte starta en proteinfabrik. Det finns med andra ord fortfarande ingen proteinfabrik i Sverige.Undantaget är nystartade proteinfabriken i Alnarp, men den är i pilotteststadiet. Enligt professor Eva Johansson vid SLU, ska fabriken i första hand utvinna protein ur grön biomassa såsom blad och gräs, inte ur baljväxter. Men hon utesluter inte att det på sikt finns möjlighet att även ta in andra typer av protein.Hjulen har börjat snurra i proteinskiftet. Läs gärna vad forskarna och experterna berättar när vi intervjuar dem här. 

Föregående
Föregående

Nytt lyft för bortskuffad fråga

Nästa
Nästa

Därför slängs 40 procent av maten i USA