Svenska Green-On: “Vi producerar fett, helt utan jordbruk”

Få startups i det svenska matsystemet är lika synonymt med “foodtech” som Green-On. Med sin gröna kemi, med el, koldioxid och vatten, skapar de fetter som kan ersätta traditionell palmolja och kokosolja. Tekniken är skalbar och har potential att konkurrera med traditionellt plantagejordbruk.

Annette Granéli, Anders Lorén och Marcus Vestergren, samt en protyp av deras fett.

Green-On grundades 2020 av Anders Lorén, Annette Granéli och Marcus Vestergren. Alla tre är forskare och kemister i grunden och träffades när de jobbade på forskningsinstitutet RISE. De är medlemmar i AGFO sedan nätverket startade, och följare av våra AGFO talks kanske minns vd Annette Granéli från vårt AGFO talk “Framtidens bonde” där hon deltog i panelen. Det talket handlade om att börja producera livsmedel på helt nya sätt, där man inte såsom det traditionella jordbruket är lika beroende av väder, vind och naturens ekosystem. Och det är också något Annette gärna lyfter i vår medlemsintervju:

Berätta, vad gör Green-On?

– Green-On producerar oljor och fetter som ersätter tropiska och animaliska fetter, såsom palmolja, kokosolja och mjölkfett. Vi gör detta genom en mycket hållbar process som helt undviker jordbruk. På så sätt undviker vi många av de faktorer som bidrar till stora utsläpp av växthusgaser och annan negativ miljöpåverkan. Vår produktion har ett mycket litet koldioxidavtryck, kräver ingen odlingsbar mark, använder inga bekämpningsmedel och behöver inget gödningsmedel. Dessutom har vårt produktionssätt en positiv effekt på livsmedelsförsörjningen och kan stärka vår beredskap. Vi kan till exempel producera tropiska fetter i Norrland.

Går man in på er sajt kan man läsa rubriken "Eat that CO2" flankerad av en bild på en glasstrut... Berätta mer: vad är det för något ni producerar egentligen?

– Vi kommer inte att producera egna konsumentprodukter. Istället tillverkar vi ingredienser som kan användas på samma sätt som kokosolja och palmolja i olika typer av produkter. Just nu har vi utvecklat två prototyper – en ersättare för kokosolja och en för palmolja. Dessa har testats i bland annat vegansk ost, choklad och kakfyllning. Våra produkter kommer att fungera som en så kallad drop-in-lösning, vilket innebär att livsmedelstillverkare inte behöver ändra sina processer för att använda våra ingredienser.

Tre prototyper med Green-On-fett i. En vegansk ost, kakfyllning och en burk med kokosfett-ersättare. Foto: Green-On.

Det finns ju företag som gör "proteiner av luft" såsom finsk Solar Foods: Ni gör fetter av el, koldioxid och vatten. Hur skiljer sig er teknik från deras? Hur skulle du lättfattligt beskriva er teknik?

– Solar Foods använder en teknik kallad "gasfermentering" och använder sig av en bakterie för att tillverka proteinmassa. Vi producerar fett och olja, som är enklare och mindre molekyler, och som kan tillverkas med grön kemi. Vi använder alltså inga mikroorganismer. För att tillverka mer komplicerade fetter och proteiner behövs biologi, men vi klarar oss utan det. Vår lösning är mycket skalbar, vilket är en förutsättning för att kunna göra ett positivt avtryck.

Vilken (eller vilka) av matsystemets utmaningar tror ni att er teknik skulle kunna lösa?

– När vi skapade konceptet som Green-On bygger på, var huvudsyftet att använda teknik som minskar miljöbelastningen på flera områden: markanvändning, vattenförbrukning, växthusgasutsläpp, kväve- och fosforanvändning samt biologisk mångfald. Många av dessa parametrar påverkas idag mycket negativt av nuvarande livsmedelssystem. Dessutom bidrar vi, som sagt, positivt till livsmedelsberedskapen.

Du har berättat att ni är på gång med att sätta upp en pilotanläggning. Vad är status för den?

– Vi planerar att ha den klar under senare delen av hösten.

Och hur tänker ni framåt? Vad är er roadmap? Var är ni om fem, tio år?

– Om fem år kommer vi att ha vår första fabrik, en så kallad FOAK (first-of-a-kind), som producerar lite mindre än 30 000 ton (28 000 ton fett och olja). Då kommer vi att ha sparat 672 000 ton koldioxid per år, vilket motsvarar 9 500 hektar regnskog som annars skulle behövts för att producera samma mängd palmolja. Om tio år har vi byggt ytterligare tre fabriker, vilket innebär att vi sparar 5,4 miljoner ton koldioxid per år och bevarar 77 500 hektar regnskog.

Vem/vilka vill ni helst nätverka med i AGFO:s nätverk? Vilka möten vill ni få till?

– En utveckling som jag tycker är mycket spännande är labb-baserad mat, såsom vår lösning samt odlat kött, precisionsfermenterade proteiner, odling av mycelium och andra tekniker. För livsmedelsindustrin innebär detta att man skapar en ny verktygslåda av ingredienser, vilket gör det möjligt att utveckla bättre produkter ur funktionssynpunkt, hälsa och smak. Genom att undvika skadliga ämnen i produkterna kan man uppnå dessa förbättringar. För att detta ska bli verklighet krävs ett samarbete mellan ingredienstillverkare som oss, akademin och livsmedelsindustrin som producerar konsumentprodukterna. Här är AGFO-nätverket ett utmärkt verktyg för att främja sådana samarbeten.

Vilka ämnen ser ni gärna att AGFO gör spaningar och omvärldsbevakning kring? 

– Jag tycker att AGFO gör ett fantastiskt jobb med sina spaningar och omvärldsbevakningar. Vi är, som sagt, mycket intresserade av de ovan nämnda ämnena, samt hälsa och klimat.

Till sist, är det något ni tycker bör lyftas fram?

 – Ja, jag vill lyfta att livsmedelstillverkningen bidrar med lika stora utsläpp som flyg-, stål-, cement- och kemiindustrin – tillsammans. Det är akut att genomföra den nödvändiga omställningen, och alla i systemet måste se till att saker HÄNDER nu. Det är bråttom!

Annette Granéli, Anders Lorén och Marcus Vestergren. Foto: Green-On.


Kontakta gärna Annette Granéli om du vill boka ett möte.

Läs mer om Green-On här >


Föregående
Föregående

Innoscentia: “Drömmen är att ersätta bäst-före-datumet helt”

Nästa
Nästa

Från Orsa till MAX: Oh Mungoods vegoburgare och vägen till genombrottet