Spaning: Metangasen – den lågt hängande frukten

Egentligen hade jag tänkt att månadens spaning skulle handla om rosenkvitten. En liten gul frukt med fantastisk doft och en syrlig smak som givit den epitetet: “Nordens citron”. Jag hade till och med intervjuat ett par entusiaster och fått flera citat från kännare som tror på rosenkvittens framtid som kommersiell frukt i Sverige. 

Men så kom rekordvarma september (efter en globalt rekordvarm sommar), plötsligt kändes min spaning lite väl lättsam och jag tyckte det var dags att skriva om en helt annan lågt hängande frukt: metangasen. 

En potent gas
Den är ett surkart för många (inte minst lantbrukare som är trötta på att höra hur kossors rapar och fisar påverkar klimatet), men också en energikälla, och en gas som om vi minskar utsläppet kan få snabba effekter på att minska växthuseffekten. Metangasen är nämligen inte bara en 80 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, den försvinner ur atmosfären snabbare. Ja, den koldioxid människans aktiviteter plussar på nu försvinner inte de närmaste hundra till tusen åren medan metangasen bryts ner efter åtta till tio år. Minskar vi metangasutsläppen får vi alltså effekter under vår livstid, och kan förhindra att temperaturen ökar med mer än Parisavtalets +1,5 grader.

 (Reality check: Just nu ligger det globala temperaturökningssnittet på +1,2 grader sedan förindustriell tid, och +1,6 grader i Sverige. I somras var uppvärmningen uppe i +1,5 grader och i september +1,8 grader globalt.)

Vår fruktkorg med åtgärder
Mer än hälften av utsläppen av metangas kan vi människor direkt påverka. Här är de fyra lågt hängande frukterna:

1. Fossila utsläpp: Rörmokaren kan rädda världen
Alla ansvarsfulla livsmedelsproducenter jobbar ju för att fasa ut användningen av fossila bränslen, men visste ni att 36 procent av de metangasutsläpp vi kan påverka kommer från utvinning och hantering av gas, olja och kol. Det handlar mestadels om dålig infrastruktur, läckande ledningar och annat. Det är bättre för klimatet att samla in gasen och sedan bränna den än att släppa den fri. Lyssna gärna på senaste avsnittet av Klotet i P1, och läs The Guardians spännande artikel om stora metanutsläpp 2022 avslöjade av satelliter.

2. Avfallet: Hejdå soptipp
Matsvinn är fortfarande ett stort problem i Sverige, men vi kan i alla fall stoltsera med att vi har minskat utsläppen av metan från avfallsdeponier med 71 procent sedan 1990-talet. Sopor som ligger på soptipp står för 20 procent av de globala utsläppen av metangas. I Sverige har vi successivt infört källsortering och förbjudit deponi av olika typer av sopor. Däribland matavfall som när det bryts ner genererar mycket metangas. Det finns mycket att göra globalt i frågan. En forskningsrapport uppskattar att utsläppen av metan från soptippar globalt kan minska med 80 procent fram till 2050.

3. Riset: Sydostasiens klimatbov
Utsläppen av metangas från risfälten står globalt för 8 procent av alla människopåverkade metangasutsläpp, och uppåt 12 procent av utsläppen i Sydostasien. Det finns flera sätt att stoppa metangasen att utvecklas. En är att införa metoder där man låter fälten torka ut mellan skördarna. Denna teknik kallad Alternate wetting and drying (AWD) kan minska utsläppen med minst 50 procent per år.
Ytterligare en metod är att ta fram nya rissorter med mindre utsläpp. Susiba2 är ett sådant exempel.

4. Boskapen: Ko-utsläpp och Naturvårdsverket
Och så har vi slutligen boskapen som står för lite över 30 procent av metanutsläppen som vi människor kan påverka. Det handlar inte bara om de omtalade idisslarnas (nötboskaps och fårs) rapar och pruttar utan också om avföringen från nötboskap och grisar som genererar mycket metangas.  Det har framförts i debatten att detta är ett nollsummespel, att det här är en del av ett naturligt biologiskt kretslopp, och så länge djuren är lika många under en tioårsperiod gör de varken till eller från. Samtidigt påpekar många att vi faktiskt kan minska utsläppen genom att äta mindre djur och dricka mindre mjölk.  Men det går också att minska utsläppen genom att påverka de biologiska processerna.

Naturvårdsverket släppte den 22 september en rapport om minskning av metan. Där konstateras det att det är just i jordbrukssektorn som Sverige har störst potential att minska utsläppen. Omräknat i koldioxidekvivalenter står metangasen för hälften av utsläppen från jordbrukssektorn. Och sektorn står för 72 procent av alla metangasutsläpp i Sverige.
Rapporten lyfter fram flera förslag på hur gödsel kan hanteras bättre, och att den också kan rötas, bli biogas och därmed ersätta fossila drivmedel.

Metanreducerade foder - ett erkännande?
Men Naturvårdsverket lyfter också fram nya relativt oprövade metoder att komma till bukt med problemen: Att genom kosttillskott minska idisslarnas produktion av metangas i våmmen. Två exempel lyfts fram. Den mer beprövade, och av EU godkända tillsatsen Boevar (där den aktiva substansen är det kemiska ämnet 3- nitrooxypropanol). Och så har vi rödalgen Asparagopsis, med den aktiva substansen bromoform, som bland annat produceras av svenska Volta Greentech.

Boevar ska enligt ett stort antal forskningsstudier i flera länder vid daglig utfodring minska utsläppen av metangas med 30 procent för mjölkkor och 45 procent hos nötkreatur för köttproduktion. Volta Greentechs tester från tre svenska gårdar visar på minskning med 80 procent de dagar nötkreaturen matades.

Lovande menar Naturvårdsverket och gör en poäng av att det fortfarande saknas kunskap, inte minst kring de långsiktiga effekterna.

Dessutom, vilket glädjer Volta Greentech, föreslår Naturvårdsverket ökade statliga investeringsstöd i sektorn och att man tittar på möjligheten att kompensera bönderna för merkostnaden när de använder tillskott. Att lägga kostnaden på bönderna ses inte som en rimlig väg framåt.

Tänka utanför boxen

Det här är ett spännande område med många kreativa lösningar. Naturvårdsverket själva nämner försök i Danmark på att tillsätta nitrat till fodret och att det kan avlas fram djur som producerar mindre metan (exempel här).  Något Naturvårdsverket inte nämner är försöken att ta fram vaccin som ska minska kors gasutsläpp. Inte heller de olika sätten att samla in gasen från djuren. Det har exempelvis tagits fram gasmasker till korna och forskats kring ryggsäckar som fångar upp metangas.

Det finns många exempel på att tänka utanför boxen så som experiment med att använda påskliljor som fodertillskott (30 procents minskning av metan), använda kängurubarns bajs och försök med vitlöks och citrus-extrakt (fin film från engelska bönder här). Men finns faktiskt även anledning att tänka innanför hagen. Naturvårdsverket nämner i sin rapport de studier som gjorts i Nederländerna och Sverige (Umeå) som visar att kor som hålls ute på bete och äter färskt gräs faktiskt producerar så mycket som 20-30 procent mindre metan än de som äter ensilage i ladugården. 

Det är positivt att alltmer fokus nu läggs på att reducera metangasutsläppen för att bromsa klimatförändringarna. Och visst är det är hög tid att plocka de lågt hängande frukterna?

Anders Engström
Omvärldsbevakare, AGFO

PS. Ni som är besvikna på att den här spaningen inte handlade om rosenkvitten… läs mer om denna fantastiska frukt här: rosenkvitten.se