Spaning: Metangasen – den lågt hängande frukten
Uppdatering september 2024:
Överlag håller denna spaning, men jag har ett par tillägg som ni kan läsa i slutet av spaningen! /Anders september 2024
Egentligen hade jag tänkt att månadens spaning skulle handla om rosenkvitten. En liten gul frukt med fantastisk doft och en syrlig smak som givit den epitetet: “Nordens citron”. Jag hade till och med intervjuat ett par entusiaster och fått flera citat från kännare som tror på rosenkvittens framtid som kommersiell frukt i Sverige.
Men så kom rekordvarma september (efter en globalt rekordvarm sommar), plötsligt kändes min spaning lite väl lättsam och jag tyckte det var dags att skriva om en helt annan lågt hängande frukt: metangasen.
En potent gas
Den är ett surkart för många (inte minst lantbrukare som är trötta på att höra hur kossors rapar och fisar påverkar klimatet), men också en energikälla, och en gas som om vi minskar utsläppet kan få snabba effekter på att minska växthuseffekten. Metangasen är nämligen inte bara en 80 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, den försvinner ur atmosfären snabbare. Ja, den koldioxid människans aktiviteter plussar på nu försvinner inte de närmaste hundra till tusen åren medan metangasen bryts ner efter åtta till tio år. Minskar vi metangasutsläppen får vi alltså effekter under vår livstid, och kan förhindra att temperaturen ökar med mer än Parisavtalets +1,5 grader.
(Reality check: Just nu ligger det globala temperaturökningssnittet på +1,2 grader sedan förindustriell tid, och +1,6 grader i Sverige. I somras var uppvärmningen uppe i +1,5 grader och i september +1,8 grader globalt.)
Vår fruktkorg med åtgärder
Mer än hälften av utsläppen av metangas kan vi människor direkt påverka. Här är de fyra lågt hängande frukterna:
1. Fossila utsläpp: Rörmokaren kan rädda världen
Alla ansvarsfulla livsmedelsproducenter jobbar ju för att fasa ut användningen av fossila bränslen, men visste ni att 36 procent av de metangasutsläpp vi kan påverka kommer från utvinning och hantering av gas, olja och kol. Det handlar mestadels om dålig infrastruktur, läckande ledningar och annat. Det är bättre för klimatet att samla in gasen och sedan bränna den än att släppa den fri. Lyssna gärna på senaste avsnittet av Klotet i P1, och läs The Guardians spännande artikel om stora metanutsläpp 2022 avslöjade av satelliter.
2. Avfallet: Hejdå soptipp
Matsvinn är fortfarande ett stort problem i Sverige, men vi kan i alla fall stoltsera med att vi har minskat utsläppen av metan från avfallsdeponier med 71 procent sedan 1990-talet. Sopor som ligger på soptipp står för 20 procent av de globala utsläppen av metangas. I Sverige har vi successivt infört källsortering och förbjudit deponi av olika typer av sopor. Däribland matavfall som när det bryts ner genererar mycket metangas. Det finns mycket att göra globalt i frågan. En forskningsrapport uppskattar att utsläppen av metan från soptippar globalt kan minska med 80 procent fram till 2050.
3. Riset: Sydostasiens klimatbov
Utsläppen av metangas från risfälten står globalt för 8 procent av alla människopåverkade metangasutsläpp, och uppåt 12 procent av utsläppen i Sydostasien. Det finns flera sätt att stoppa metangasen att utvecklas. En är att införa metoder där man låter fälten torka ut mellan skördarna. Denna teknik kallad Alternate wetting and drying (AWD) kan minska utsläppen med minst 50 procent per år.
Ytterligare en metod är att ta fram nya rissorter med mindre utsläpp. Susiba2 är ett sådant exempel.
4. Boskapen: Ko-utsläpp och Naturvårdsverket
Och så har vi slutligen boskapen som står för lite över 30 procent av metanutsläppen som vi människor kan påverka. Det handlar inte bara om de omtalade idisslarnas (nötboskaps och fårs) rapar och pruttar utan också om avföringen från nötboskap och grisar som genererar mycket metangas. Det har framförts i debatten att detta är ett nollsummespel, att det här är en del av ett naturligt biologiskt kretslopp, och så länge djuren är lika många under en tioårsperiod gör de varken till eller från. Samtidigt påpekar många att vi faktiskt kan minska utsläppen genom att äta mindre djur och dricka mindre mjölk. Men det går också att minska utsläppen genom att påverka de biologiska processerna.
Naturvårdsverket släppte den 22 september en rapport om minskning av metan. Där konstateras det att det är just i jordbrukssektorn som Sverige har störst potential att minska utsläppen. Omräknat i koldioxidekvivalenter står metangasen för hälften av utsläppen från jordbrukssektorn. Och sektorn står för 72 procent av alla metangasutsläpp i Sverige.
Rapporten lyfter fram flera förslag på hur gödsel kan hanteras bättre, och att den också kan rötas, bli biogas och därmed ersätta fossila drivmedel.
Metanreducerade foder - ett erkännande?
Men Naturvårdsverket lyfter också fram nya relativt oprövade metoder att komma till bukt med problemen: Att genom kosttillskott minska idisslarnas produktion av metangas i våmmen. Två exempel lyfts fram. Den mer beprövade, och av EU godkända tillsatsen Boevar (där den aktiva substansen är det kemiska ämnet 3- nitrooxypropanol). Och så har vi rödalgen Asparagopsis, med den aktiva substansen bromoform, som bland annat produceras av svenska Volta Greentech.
Boevar ska enligt ett stort antal forskningsstudier i flera länder vid daglig utfodring minska utsläppen av metangas med 30 procent för mjölkkor och 45 procent hos nötkreatur för köttproduktion. Volta Greentechs tester från tre svenska gårdar visar på minskning med 80 procent de dagar nötkreaturen matades.
Lovande menar Naturvårdsverket och gör en poäng av att det fortfarande saknas kunskap, inte minst kring de långsiktiga effekterna.
Dessutom, vilket glädjer Volta Greentech, föreslår Naturvårdsverket ökade statliga investeringsstöd i sektorn och att man tittar på möjligheten att kompensera bönderna för merkostnaden när de använder tillskott. Att lägga kostnaden på bönderna ses inte som en rimlig väg framåt.
Tänka utanför boxen
Det här är ett spännande område med många kreativa lösningar. Naturvårdsverket själva nämner försök i Danmark på att tillsätta nitrat till fodret och att det kan avlas fram djur som producerar mindre metan (exempel här). Något Naturvårdsverket inte nämner är försöken att ta fram vaccin som ska minska kors gasutsläpp. Inte heller de olika sätten att samla in gasen från djuren. Det har exempelvis tagits fram gasmasker till korna och forskats kring ryggsäckar som fångar upp metangas.
Det finns många exempel på att tänka utanför boxen så som experiment med att använda påskliljor som fodertillskott (30 procents minskning av metan), använda kängurubarns bajs och försök med vitlöks och citrus-extrakt (fin film från engelska bönder här). Men finns faktiskt även anledning att tänka innanför hagen. Naturvårdsverket nämner i sin rapport de studier som gjorts i Nederländerna och Sverige (Umeå) som visar att kor som hålls ute på bete och äter färskt gräs faktiskt producerar så mycket som 20-30 procent mindre metan än de som äter ensilage i ladugården.
Det är positivt att alltmer fokus nu läggs på att reducera metangasutsläppen för att bromsa klimatförändringarna. Och visst är det är hög tid att plocka de lågt hängande frukterna?
Tillägg september 2024:
Den största nyheten sedan spaningen kom ut är att Danmark har satsar på fodertillskott för att minska utsläppen från boskap. 518 miljoner danska kronor ska hjälpa till att finansiera kosttillskott som enligt planen ska minska metanutsläppen från Danmarks runt 0,5 miljoner kossor med 30 procent till 2030. Svenska Volta Greentech (som inlett samarbete med Dsm-firmenich som ligger bakom konkurrenten Bovaer) bjöd i augusti in olika intressenter från branschen till ett seminarium med förhoppningen att få till liknande politiska initiativ i Sverige.
Agfunder har skrivit en intressant artikel om just hur man ska finansiera dessa olika metanreducerande lösningar.
Här är fler metan-nyheter sedan vi släppte spaningen ovan:
Metan och hållbart jordbruk kommer vara högt upp på agendan på kommande COP29 i Azerbaijan.
Här en intressant inblick i hur forskare jobbar med att skapa mikrober som ser till att kossorna inte rapar metan.
Nya Zeeländska Ruminant Biotech har fått 25 miljoner i investeringar för att kommersialisera deras lösning. De har utvecklas en bolus som ligger i kons mage i 6 månader och ska förhindra metangasproduktionen med 75 procent under hela perioden.
Amerikanska Arkeabio satsar på att ta fram vaccin som ska minska metanproduktionen hos kor.
Även Nya Zeeländska Lucidome Bio satsar på vaccin.
Australiensiska Number 8 Bio har fått in 70 miljoner kronor för att forska vidare på sitt fodertillskott, som de hävdar skiljer sig från konkurrenterna eftersom det inte bara tar bort metan utan även vätgasen som normalt förvandlas till metan i kons magar.
Greppa näringen: Ökad skördefrekvens och timotej kan minska utsläpp av metan från mjölkkor.
95 miljoner kronor från Bezos Earth Fund finansierar nytt projekt för att ta fram ett vaccin som ska minska kors produktion av metangas.
Fodertillskottet Bovaer från Dsm-firmenich, som bland annat testats av Arla och används av Norrmejerier, har nu godkänts i USA. Tillskottet reducerar utsläpp av metan från kor med cirka 30 procent och säljs i 64 länder.
I Sverige har Volta Greentech bytt formula för sitt tillskott. Men ute i världen finns det flera företag som jobbar vidare med rödalger som bas. Bland annat CH4 Global.
Arkeabio som tar fram ett vaccin som ska minska kors produktion av metangas har fått en investering på 284 miljoner kronor.
Agtech-startupen Rize har fått in 150 miljoner kronor i finansiering för att utveckla och sprida sin tekniska plattform som ska minska vattenanvändningen och metangasutsläppen från risodlingar.
Fodereffektivitet viktigare än metanavgång vid avel för minskad klimatpåverkan, är en av flera slutsatser från SLU:s forskningsprogram "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk".
Danska forskare har upptäckt ett relativt enkelt sätt att filtrera bort 90 procent av metangasen från inomhusluften i ladugårdar.
Anders Engström
Omvärldsbevakare, AGFO
PS. Ni som är besvikna på att den här spaningen inte handlade om rosenkvitten… läs mer om denna fantastiska frukt här: rosenkvitten.se