Okänd svensk innovation med potential att förändra branschen

Svenska forskare har tagit fram en unik metod att göra livsmedel – av elektricitet och koldioxid. En innovation som i förlängningen skulle kunna utmana palmoljeindustrin.

Efter sillen och laxen på julafton 2015 satt forskaren Anders Lorén i soffan och försökte lösa ett världsproblem tillsammans med sin mor. Hur kan vi producera livsmedel på ett hållbart sätt? Som inte tär på planetens resurser av kväve, fosfor, land och vatten. Och som inte orsakar artutrotning och kan klara klimatförändringarna?– Kan man göra mat utan att odla? Vi vill komplettera odling med ett helt annat sätt att ta fram samma material, säger Anders Lorén, forskare och kemist vid statliga forskningsinstitutet RISE.

Vi har ingen biologi, det är bara kemi.

Tillsammans med Marcus Vestergren, också kemist på RISE i Mölndal, har de tagit fram en metod som bygger på att man med hjälp av elenergi och koldioxid, på elektrokemisk väg, tar fram livsmedel som kroppen kan bryta ned och tillgodogöra sig.Forskarna tog först sikte på att tillverka matfett och fri fettsyra, molekyler som är helt klarlagda och som används i livsmedel och foder idag.– Det skulle inte vara några konstigheter, utan molekyler som vi ändå äter idag, säger Marcus Vestergren.– Man kan tänka sig detta som en elektrisk fotosyntes. Naturen gör ju detta, de tar koldioxid och vatten och gör energibärare, vi efterliknar det med elektrokemi.De kallar konceptet Power to Food. Med finansiering från Vinnova har de båda forskarna nu lyckats få fram två burkar med vitt pulver – och fått ett godkänt patent.

🇬🇧 Check this out: How will the covid-19 crisis affect the food system of the future? New report from AGFO in English out now, press here

Fler "farm free foods"

Finska Solar Foods, amerikanska Calysta och Kiverdi samt danska Unibio har alla uppmärksammats stort genom att ta fram protein med koldioxid och el. Till skillnad från dem, som använder el som energikälla för vätgas- eller metanätande bakterier, så använder Power to Food inga biologiska processer alls.– Vi har ingen biologi, det är bara kemi. Vi tror att skalbarheten är sämre i ett biologiskt system, säger Anders Lorén.

Robust produktion

Förutom att produktionen av elektrisk mat inte är tänkt att tära så mycket på planeten påverkar den inte av torka, skyfall eller insekter.– Det finns en robusthet i produktionen som är ganska intressant.Tack vare att det används beprövad kemiteknik hoppas forskarna att tillverkningen av livsmedel med el ska kunna skalas upp och kunna göra skillnad i världen. Tanken är att maten ska tillverkas storskaligt i raffinaderier. Produktionen kan vara kopplade till stora producenter av koldioxid, till exempel ett oljeraffinaderi, en etanolfabrik eller en biogasanläggning.

500 kvadratkilometer oljepalmsplantager skulle kunna vara regnskog i stället

Kunde bli alternativ till palmolja

En anläggning kopplad till ett medelstort pappersbruk skulle exempelvis förvandla brukets utsläpp av 570 000 ton koldioxid till 170 000 ton matfett årligen, vilket motsvarar fettbehovet hos sex miljoner människor. 500 kvadratkilometer oljepalmsplantager skulle kunna vara regnskog i stället.– I stället för att hämta palmolja från en plantage från skövlad regnskog, skulle vi kunna producera fettet på en begränsad yta i stor skala med minimal påverkan på planeten, säger Marcus Vestergren.En invändning mot metoden är att den kräver stora mängder el. Ett matraffinaderi kopplat till ett pappersbruk skulle kräva el från ett halvt kärnkraftverk eller åtta stora vindkraftparker. Och produktion av el sker ofta på ett ohållbart sätt.

Kostsam produktion

För att skala upp behövs en pilotanläggning. Och det stora hindret för en storskalig produktion är kostnaderna. Att bygga ett matraffinaderi kostar några miljarder kronor och i dagsläget kan fettet som produceras bli upp till tre gånger dyrare än rapsolja.Forskarna hoppas också kunna utveckla metoder för att tillverka socker och protein med hjälp av elektrokemi. Fortsatt finansiering för utveckling söker RISE i form av projektmedel.Skribent: Torbjörn Esping 

💚 Vill du hålla koll på framtidens matsystem och dess möjligheter? Då kommer du att gilla vårt nyhetsbrev AGFO Weekly, signa upp här

Läs även

Rapport: Så påverkas framtidens matsystem av covid-19

Ecoera-grundaren: "Vi upptäckte möjligheten att bli koldioxidnegativa"

Rapporterna du vill läsa

Alger, klimatsmarta strategier, biologisk mångfald, investeringar i agtech och växtbaserade proteiner är något av innehållet i 29 rapporter från 2020.

Fråga i fokus: Klimatmärkning av mat

Att rättvist klimatmärka mat är inte helt lätt. AGFO har djupdykt i ämnet och reder ut varför frågan är komplex.

Insikter från våra populära AGFO Talks

Lokalproducerat, hållbar mat och minskat matsvinn. Våra AGFO Talks spänner över hela matkedjan.

Din genväg till framtidens matsystem

Matsystemet omvandlas i snabb takt. Därför har vi satt ihop temaartiklar som ger dig full koll.