AGFO Talk: "Vi måste ändra paradigm"
Alla pratar hållbara investeringar – men vad innebär det för matsystemet? Och var går pengarna som ska säkra framtidens hållbara lösningar? Det sökte AGFO Talk svar på under temat morgondagens investeringar.
[embed]https://youtu.be/JIDw8ZzN6Sc?t=105[/embed]Alla pratar hållbara investeringar – i styrelserummen, bland startup-bolag, finansiärer – och inte minst på EU-nivå.– Där diskuteras just nu taxonomin, som tros vara på plats inom kort och är en slags reglering av vad som ska klassas som en miljömässigt hållbar verksamhet och inte.Det berättade Louise Ungerth i sin inledande trendspaning (den ser du här).Några tecken i tiden på hur hett matsystemet är, är bland andra svenska Volta Greentech som nyligen hämtat hem 17 miljoner kronor för bygget av en fabrik i Lysekil, där rödalger mals ned för att sedan tillsättas i djurfoder där det reducerar metanutsläpp. Dryckestillverkaren Oatlys börsnotering förra veckan, som landade på nästan 100 miljarder kronor, är förstås en annan snackis som får många att höja på ögonbrynen.
– Hållbara investeringar i matsystemet är jätteviktigt. Vi kommer att vara två miljarder fler människor om bara några decennier och dem ska vi föda med bra, hälsosam mat. Samtidigt som vi ska hejda klimateffekten, vattenbristen och öka den biologiska mångfalden. Det är astronomiska utmaningar vi står inför och det kostar förstås massor med pengar, säger Louise Ungerth.
I panelen:
- Ulf Sonesson, forskare RISE
- Rebecka Löthman Rydå, Investment Director Industrifonden
- Gustaf Brandberg, partner Gullspång Re:food
- Ebba Fröling, COO Mycorena
Vilket ansvar har man i framtidens hållbara matsystem som investerare?
– Vi spelar en jättestor roll så klart. Alla pratar hållbara investeringar – men vad är alternativet? Alla investerare vill investera i företag på rätt sida av historien. Vi ser först och främst till vilken roll vi kan spela för enskilda bolag, där vi bland annat är delägare i Oatly. Vi har haft förmånen att vara med under de goda åren och då är det väldigt lätt att vara investerare, men det gäller att backa bolagen när det blåser. Sedan tittar vi också på global nivå, vilka de stora problemen är som måste lösas och de skiften som vi anser behöver ske. Vi tittar efter bolag som flyttar paradigmen till hållbara värden, säger Gustaf Brandberg, partner i Gullspång Re:Food.
Hur ser Industrifonden på definitionen av hållbara investeringar, kopplat till matsystemet?
– Det är jätteviktigt för oss. Vi är ett stiftelseägd fond med syfte att putta Sverige i rätt riktning och stärka Sverige för att möta globala utmaningar som vi står inför, där transformation av matsystemet är en viktig del. Vi har en förkärlek för djup teknik som löser och tror att det behövs ännu mer innovation inom till exempel syntetisk biologi. Det måste finnas en hållbarhet på många plan, så att affären kan växa och avkasta kapital, vilket gör att vi kan fortsätta göra bra investeringar, säger Rebecka Löthman Rydå, Investment Director på Industrifonden.
Det behövs fler som vågar tänka helt nytt
Forskarna är eniga om att det finns gott om utmaningar i matsystemet. Då pratar vi bland annat biologisk mångfald, kretslopp och slamhantering. Hur ser ni på sådana, lite "tristare" hållbarhetsfrågor som bubblar under ytan?
– Jag gillar bolag som vågar ta sig an problem som är mindre hypade och osexiga, men stora och väsentliga. Jag ser gärna ännu fler bolag som vågar ta sig an den typen av problem, och det finns en fara när vissa områden blir överhypade och alla bolag flockas för att lösa samma sak. Det behövs fler som vågar tänka helt nytt och annorlunda och ta sig an svåra problem, men i andra vertikaler, säger Rebecka Löthman Rydå.
Finns det en risk att man missar stora hållbarhetsutmaningar när det blir en hype kring vissa trender och kapitalet går i den riktningen?
– Det finns alltid en risk att frågor åt det hippa hållet attraherar kapital, även om de inte alltid är viktigast. Det finns stora potentialer i de här tråkigare områdena, som inte är häftiga att ge sig på utan som mest känns jobbiga. Men jag tror verkligen att det behövs kapital och intresset från samhället är stort om inte annat, säger Ulf Sonesson, forskare vid RISE.
En fara när vissa områden blir överhypade
Man vill gärna investera i mindre bolag som kan skalas upp globalt och helst med teknik i botten. Men är det verkligen tekniken som löser de mer ekologiska frågorna, som att öka den biologiska mångfalden, som ju är en viktig del av ett hållbart matsystem?
– Vi måste ändra paradigm. Ett problem med våra försörjningskedjor är att vi producerar väldigt mycket mat som vi trycker in i ett system som ger det till konsumenter och där en tredjedel går till spillo på vägen. Det måste vridas om, vi ska producera och skörda så mycket mat som vi behöver för att äta. Förrådet ska inte ligga på lager någonstans utan vara kvar på åkrarna och i haven. Naturligtvis behövs teknologi för att få till en lösning, men jag tror att de verktygen finns i dag och behöver skalas upp. Entreprenörerna får komma till oss och berätta hur de kan hjälpa till att ställa om matsystemen så att det blir hållbart, säger Gustaf Brandberg.Svampproteintillverkaren Mycorena påbörjar snart bygget av en ny alternativ proteinfabrik i Falkenberg. Ebba Fröling är COO på bolaget.
Vad har varit nyckeln till att ni lyckats hämta hem 17 miljoner i investeringar, och är på väg att stänga en ny kapitalrunda?
– Det är mycket trend i allt och det är det som gör det så intressant att arbeta med livsmedel. Det finns så många aktuella frågor, som klimatet och en växande population, som gör att vi måste hitta nya sätt att producera mat och konsumera på ett hållbart sätt. Men det räcker inte att det är hållbart ur ett klimatperspektiv utan det måste vara hälsosamt också, vi bryr oss om hur det producerats på ett helt annat sätt i dag, säger Ebba Fröling.Den här kunskapsserien genomförs tack vare stöd av våra partnerbolag Fazer, Culinar och Lantmännen.
Se fler frågor och svar i inspelningen:[embed]https://youtu.be/JIDw8ZzN6Sc?t=105[/embed]
Läs mer:
