Så kan resurserna bli mat igen

En typ av matsvinn som flyger under radarn är de outnyttjade resurserna – något som i högsta grad hänger ihop med cirkulär livsmedelsproduktion där inget ska gå till spillo. Följ med när vi listar 12 exempel.

Den tredje delen i vår matsvinnsserie (del 1 finns här och del 2 finns här) hittar 12 resursutnyttjare som tar upp fajten mot matsvinnet och gör livsmedelssystemet cirkulärt – på riktigt.

1. Bröd blir öl som blir bröd

Sedan ett år tillbaka finns svinnölet Toast att köpa i Sverige. Det är ett öl som bryggs på gammalt bröd. Den engelske grundaren Tristram Stuart insåg att "gammalt bröd finns det massor av och man kan få det nästan gratis. Öl kan man ta betalt för". Toast i London var först med att göra öl på kasserat bröd, men nu följer många i deras spår. Dessutom kan man ta tillvara den urkokta dranken och baka bröd på. Därmed sluts kretsloppet.Under våren 2019 lanserade restaurangen på Fotografiska tillsammans med Nya Carnegiebryggeriet, ölet Echo. Det bryggs på överblivet surdegsbröd från museirestaurangen enligt deras zero waste-filosofi.

2. Vegofärs av raps

I Lund jobbar livsmedelsforskaren Karolina Östbring med att ta fram en ny vegetarisk produkt gjord på resterna från rapsoljetillverkning. I dag utvinns olja från raps (Sverige producerar 130 000 ton rapsolja om året), och resterna blir grisfoder. Tre kilo rapsfrön ger ett kilo olja och två kilo rester. Karolina Östbring och hennes forskargrupp arbetar med att lösa hur resterna kan bli en ny vegetarisk produkt med hög proteinhalt.

3. Värphönor blir mat – igen

Man slutade äta höns när butikerna under 1990-talet översvämmades av billig kyckling som ansågs godare och lättare att laga. Istället har höns under många år malts ner till minkfoder eller blivit till bioenergi. Här finns en intressant artikel i Sydsvenskan om hönssvinnet i siffror 2016. Under november 2018 gjorde Svenska ägg en undersökning om svenskarnas inställning till hönskött. Enligt den äter 67 procent av svenska folket redan hönskött eller kan tänka sig att göra det. Intresset för hönskött är med andra ord stort.

4. Tar tillvara proteinet i kyckling-rens

I Norge utvinner Norilia protein ur kyckling-rens med hjälp av så kallad enzymatisk hydrolys. I processen bryts proteinkomponenterna ner i mindre proteiner, så kallade peptider, som kroppen kan absorbera snabbare genom tarmväggen än proteinet i exempelvis en kycklingfilé. Förutom proteiner framställs olja och en blandning av olösliga proteiner och mineraler. Ingenting går till spillo och produkterna kan användas till i matlagning, kosttillskott och i mat till sällskapsdjur.

5. Getter blir korv

Vi äter mycket getost i Sverige, men inte getkött. Det innebär att tusentals bockkillingar avlivas varje år eftersom de inte kan producera ost. Enöga gård i Huddinge låter 150 bockkillingar från andra gårdar beta i deras naturreservat. Samtidigt som djuren betar och håller naturreservatet öppet bidrar de till den biologiska mångfalden. Enöga mat producerar korvar och köttbullar gjorda på getkött.

6. Spannmålssortering

Hyllade agtech-bolaget Bomill från Malmö har tagit fram en spannmålsanalys som ger helt nya möjligheter. 25 000 spannmålskärnor i sekunden kan analyseras. När bonden kommer in med ett lass med spannmål så kan det lasset innehålla både prima maltkorn perfekt för öl, eller mindre bra råvara som bara duger till foder. Tidigare klassades hela lasset ner till foder om vissa kärnor var av sämre kvalitet. Med Bomill kan varje enskilt korn analyseras och sorteras för att utnyttja skörden optimalt.

7. Insekter äter matsvinn och blir fiskmat

Torsåker är Axfoundations testgård och utvecklingscentrum för framtidens hållbara måltider. Ett av deras senaste projekt använder grönsaksavfall från Grönsakshallen Sorunda och brödsvinn från Axfood till att mata insekter med. Insekterna är fulla med protein och fett och när de växt till sig blir de till pellets som man matar regnbågslax med för att sluta kretsloppet. Hör Madeleine Linins Mörner, verksamhetsledare på Axfoundations testgård Torsåker, berätta om projektet på AGFO Talk (exakt 7 minuter in i filmen).

8. Korvbröd förvandlas till kolsyra

Lantmännen Agroetanol tar hand om svinn från sina bagerier. Kasserade korv- och hamburgerbröd, samt brödsmulor från tillverkningen återvinns och blir till biodrivmedel, foder till djur och kolsyra till bubbelvatten. Lantmännen Agroetanol är Nordens största bioraffinaderi och ingår i Lantmännen. Läs mer om deras arbete med att ta till vara svinn från produktionen här.

9. Viltkött från naturens skafferi

Vildsvinskött är hållbart, hälsosamt och och kommer från djur som inte fått någon antibiotika. Trots det är efterfrågan begränsad. I vissa fall grävs köttet till och med ner när jägaren inte kan bli av med det. Vildsvinskött som ska säljas måste först passera en vilthanteringsanläggning. Där besiktigas det av veterinär och trikintestas. Dessutom bör även ceciumprov tas på djur som fälls längs Norrlandskusten, något som ska bekostas av jägarna själva. Läs mer om det här.Förra jaktåret sköts drygt 100 000 vildsvin och enligt prognosen krävs en ännu större avskjutning under nästa år för att hålla vildsvinsstammen i schack. Här finns med andra ord en växande resurs, vilket regeringen inser. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att med bibehållen livsmedelssäkerhet se till att mer vildsvinskött kommer ut på marknaden. Den 30 november redovisas förslaget.Jägareförbundet listar hur och var du kan köpa vildsvinskött som vanlig konsument.

10. Använder hela växten

Fler och fler projekt vill skapa ett värde av det som tidigare varit svinn. Ett sånt exempel är SLU-projektet "Utveckling av vegetariska inblandningsprodukter av sidoströmmar från broccoli- och grönkålsproduktion". Endast en tredjedel av broccoliplantan blir mat, medan resten antingen blir djurfoder eller plöjs ner i åkern. Nog för att djur behöver foder och plantan kan göra nytta som jordförbättrare, men ju mer av plantan som kan bli mat till människor desto större vinst. SLU-projektet, som håller på till 2021, ska undersöka hur större delar av hela plantan kan bli till inblandningsprodukter, som småbitar som kan ge tuggmotstånd i bröd och vegetabiliska biffar, korvar, hamburgare, köttbullar, grytor, gratänger, röror, soppor mm.

11. Chipsätande kossor

På Larsvikens gård i Viken, Skåne, har djuren en viktig roll – de äter bortsorterad potatis, rotfrukter och okryddade chips med skönhetsfel. Gården odlar nämligen potatis och rotsaker och har ett eget chipseri. Man har anpassat antalet djur efter gårdens storlek så att de blir en tillgång i gårdens kretslopp och inte en belastning. De bortsorterade grödorna blir med andra ord ett kvalitetskött som fått växa långsamt i och med att inget kraftfoder har serverats till djuren.12. Det viktiga avloppsslammetNågot som inte är matsvinn, men väl en bieffekt av mat, är vårt avloppslam. En resurs som vi inte använder i dag i tillräckligt stor utsträckning.I reningsverken bildas årligen 1 miljon ton slam. I slammet finns växtnäringsämnen (bland annat fosfor som är väldigt viktigt för växande gröda) som borde gå i kretslopp, men samtidigt är det också en spegel av samhällets kemikalieanvändning. När slammet sprids på åkrarna sprids även giftiga kemikalier.I Helsingborg byggs nu ett nytt bostadsområde, Oceanhamnen, där klosettvatten och matavfall ska tas tillvara och bli ren handelsgödsel. Bostäderna får tre avlopp; ett för bad-, tvätt- och diskvatten, ett för matavfall och ett för klosettvatten. När avloppsvattnet inte är utspätt blir det ekonomiskt rimligt att utvinna i princip rena näringsämnen ur det. Under första kvartalet 2020 beräknas inflyttningen ske.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev med spaning, nyheter och global eventkalender, signa upp gratis här.

Läs mer

Guide: 12 tips för minskat matsvinn i hemmetGuide: 15 matsvinnsräddare för butik och restaurangAGFO-spaning: Oväntad effekt av minskat matsvinnHär är kylskåpet som ska minska matsvinnetSå ska blockkedjeteknik minska matsvinnetSe AGFO talk på temat Cirkulär matproduktion:[embed]https://youtu.be/vQLVTVLOM3s[/embed]