Den rätta matsanningen

Sällan blir de olika sidorna i matdebatten så tydliga som vid rapportsläpp likt den från FN:s klimatpanel i förra veckan. Då plockas de stora megafonerna fram.

I ett hörn står de som framhåller ökad produktion där ny teknik ökar skördarna och minskar miljöbelastningen. I nästa hörn står de som menar att livsmedelsindustrin har misslyckats. De vill säga hejdå till mineralgödsel och växtskyddsmedel och väljer ett jordbruk där jord, djur och människa är i naturlig samklang. I tredje hörnet står de som vill utesluta animalier helt, ta fram protein ur kemiska processer och lägger sin tillit till ny, smart teknik.Det enda som alla kan enas om är att matsvinn är helt förkastligt. Kvar i mitten står en stundtals förvirrad konsument och undrar vad hen kan äta med gott samvete.Vad säger egentligen IPCC-rapporten, vem har rätt? FN:s klimatpanel konstaterar att sättet vi använder våra marker och skog sätter press på jorden och att det ökar med klimatförändringarna. Men i jorden finns också kraften att mildra effekterna. Naturliga processer tar i dag upp koldioxid motsvarande nästan en tredjedel av koldioxidutsläppen från fossila bränslen och industri.

"Då är lite ödmjukhet i debatten önskvärd"

Bland lösningarna för matsystemet lyfter IPCC fram ett minskat matsvinn och att äta en mer blandad kost än vad vi gör idag. En annan viktig del är att öka diversifieringen, det vill säga exempelvis att odla betydligt fler grödor. Läs mer om verktygen här.För att hålla oss under tvågradersmålet måste vi minska växthusgasutsläppen från alla sektorer, inklusive jord- och skogsbruket, konstaterar IPCC. Det är ett enormt arbete och matsystemet är komplext. Det går att hitta argument i rapporten som stödjer många teser. Men ska vi lösa hållbarhetsutmaningarna krävs samarbete och då är lite ödmjukhet i debatten önskvärd.