Spaning: Matbranschens heliga graal
Det mesta talar för att vägen framåt är cirkulär, inte linjär. I månadens spaning tar Anders Engström med oss till en insektskonferens och bjuder på insikter som är viktiga för transformationen av hela matbranschen.
Det råder närmast konsensus om att vi måste växla över från ett linjärt till ett mer cirkulärt samhälle. I en värld med ändliga resurser behöver vi ha ett samhälle där vi tar till vara på alla resurser och återvinner dem i så hög utsträckning som möjligt. Den avgående svenska regeringen beslutade 2020 om en nationell strategi för en cirkulär ekonomi. Tidigare samma år lanserade EU sin Circular Economy Action Plan.
Sverige i botten
Vi svenskar tror gärna att vi är bäst i världen på hållbarhet, men vi tillhör faktiskt bottenskiktet när det gäller ohållbar konsumtion. The Circularity Gap Report Sweden släpptes i april. Rapporten visar att den svenska ekonomin bara är cirkulär till 3,4 procent. Det globala genomsnittet är 8,6 procent. Bäst i Europa är Nederländerna med 24,5 procent. Rapporten föreslår sex områden där Sverige kan förbättra sig och nå 42,6 procent cirkularitet. Ett av dessa områden berör mat, och bara genom ett bättre fungerande matsystem med mindre svinn, mer hållbar produktion och minskad köttkonsumtion menar rapporten att vi kan bli 7,3 procent mer cirkulära.
Allt det här tänkte jag på i samband med att jag deltog i Sveriges första konferens för den begynnande insektsindustrin som ägde rum på Dalarna Science Park i slutet av augusti. För en ny bransch som insektsbranschen är det nämligen dumt att inte tänka cirkulärt från början. Särskilt om man bygger system för djur som kan äta sådant andra inte äter som matavfall. Insektsbajset, “frasset”, blir utmärkt gödningsmedel och den skördade insekten blir näringsrikt foder åt djur eller mat åt människor. Det var också en fråga som nästan alla aktörer på konferensen jobbade med. Cirkulär produktion är den här branschens heliga graal. Tre insikter från konferensen – som även är intressant för matsystemet överlag:
Det finns många restströmmar därute: Kartlägg!
När vi gjorde research till vårt AGFO talk om upcycling för ett år sedan menade Rise-forskaren Karin Östergren att det finns ett stort mörkertal och många sidoflöden som har potential att förädlas. På konferensen i Borlänge fick vi veta från bland annat Tebrito att de blev förvånade över hur många användbara restströmmar det fanns i deras närområde.
Insikt: Mer resurser bör läggas på kartläggning och att matcha ihop företag.Jämn kvalitet: Onödig lyx?
Alexander Solstad Ringhem, vd på norska mjölmaskföretaget Invertapro, jobbar helt enligt en cirkulär modell och kunde konstatera att man inte kan räkna med en jämn kvalitet när fodret som i deras fall är matavfall. Här måste vi tänka om. I ett linjärt samhälle är vi vana vid att kunna ställa krav på att fodret innehåller en exakt mängd av olika näringsvärden.
Insikt: Det krävs en flexiblare syn på näringsinnehåll i ett cirkulärt matsystem. Kanske utveckla metoder för flexibel näringsmärkning? Även på livsmedel?“Reglerna är skapade för ett linjärt samhälle”
Citatet kommer från Nathalie Berezina från den svenska startupen Norbite vars affärsidé är att förvandla plast till proteiner med hjälp av plastätande och plastnedbrytande vaxmottslarver. Hennes affärsidé kanske kan tyckas extrem men det finns fler alternativ än plast som inte är godkända som foder. Det norska företaget Pronofa utvecklar hållbart fiskfoder gjort av sjöpung och odlad svart soldatfluga. Företaget räknar med att 2025 producera 50 000 ton fluglarver per år. Vd Hans Petter Olsen berättade på konferensen att det går alldeles utmärkt att odla fluglarverna med fiskslam, en restprodukt från fiskindustrin. Om det inte vore förbjudet. EU-regler som sattes efter galna kosjukan sätter stopp för att mata produktionsdjur med blandat avfall som innehåller animalier. Det här utesluter 70 procent av allt matavfall i EU.
Insikt: Många lagar och regler måste skrivas om.
Trots att hindren är många jobbar flera med projekt som de hoppas realisera när regelverket är på plats. Ett exempel är Axfoundations lyckade projekt Fem ton fisk i disk som Madeleine Linins Mörner berättade om och som nu kommer att leda till nya projekt med cirkulärt foder till kyckling och gris. Kanske kommer vi också få se ett större stöd från myndigheter om konceptet One stop myndighets-shop blir verklighet. Jenny Dannstedt från Antrop presenterade konceptet där en taskforce bestående av representanter från olika myndigheter ska kunna hjälpa innovatörer att slussas vidare i regeldjungeln och förverkliga sin idé. För innovationer inom cirkulär matproduktion kräver idag inblandning av flera myndigheter.
Att avkrångla och möjliggöra ett cirkulära affärsmodeller är viktigt eftersom potentialen till stora förbättringar och samhällsvinster är enorm. En färsk svensk studie publicerad i Nature visar att 15 procent av maten djur äter globalt istället kan ätas av människor. Dessa 15 procent kan ersättas av upcyclade produkter och restströmmar. I praktiken ett nollsummespel där vi med nuvarande resurser enligt forskarna kalorimässigt kan försörja 1 miljard människor med mat. Där har vi hela matsystemets heliga graal.
Anders Engström
Innehållsansvarig AGFO
PS: Se hela konferensen och min trendspaning här.
PS: 2023 startar Symbios Sverige, ett nationellt resurscentrum för industriell och urban symbios.
PS: Boktips: Symbios : om hur avfall blir resurser i den cirkulära ekonomin av Emma Dalväg och Tobias Jansson