Spaning: Framtiden är möjlig – nio idéer för att finansiera den gröna omställningen av matsystemet

Illustration: Chat GPT.

När Franklin D Roosevelt 1942 godkände planen att starta Manhattanprojektet och utveckla en atombomb satsade den amerikanska staten 500 miljoner dollar. Det är i dagens penningvärde 9,9 miljarder dollar. Eller 101 miljarder kronor. Enligt LRF:s beräkningar kostar den gröna omställningen av lantbruket 80-85 miljarder kronor i investeringar, och 10-11 miljarder i årliga kostnader.  Kanske dags för ett svenskt Manhattanprojekt? Ett projekt som ska göra svenska matsystemet mer hållbart.
Men hur ska det finansieras?

Det var en fråga som vi hade tänkt att ta upp på ett event vi kallade AGFO talk, talk, talk. Men omständigheterna gjorde att eventet sköts på framtiden. Jag bestämde mig för att pausa mitt engagemang i AGFO och kvar i min digitala byrålåda hade jag spännande anteckningar från samtal med bland annat Frans Prenkert, professor i företagsekonomi vid Örebro universitet, samt Kerstin Eriksson och Marie Gidlund från Sweden Food Arena. Det hela utmynnade i en lista med mer eller mindre konventionella sätt att finansiera omställningen. Varsågoda, här är något att begrunda:

Okonventionella lösningar:

1. Lotteri – Vi sätter upp Omställningslotteriet.
Lotterier har faktiskt historiskt många gånger använts för att finansiera behjärtansvärd verksamhet. Visste ni att det var lotterier som finansierade byggandet av Dramaten och Nordiska museet i Stockholm? Och som bekant har lotteri varit ett sätt att finansiera en del av Socialdemokraternas verksamhet (24-30 miljoner per år). Vad sägs om att dra igång det stora omställningslotteriet med tagline: Lotteriet där även förlorarna blir vinnare?
Även om det inte täcker hela omställningen, kan det bli ett effektivt sätt att lyfta fram Omställningsfonden och skapa engagemang.

2. Annonsplatser på förpackningar
På tåget hem från Livsmedelsdagarna den nionde september 2022 satt jag bredvid en entusiastisk Kerstin Eriksson som berättade att hon hade lösningen på finansieringen av omställningen.
“Skapa säljbara annonsytor på svenska livsmedelsförpackningar”, sa Kerstin. Intäkterna från dessa annonser går till omställningsfonden. Och givetvis ställs det krav på annonsörerna att inte annonsera för något ohållbart.

Politik och skatter:

3. Sockerskatt – låta det ohälsosamma bekosta omställningen

Sockerskatt är ett omdebatterat ämne och kan vara svårt att göra helt rättvist. Men skulle pengarna gå till en omställningsfond skulle det kunna göra dubbel nytta. Både för hälsan och miljön. Kanske kan man jämföra det med trängselskatten i Stockholm där intäkterna ska användas till att minska bilåkandet.

4. Höj matmomsen –  öronmärka höjningen till en omställningsfond
I Finland höjde man nyligen momsen för att stärka statens finanser. Skulle en höjd moms i Sverige kunna finansiera omställningen? Kanske låta matmomsen som idag är på 12 procent höjas ett par procent och öronmärka dessa pengar till en omställningsfond? Eller kan momsen bli en del av omställningen? Bland annat Axfood har drivit frågan att sänka eller slopa moms på hållbarhetsmärkt mat.

5. 1 öre för varje kvitto i dagligvaruhandeln

Idag tar bankerna en transaktionsavgift av butikerna när deras kunder betalar sina varor med kort. Tänk om vi i samma veva skulle ta en omställningsavgift på varje inköp i dagligvaruhandeln. En grov uppskattning säger att det görs totalt 1,2 miljarder köp per år i Sveriges livsmedelsbutiker. 1 öre per kvitto skulle ge ett tillskott på 12 miljoner kronor, 10 öre skulle ge 120 miljoner, och 50 öre hela 600 miljoner.

Eller så kanske man skulle beskatta bankernas transaktionsavgifter? Utgivarna av bankkort tar idag 1-3 procent av köpesumman i avgift. Här finns det pengar att ta av.

6. Bankskatt/bankernas omställningsfond

Apropå banker: det finns EU-direktiv på gång att det ska ställas krav på bankerna att bidra till en hållbar omställning. Ett sätt för dem skulle vara att redan idag ta initiativ och avsätta medel till att finansiera en grön omställningsfond. Kanske komplettera och utöka utbudet av så kallade gröna obligationer, eller ska vi ta det politiska beslutet att beskatta bankernas vinster?

Finansiella instrument:

7. Dags för staten att låna… ge ut omställningsobligationer

Svenska staten skulle också kunna öka statsskulden för att finansiera en omställning. Ett sätt att låna är att ge ut obligationer. Historiskt har obligationer givits ut för att finansiera exempelvis stora infrastrukturprojekt som järnvägar. En del länder har givit ut krigsobligationer för att finansiera deltagande i krig. Kanske dags för staten att ta omställningen på allvar och ge ut omställningsobligationer?

8. Kan omställningen bekostas av biokrediter?

“EU ska införa biokrediter”, sa EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen i samband med biodiversitetskonferensen COP16 i höstas. Ett marknadssystem där företag och privatpersoner betalar bönderna för att göra miljöinsatser för exempelvis biologisk mångfald. På samma konferens lanserade svenska Swedish Biocredit Alliance en global biokreditstandard. En intressant väg framåt, men kommer det att räcka?

9. Pensionsfonderna

De svenska pensionsfonderna, AP-fonderna, förvaltar 1000 miljarder kronor. Är det orimligt att tänka att en del av dessa pengar skulle kunna användas till en omställningsfond? Pensionsfonderna är en investering i framtiden. Investeringar i en omställning skulle kunna göra dubbel nytta.

-

Det fanns fler förslag i min lista… exempelvis återinföra arvsskatt (låta de döda bekosta framtiden), kanske dela ut en del av medlen i Allmänna arvsfonden, starta en kryptovaluta (oklart om det skulle generera pengar) och starta en omställningsbank. 

Poängen med hela listan är att väcka tankar. Vad tycker du? Vilka förslag tycker du är genomförbara? Vilka inte? 

Och om de är genomförbara… när kan vi sjösätta vårt positiva Manhattanprojekt?

Anders Engström
Omvärldsbevakare, AGFO
anders@hackthefuture.se