Fett i finrummet

AGFO-Lovisa kan inte få nog av smör. Och det är fler som har fått upp ögonen för livsmedlet – både i labbet och bland investerare. Följ på med på en fet trendspaning.

Det är många som undrar över min skärmsläckare, där texten ”Jag gillar smör” seglar över skärmen. Svaret är enkelt: jag gör verkligen det. Mina vänner brukar rynka på näsan när jag har smör på det mesta: ägg, potatis, våfflor, bullar, gröt. Bröd ser jag mest som ett färdmedel för smör. (Här uppmanar jag alla innovativa livsmedelsmänniskor att hitta ett nytt sätt att transportera smör in i munnen. Ett friterat salladsblad? Något helt annat?)Det äts en hel del smör Sverige, även om konsumtionen har minskat under de senaste åren. 2019 konsumerade vi i genomsnitt nästan 9 kilo smör per person (inklusive  Bregott), enligt Jordbruksverkets statistik.

En teknisk utveckling möjliggör nya innovationer i labben

Det är inte bara jag som fokuserar på smör, aktivitet pågår på många håll i matsystemet. En teknisk utveckling möjliggör nya innovationer i labben, samtidigt som intresset för växtbaserade livsmedel ökar. Vi ser också en allt större vilja från konsumentledet att förstå hur gårdens kretslopp hänger ihop. Några tecken i tiden:✔️ Silicon Valley-baserade Mission Barns jobbar på att ta fram animaliskt fett – utan djur inblandat, i laboratoriet. Företaget tog nyligen in över 200 miljoner kronor i en investeringsrunda. Även brittiska Hoxton Farms är lyckosamma med att locka kapital. Bolaget är också ute efter att framställa animaliskt fett i labbet, och har hittills hämtat hem över 30 miljoner kronor. "Från några få celler odlar vi animaliskt fett i bioreaktorer", säger grundaren Ed Steele i en intervju med TechCrunch.✔️ Svenska Power to Food har tagit fram en unik metod där de skapar fett  – av elektricitet och koldioxid. Bolaget hoppas under våren kunna prototyptesta en bredbar produkt. "Vi har ingen biologi, det är bara kemi. Vi tror att skalbarheten är sämre i ett biologiskt system", sade grundaren Anders Lorén när AGFO intervjuade honom förra året.✔️ Även inom insektsbranschen finns initiativ. Jag ringer upp Anders Engström, expert på matinsekter. Finns det en framtid för insektssmör? "Definitivt! Fettet i insekter, framförallt larver, är högintressant. Det finns företag som tror att det kan ersätta palmolja, och det blir spännande att se vad som händer med produkter som entomilk och glass gjord på amerikansk vapenfluga", säger Anders Engström.✔️ På gårdsnivå finns nya initiativ som Krögartalg, fett från pensionerade mjölkkor hos Hagshultskossorna. Och i Götene investerar Arla 95 miljoner kronor i mejeriet som varje år producerar 56 000 ton smör och matfett.✔️ Vad är framtidens definition av smör? På EU-nivå pågår just nu en debatt om amendment 171, ett förslag som vill förbjuda liknelser mellan växtbaserade mejeriprodukter och den traditonella mejeriindustrin. "Det är ett sätt att omyndigförklara konsumenterna", säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i en ny intervju.Vad händer om vi börjar producera matfett i labbet istället för i ett kretslopp på gårdsnivå? Det är en fråga vi på AGFO återkommer till. För vi måste klara två saker samtidigt för att stärka morgondagens hållbara matsystem; minska klimatpåverkan och samtidigt stärka den biologiska mångfalden.Kan du inte få nog av fett? Läs artikeln Mer kotalg åt folket, lyssna på avsnittet om späck och ister hos Meny i P1, och läs boken Fett av Jenny Damberg. Testa även Maisha Delis växtbaserade smöriga spread.🧈  Ha en bra och smörig helg!

Föregående
Föregående

Teknik-snackisarna just nu

Nästa
Nästa

Från hype till försiktig skepsis