Drömmen om ett flerårigt spannmål
Ett flerårigt spannmål skulle vara en dröm för världens spannmålsodlare. Det skriver Anna Nilsson i sin spaning om kernza.
Att bara behöva så en gång och sedan skörda flera år i rad, kan spara tid, pengar och miljö. Det kan lösa flera av växtodlingens utmaningar med minskat näringsläckage, markpackning och erosion.Kruxet för förädlarna har varit att få fram en gröda som överlever år efter år, men samtidigt har ett kraftigt fullmatat ax som kan hållas uppe av ett styvt strå. Forskare vid Land Institute i Kansas i USA har arbetat sedan 2003 för att ta fram en egen sort av ett flerårigt vetegräs under det varumärksskyddade namnet kernza (Thinopyrum intermedium).
Kan lösa flera av växtodlingens utmaningar
Jag besökte själv forskningsinstitutet för några år sedan. Forskarnas stora visioner om hur en ny typ av gröda kan ge vinster för både växtodlare och miljö är fascinerande. Kernza producerar bland annat en stor rotbiomassa som kan ge positiva effekter som exempelvis minskad erosion och näringsläckage.För fyra år sedan etablerades det första försöket med kernza på Lönnstorp i Skåne. Nu ska forskarna vid SLU undersöka hur marken i kernzaodling utvecklas i ett nordiskt klimat. Det här är första gången det testas i skarpt läge i Europa.Intresset från odlarkåren och branschen är stort både i Sverige och internationellt. Men att förädla fram nya sorter tar tid. Forskarna uppskattar att det tar ytterligare tio år för att kernza ska kunna avkasta hälften av vad ett konventionellt vete gör i dag med motsvarande brödkvalitet.Anna NilssonChefredaktör tidningen Lantmannen
-
Genom ett mer utvecklat och flerårigt rotsystem ska sädesslag kunna odlas på näringsfattigare jordar.
-
När grödan finns i flera säsonger binds kolet i marken hårdare och det blir även mindre utlakning av näringsämnen, bland annat kväve och fosfor. Eftersom fälten inte plöjs varje år minskar läckaget.
-
Energi- och bränsleförbrukningen minskar.
-
Den minskade markbearbetningen och packningen av jorden ska även leda till en minskad störning på de "goda" mirkroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden.
Källa: Land Lantbruk