Tema: Genteknik och mat

Hur förändras råvarorna vi äter – nu och i framtiden med genteknikens hjälp? Frågan är högaktuell efter att Nobelpriset i kemi 2020 tilldelats gensaxen Crispr/Cas9 som kan klippa, byta ut eller stänga bitar av arvsmassa. Vi summerar intervjuer och spaningar.

Artikeln uppdaterades senast: 8 december 2020

Svensk startup med fokus på gensaxen

 Nobelprisade Crispr/Cas9 ligger till grund för det nya svenska startupbolaget SolEdits. Affärsidén är att göra gensaxen tillgänglig som växtförädlingsverktyg för intressenter inom potatisbranschen. Bolaget ägs av forskare från SLU - Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Holding AB och SSF, Sveriges Stärkelseproducenter.

Crispr/Cas9 vinner Nobelpriset

Nobelpriset i kemi 2020 tilldelas Emmanuelle Charpentier and Jennifer Doudna för upptäckten av gensaxen Crispr.  ”Med hjälp av den kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer. Tekniken har revolutionerat de molekylära livsvetenskaperna, bidrar till nya cancerterapier och kan göra verklighet av drömmen om att bota ärftliga sjukdomar”, skriver Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande. [embed]https://youtu.be/LOK1Jvl_Cxw[/embed]

Genteknik och mat – hur går det ihop?

Hur förändras råvarorna vi äter, nu och i framtiden med genteknikens hjälp? Under ett AGFO Talk på temat ny genteknik samlades forskare och experter i ett panelsamtal. I panelen: Line Strand växtodlingsrådgivare, Jens Sundström docent i växtfysiologi, Per Sandin docent i filosofi, lektor i bioetik och miljöetik, och Anna Nilsson chefredaktör tidningen Lantmannen. Se hela inspelningen och läs en summering

Forskaren: ”Varför är det naturliga bättre?”

Vad innebär det att något är naturligt? Det är en fråga som forskaren och filosofen Per Sandin har arbetat med i 20 år. "Man benämner ofta naturlig som något positivt och ursprungligt medan ordet onaturlig indikerar det motsatta. Det är värderingar som kommer i dagen. Om nu det naturliga är något som definieras som bra så måste vi ställa följdfrågan ”varför är det naturliga bättre?”. Läs intervjun med Per Sandin här

Spaning: En nyanserad debatt blommar ut

”Samtalen var både inspirerande och tankeväckande.” Det skriver AGFO:s Peter Söderquist i en spaning efter att ha mött världsledande aktörer inom genteknik. Läs spaningen här

Spaning: Har folket alltid rätt?

Frågan om GMO har splittrat opinionen sedan 90-talet. AGFO:s Peter Söderquist spanar från konferensen CRISPRcon. Läs spaningen här

Spaning: ”Inget nobelpris för Crispr – än”

Jag tillhör dem som höll tummarna för forskaren Emmanuelle Charpentier och hennes kolleger inför presentationen av årets nobelpristagare. Det skriver Peter Söderquist i en spaning. Läs hela spaningen här

Intervju: Genteknik i kampen mot borrelia

Genteknik i samhället har tidigare lett till polariserade debatter och låsta positioner, speciellt kring GMO. Projektet ”Möss mot fästingar” visar på ett nytt sätt att bedriva projekt i samverkan med dem som blir berörda. Läs artikeln här

Crispr-tomat öppnar nya dörrar

Med gentekniken Crispr har forskare tagit fram en tomatplanta som växer i kompakta klasar. Detta för att få plats med fler plantor på små ytor, såsom stadsodlingar. Tekniken ska i förlängningen kunna användas på andra grödor. (Food Dive) Läs mer

4 sätt att genmodifiera råvaror på:Traditionell förädling: Metoden har använts av människor i tusentals år. Genom att odla och avla på grödor och djur som bäst fyller människans syften sker en stegvis genetisk förädling.Mutationsförädling: Människan skyndar på processen genom att tillsätta strålning eller kemikalier till en organism.Crispr: Människan ändrar befintlig DNA i en organism. Detta är en preciserad och riktad mutation där en viss gen stängs av.Genetisk modifiering, GM (som ger GMO, genetiskt modifierade organismer): Människan flyttar in en del av en gen i en organism från en besläktad organism för att till exempel öka motståndskraften mot skadeinsekter.25 juli 2018 beslutade EU-domstolen att genom-editerade grödor regleras som GMO. "Ridån ner för europeisk växtforskning", skriver Jens Sundström på twitter. Läs EU-domstolens beslut här

Rapport: Om gmo-debatten i svensk media

Inom ramen för forskningsprogrammet Mistra Biotech har en rapport tagits fram med fokus på gmo-debatten i svensk media 1994-2017. Hämta rapporten härMatlust arrangerade i början av 2020 konferensen "Matsystem i förändring: ny teknik eller beteendeförändringar?". Här diskuterades Crisp och ny genteknik:[embed]https://youtu.be/3vCEEsiVxOI[/embed]Tv-tips: Gentekniken Crispr har potentialen att förändra våra grödor i grunden. Se dokumentären Genvägen här.

Poddtips: Shaping our food

Podcast om växtförädling och djuravel, av Mistra Biotech. Lisa Beste och Anna Lehrman samtalar med forskare inom olika områden som relaterar till växtförädling, husdjursavel och bioteknik.

💚  Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp gratis här

Läs mer:

🌟 Din genväg till framtidens matsystem

Matsystemet omvandlas i snabb takt. Därför har vi satt ihop temaartiklar som ger dig full koll. Läs mer ➔

Insikter från våra populära AGFO Talks

Lokalproducerat, hållbar mat och minskat matsvinn – våra AGFO Talks spänner över hela matkedjan.

Föregående
Föregående

Hör AGFO spana om morgondagens matsystem

Nästa
Nästa

Tema: Precisionsodling