Spaning: Eko, konventionellt och ett nytt spår mitt emellan?
Foto: Collage av bilder från Istock.
I arbetet med researchen till vårt senaste AGFO talk om regenerativt jordbruk och AGFO transformation om glyfosat insåg jag att det händer mycket spännande mellan det ekologiska och det konventionella jordbruket. Förbud mot olika kemiska substanser, tillsammans med en ökad förståelse för jordhälsans betydelse och biologisk mångfald, har lett till att konventionella bönder närmar sig ekologiska metoder utan att kanske fullt ut omfamna dem.
Ekologisk odling har strikta regler, och en av fördelarna med den regenerativa rörelsen tycks för många vara friheten från dessa regler. Istället kan de utveckla metoder som är anpassade till deras specifika gårdar. Många inom rörelsen ser boskapsskötsel som en nyckelkomponent i regenerativt jordbruk, medan andra menar att växtodling utan djur också kan bidra till bättre jordhälsa. Vissa anser att glyfosat kan vara ett värdefullt verktyg, medan andra helt avfärdar användningen av glyfosat och utvecklar egna metoder.
Ett paradigmskifte i konventionell odling?
Allt det här tänkte jag på när jag läste artikeln “Agrochemical-free genetically modified and genome-edited crops: Towards achieving the United Nations sustainable development goals and a 'greener' green revolution” i Journal of Biotechnology. Författarna, Amjad Husaini och Muhammad Sohail, argumenterar för ett nytt sätt att bruka jorden där det "giftfria" ekologiska kombineras med genetiskt modifierade grödor, biogödsel och modern robotteknik.
Det är dags att vi erkänner att kemikalieanvändningen i jordbruket skapat obalanser i ekosystemet, menar de. Och samtidigt kräver klimatförändringarna nya, mer tåliga grödor för att trygga framtida skördar. Förutom grödor som är mer motståndskraftiga kan dessa också göras mer näringsrika, bättre på att binda kväve och motståndskraftiga mot sjukdomar.
Författarna menar också att vår nuvarande verktygslåda gör det möjligt att ta fram “trait reversible GM-crops” där man kan slå ut modifieringen som gjorts i en gröda. På så vis hoppas man kunna lugna de som är rädda för att GM-grödor ska skapa ekologisk skada.
Skepsis från ekorörelsen
För oron kring GMO är stor vilket inte minst märks i responsen från olika eko-organisationer när EU nu ser över lagstiftningen kring nya genoma tekniker. Förutom oron för kontaminering mellan genetiskt modifierade grödor och traditionella grödor finns en stor oro kring patentfrågan och risken att stora multinationella företag ska äga och kontrollera utsäde. En annan farhåga är att konsumenterna förlorar möjligheten att undvika GMO. I alla fall en variant av GMO som i förslaget kallas NGT 1. Det är en kategori grödor som tagits fram med hjälp av nya genetiska tekniker, men som enligt förslaget inte skiljer sig från resultatet man fått fram med traditionell förädling. Det är enligt förespråkarna grödor som lika gärna hade muterats fram i naturen. Av försiktighetsskäl säger eko-organisationerna helt nej till all genmodifiering och framöver kan du som är orolig för tekniken fortsätta handla eko-märkta produkter.
Nya märkningar i framtiden?
Men tänk om konsumenten vill ha genmodifierad eko som föreslagits i artikeln? Författarna föreslår en ny märkning som skulle komplettera de befintliga eko-märkningarna. En sådan märkning skulle signalera ekologiskt jordbruk med GMO-grödor och erbjuda ett billigare, högavkastande alternativ till traditionell eko-produktion. Det skulle också kunna motivera konventionella jordbrukare att överge kemikalierna tror författarna.
Just nu har tillväxten av ekologisk odling avstannat i Sverige, och andelen ekologisk försäljning i handeln peakade senast 2016 (då eko stod för 7,9 procent av försäljningsvärdet). Kanske förblir ekologisk odling en nisch, och kanske ser vi framåt de stora miljövinsterna i att konventionella jordbrukare i högre utsträckning anammar ekologiska (och regenerativa) metoder. Och kanske kan en ny generation modifierade grödor säkra stora skördar utan övergödning och påverkan på biologisk mångfald?
Anders Engström
Omvärldsbevakare, AGFO
PS. Nyfiken på hur växtförädling med nya genoma tekniker går till?
SLU har skrivit en hel bok som går att ladda ner och läsa digitalt >
De går också igenom de olika teknikerna här >
Och här en bra guide på engelska >
PPS. 2019 höll SLU ett spännande samtal om GMO och genomredigering i Almedalen. Lyssna här >