Det dyker upp nya begrepp att hålla koll på när matsystemet förändras i snabb takt. Här är AGFO:s lista med ord och förklaringar. Den här sidan kommer att kontinuerligt att uppdateras.

Artikeln senast uppdaterad 28 februari 2024, av Anders Engström.

Senast uppdaterade ord: solsambruk

3D-printing

Att 3D-printa mat innebär att man kan göra olika former av mat direkt i maskinen utan några egentliga begränsningar i smak, struktur, form eller ingredienser. Det går alltså att baka hela tårtor av olika innehåll och smak på några minuter och göra pasta i vilken form du har fantasi nog att komma på. Dessutom används 3d-printing till att skriva ut realistiskt växtbaserade kött-analoger, med textur liknande kött.

Agrivoltaiska solcellssystem

I ett agrivoltaiskt solcellssystem kombineras jordbruk med el-produktion. Istället för att täcka åkrarna med uppställda uppåtriktade solpaneler placeras de på ett sätt där du kan fortsätta odla och skörda grödor. Enligt preliminära rapporter från försök genomförda av Mälardalens universitet går det att använda tekniken även i Sverige utan minskade skördar.

Ett nytt svenskt ord för samma sak är “solsambruk”.

(OBS! Ibland skrivs agrivoltaisk som “agrovoltaisk”. Agrivoltaisk är rätt.)

Agriwilding

Agriwilding är en jordbruksmetod som integrerar element från naturen på odlingsmarken för att skapa ett mer hållbart och biologiskt mångfaldigt jordbrukssystem. Det kan innefatta plantering av vilda blommor, häckar och träd, skapande av dammar och våtmarker samt lämna områden av marken okultiverade.

Agroforestry

Ett samlingsbegrepp för jordbrukssystem som på något sätt kombinerar träd med grödor eller bete.
Se även Mycoforestry.

Agtech

Ett samlingsbegrepp för all den teknik som nu bidrar till att omvandla lantbruket, globalt och i Sverige: bland annat bioteknik, sensorer, data, inomhusodling, beslutsstöd, IoT, drönare och robotar.

Akvaponik

Akvaponik är ett matproduktionssystem som kombinerar konventionellt vattenbruk (t ex fiskodling i bassänger) med hydroponik (odling av växter i vatten).

📺 Se vårt AGFO Talk om framtidens sjömat här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Artificiell intelligens (AI)

Maskiner och datorprograms förmåga att efterlikna mänsklig intelligens såsom förmågan att lösa problem eller lära sig nya saker. Inom matsystemet används idag AI på en mängd olika sätt, t ex för att upptäcka när djur är sjuka eller optimera transporter.

📺 Se vårt AGFO Talk om AI och matsystemet här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är kortfattat variationsrikedomen bland levande organismer och ekosystem. Det omfattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem, enligt FN:s definition. Mångfalden ligger till grund för upprätthållandet av funktioner och processer i ekosystemen och påverkar bildandet av ekosystemtjänster som pollinering. 

Biomimikry/biomimik

Teknik och innovationer som härmar biologiska element i naturen. Kardborrebandet, som hämtade inspiration från en växt, är ett av de mest kända exemplen. Ett annat exempel är robotbin som kan pollinera fält på samma sätt som riktiga bin.

Biotech/bioteknik

Användning och modifiering av levande organismer för att passa mänskliga behov. Det kan omfatta avel, växtförädling, genteknik, molekylär teknik osv.

Blockkedja

Enligt språkrådet: "Ett verifieringssystem i form av en sorts databas där exempelvis transaktioner bokförs på ett stort antal datorer som ingår i ett nätverk, där stabilitet och tillförlitlighet uppnås genom att varje förändring av informationen måste verifieras av väldigt många av de datorer som ingår i nätverket". Inom matsystemet diskuteras blockkedjan som ett verktyg för att öka transparensen och spårbarheten i försörjningskedjan. Syftet är att minska riskerna för fusk och att skapa bättre förutsättningar för återkallande av matvaror.

Cellbaserat kött

Cellbaserat kött är en term för att beskriva kött odlat i bioreaktorer. Termen har tagits fram i samråd mellan startupbolag och branschorganisationer för köttbranschen i syfte att minska friktionen dem emellan. Cellbaserat kött har tidigare kallats för labbodlat kött eller clean meat.

📺 Se vårt AGFO Talk “Mat utan bonde” här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Cellulärt jordbruk

Inkluderar alla former av odling av animaliska produkter från celler, istället för från slaktade djur. Mest omskrivet är odlat kött, från företag som Upside Foods, men begreppet inkluderar också odling av t ex mjölk och ägg. Begreppet är motsägelsefullt eftersom det inte handlar om jordbruk, utan snarare om odling i bioreaktorer.

📺 Se vårt AGFO Talk “Mat utan bonde” här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Cirkulär matproduktion

Ett produktionssystem med minimalt avfall och där resurserna behålls i ett kretslopp.

📺 Se vårt AGFO Talk om cirkulär matproduktion här >

Cleantech

Miljöteknik. Kan gälla t ex energieffektivisering, vattenrening, smarta transporter, avfallshantering eller solceller. (Alternativt begrepp: Greentech).

Cloud biology

Ett nytt forskningsfält, baserat på kombinationen av molntjänster, big data och biologisk expertkunskap.

Crispr/Cas9

Crispr/Cas9 är en teknik för att göra exakta förändringar i arvsmassan i växter eller djur. Tekniken bygger på en mekanism som finns naturligt hos bakterier, och kräver inte att något dna tillförs utifrån. Direkt mutagenes är ett samlingsnamn på flera liknande tekniker. I EU har Crispr-tekniken tidigare hamnat under lagstiftningen för genmodifierade grödor. Nya regler kring NGT, “ny genomisk teknik” är dock på gång.

Data

Data är synonymt med fakta eller uppgifter enligt Svenska Akademins ordlista. Inom lantbruket kan data som samlas in, t ex uppgifter om körtider och använd mängd växtskyddsmedel, vara värdefull. Genom att ha tillgång till data om hur lantbruket bedrivs idag kan man upptäcka problem, bli mer precis i produktionen och göra exempelvis skördeprognoser.

📺 Se vårt AGFO Talk om AI, data och matsystemet här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Drönare

Delvis självstyrande, obemannad, flygfarkost. Inom lantbruket används drönare för att fotografera odlingar och ge beslutsunderlag för sådd, gödsling och bekämpning. Drönare kan också användas för att upptäcka viltskador och hålla tillsyn på djur.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människors välmående och livsvillkor. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, skydd mot översvämningar och jordskred, vattenrening via våtmarker eller musslor, skadedjursbekämpning som utförs av naturliga fiender, grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord.

Fermentering

Är en omvandling som sker med hjälp av mikroorganismer. Inom matvärlden är det vanligt att fermentering används på två sätt. Dels för att producera livsmedel med egenskaper som gynnar tarmfloran, dels för att producera proteinrika livsmedel. Det finns exempelvis företag som utvecklar ost och mjölk med hjälp av fermentering.
Nu upptäcks nya mikroorganismer: alger, filamentösa svampar och bakterier. Många spännande nya innovationer. Det finns företag som odlar färgämnen och smaker, samt företag som skapar proteiner genom att odla bakterier med hjälp av koldioxid och el.

📺 Se vårt AGFO Talk “Mat utan bonde” här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Flexitarian

Ursprunglig innebörd en flexibel vegetarian som äter vegetabilier i hög utsträckning men inte utesluter kött, fisk och skaldjur. Används nuförtiden ofta på samma sätt som ordet reduktarian för att beskriva en person som har ambitionen att äta mindre kött och mer vegetariskt.

Jämför med reduktarian.

Foodtech

Den bransch som använder teknik för att utveckla matproduktion, mathantering och matdistribution. Allt från nya sätt att frystorka bär till innovativa lösningar för att nå konsumenterna. Delvis överlappande med agtech, alltså teknik för utveckling av jordbruket.

Genteknik  

Genetik är läran om ärftlighet och genteknik är tillämpningen av den kunskapen. Genteknik omfattar därför allt från växtförädling och avel till moderna tekniker för att direkt modifiera delar av arvsmassan, såsom Crispr. Inom lantbruket kan genteknik användas för att modifiera egenskaper hos grödor genom att göra dem mer motståndskraftiga mot kyla eller mot vissa sjukdomar.

GIS

Geografiska informationssystem. Kartinformation, satellitbilder etc som bland mycket annat kan användas för precisionsjordbruk.

Glyfosat

En herbicid som används för ogräsbekämpning i jordbruket. Glyfosat är den aktiva substansen i flera växtskyddsmedel, där den allmänt mest kända är den som marknadsfördes som Roundup.

Greenwashing

”Grönmålning”. Innebär att den som bedriver miljöskadlig verksamhet försöker skapa en bild av sig som miljövänlig genom t ex sin marknadsföring.

Hybridkött

Ordet hybridkött används ofta för att beskriva nästa generations växtbaserade produkter där vegetabilier blandas med animalier för att skapa en fiberrik mer klimatsmart produkt som smakar bra. Exempelvis kombinera animaliskt odlat fett med vegetabilier, men också rakt av kombinera traditionellt kött med växtproteingrödor. En annan tänkbar produkt är insekter kombinerade med växter där insekterna bidrar med protein, fett och viktiga mineraler.

Hydroponisk odling

Odling inomhus i vatten, utan jord. Utöver vatten behövs också värme, ljus och näring. Hydroponisk odling lämpar sig framför allt för sallat och bladörter. Odlingen kan ske professionellt eller hemma. Två fördelar är att odlingen är yteffektiv och att den sker nära konsumtionen.

Hållbarhet

Hållbarhet är ett svårt begrepp som många vill använda. Bruntlandtkommissionen definierade begreppet som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Minst tre olika perspektiv på behoven brukar användas: miljö/ekologi, socialt och ekonomiskt.

IoT

Internet of things, eller ”sakernas internet”, är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att vardagsföremål, byggnader, fordon, människor och djur förses med sensorer som kan uppfatta sin omvärld och kommunicera med datorer och andra sensorer. Både sensorer, datorkraft och kommunikation blir allt billigare, vilket driver på utvecklingen. Precisionsjordbruk är en tillämpning av IoT.

📺 Se vårt AGFO Talk om AI, data och matsystemet här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Jordkvalitet/jordhälsa

Handlar precis som det låter om jordens kvalitet såsom dess pH-värde, mullhalt och hur pass hög lerhalt den har. Jordhälsa handlar om hur jorden mår i relation till bördighet och där nyttoorganismer gynnas.

Kolinlagring

Att ta upp koldioxid från atmosfären och lagra den i åkermarken genom växternas fotosyntes. På så sätt kan åkermarken bli en kolsänka. FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att kolinlagring är den billigaste metoden med den största potentialen för att minska koldioxiden i atmosfären globalt sett.

📺 Se vårt AGFO Talk om kolinlagring här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Landbaserad fiskodling

Fiskodling på land, i akvaponiska system eller bassänger. De något större landbaserade fiskodlingarna i Sverige är så kallade RAS-odlingar (recirkulerande akvatiska system). Mekaniska och biologiska filter hjälps åt att rena och återanvända vatten så att man kan odla mer fisk men förbruka mindre vatten. Vissa av RAS-odlingarna drivs i kombination med en växtodling och kallas då för akvaponiska system.

📺 Se vårt AGFO Talk om framtidens sjömat här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Last mile

När mat ska distribueras till konsumenterna kan man välja olika strategier. En del bygger på att konsumenten själv kommer till butiken eller ett utlämningsställe och hämtar upp maten. Andra bygger på att maten körs ända hem – alltså till och med ”the last mile”. Denna delen av distributionen är oftast en av de mest utsläppsbelastande.

Livsmedelskedjan / matsystemet

Hela den komplexa och globala väv av aktörer, tjänster och system som gör det möjligt för konsumenter i Sverige att välja mat från världens alla hörn – eller från en gård i grannskapet. En förenklad bild av en livsmedelskedja kan innehålla fyra delar: Primärproduktion, förädling, detaljhandel/restauranger/grossister och konsumtion. Modellen behöver bli mer cirkulär och sluta kretsloppen för att bli mer hållbar. 

Lärkruta

En osådd yta på åkern där lärkor kan landa och hitta mat. I Sverige har tre av fyra sånglärkor försvunnit i takt med förändringarna i odlingslandskapet under de senaste 40 åren, med allt större fält och tätt växande grödor

Maskininlärning

Maskininlärning handlar om metoder för att få datorer att "lära" sig utifrån data utan att datorerna har programmerats för just den uppgiften. Området angränsar till statistik, artificiell intelligens och mönsterigenkänning. Exempel inom agtech är robotar som lär sig att känna igen ogräs. (Relaterat: deep learning - en specifik metod för maskininlärning, där man använder artificiella neuronnät).

📺 Se vårt AGFO Talk om AI, data och matsystemet här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Matsvinn/matavfall

Matsvinn är sådan mat som hade kunnat ätas, men som slängs, medan matavfall uppstår vid förtäring, tillagning eller produktion av mat. Ett enkelt exempel på skillnaden mellan de två är att om du slänger apelsinklyftor är det matsvinn, medan apelsinskalet är matavfall.

📺 Se vårt AGFO Talk om matsvinn här >

Metaverse

Ett nätverk virtuella 3D-världar där människor interagerar med varandra, med hjälp av vr-headsets (hjälmar/glasögon som visar bilden, hörlurar som spelar upp ljudet och kontroller som gör det möjligt att röra sin kropp i 3d-världen). Termen har sitt ursprung i science fiction-romanen Snow Crash av Neal Stephenson (utgiven 1992) men har fått ett uppsving i och med att Facebook 2021 bytte namn till Meta. En parallell verklighet byggs upp där vi visserligen inte kan äta oss mätta, men där mat ändå kan spela en roll.

Mikrober

En mycket liten organism, kallas också för mikroorganism eller mikrober. Mikrober är t ex viktiga för att gynna människans tarmflora. Det finns även aktörer som använder sig av mikrober för att producera nya typer av protein.

Molekylärt jordbruk

“Molecular farming” (kallas även “pharming”) går ut på att odla proteiner i plantor som sedan extraheras ur plantan. Tekniken har använts inom läkemedelsindustrin sedan 1980-talet för att ta fram viktiga läkemedelsproteiner så som exemplevis enzymer. På senare år har det dykt upp företag fokuserade på mat. Tekniken ses som ett möjligt billigare alternativ till att använda en bioreaktor för att odla exempelvis mjölkprotein.

Mycoforestry

Mycoforestry är en gren av agroforestry som integrerar svampodling med skogsbruk. Syftet är att främja biologisk mångfald, förbättra markens hälsa och öka skogens produktivitet. Mycoforestry kan också bidra till att minska koldioxidutsläppen genom att binda kol i svamparnas mycel och fruktkroppar.

Läs mer hos Anthropocene Magazine

Neonikotinoider

Neonikotinoider är en typ av växtskyddsmedel som används mot insekter. De används bland annat vid rapsodling, för att skydda de unga plantorna mot jordloppor. EU:s medlemsländer förbjöd nyligen all användning av tre neonikotinoider. Anledningen till förbudet är att neonikotinoider har identifierats som en av flera möjliga orsaker till att antalet bin och andra pollinerande insekter minskar. Förbudet gäller all användning utanför växthus.

Personaliserad kost

Kost eller diet som anpassas exakt efter varje individs enskilda behov. För att få reda på individens behov använder man sig exempelvis av blodprov.

Precisionsodling

Precisionsodling innebär att använda data från sensorer, GPS, satellitbilder och kameror på traktorn för att kontinuerligt anpassa utsäde, bevattning och gödsling. Varje yta ska få precis det som behövs, varken mer eller mindre. Det kan ge högre skörd, mindre läckage och bättre lönsamhet.

Primärproduktion

Primärproduktion är första ledet i livsmedelskedjan. Till exempel odling av grödor och uppfödning av djur som ska bli livsmedel. Även jakt och fiske, samt odling av foder räknas till primärproduktion.

Proteinskiftet

Vi behöver få i oss protein, och traditionellt har våra viktigaste proteinkällor varit kött, fisk, ägg och mjölk. När konsumenter av olika skäl väljer att dra ner på köttkonsumtionen behöver proteinerna komma från andra källor såsom bönor, linser och baljväxter. I praktiken får de flesta i Sverige i sig mer proteiner än de behöver, enligt Livsmedelsverket.

RAS-odlingar

RAS-odling, ett begrepp inom fiskproduktion, betyder recirkulerande akvatiska system. Mekaniska och biologiska filter hjälps åt att rena och återanvända vatten så att man kan odla mer fisk men förbruka mindre vatten. Vissa av RAS-odlingarna drivs i kombination med en växtodling och kallas då för akvaponiska system.

📺 Se vårt AGFO Talk om framtidens sjömat här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

Reduktarian

En reduktarian äter allt, men strävar att hålla nere sin konsumtion av kött, ägg och mejeriprodukter. Detta av klimat och hälsoskäl.

Jämför med flexitarian.

Regenerativt jordbruk

Det finns ingen vedertagen definition av detta begrepp som används inom en del av det ekologiska jordbruket. Men syftet är att öka den biologiska mångfalden, lagra mer kol i marken och förbättra jorden.

AGFO har gjort två talk om regenerativt jordbruk:
📺 Se vårt AGFO Talk om regenerativt jordbruk 2023 här >

✨ Extramaterial för medlemmar här >

📺 Se vårt AGFO Talk om regenerativt jordbruk 2019 här >

Rekoringar

En rekoring är i praktiken en grupp på sociala medier där både lokala matproducenter och konsumenter är medlemmar. Konsumenterna meddelar vad de vill beställa. Producenterna meddelar vad de kan erbjuda. Försäljningen sker innan mötet. När överenskommelserna är klara, bestäms tid och plats för alla att mötas upp så att köparna kan hämta sina varor.

Relationsmat

Att skapa en transparens och närhet mellan konsument och producent. Att veta var maten kommer ifrån och ha en relation till personerna bakom produktionen.