Spaning: Läkemedlen som kan vända upp och ner på livsmedelsbranschen

Enligt den utmärkta podden “The Rest is Entertainment” var diabetesmedicinen Ozempic en av de stora snackisarna från den röda mattan på årets Oscarsgala. Stjärnor har alltid bantat för att få plats i de underdimensionerade designerklänningarna och sedan ett par år tillbaka gör allt fler det med hjälp av Ozempic. Förr kastade sig de svältande stjärnorna över galans matbuffé så fort de passerade de smattrande kamerablixtarna. Ozempic-stjärnorna är inte hungriga. Enligt podden rapporterar restauranger i Hollywood om att folk äter för lite, och sminket på filminspelningarna menar att stjärnorna blivit för smala.

Ozempic – vaddå?

Bakom läkemedlet Ozempic står det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk, ett företag som i augusti rapporterades ha nått ett börsvärde högre än hela Danmarks BNP. Anledningen till framgångarna är inte bara att Ozempic är ett utmärkt hjälpmedel för personer med diabetes typ 2. Nä, substansen semaglutid som liknar hormonet glukagonlik peptid-1 (GLP-1), visar sig även vara ett utmärkt preparat för viktnedgång. Så bra att Novo Nordisk släppt en variant kallad Wegovy riktad mot den målgruppen, och blivit godkänd som viktminskningspreparat av de amerikanska myndigheterna.
Förenklat kan man säga att semaglutid minskar blodsockernivåerna och fördröjer tömningen av magen. Det ger en mer kontrollerad frisättning av socker i blodet efter du har ätit. Ämnet ökar mättnadskänslan och minskar aptiten. 

De som använder Ozempic vittnar om att de plötsligt befriats från sina konstanta tankar på mat. Och när de äter orkar de inte att sätta i sig mer mat än de behöver.

Växande marknad

Novo Nordisk var först, men de är inte ensamma på marknaden. Amerikanska Eli Lily härmar också GLP-1 med preparaten Zepbound och Mounjaro, och fler aktörer är på gång. Idag krävs det att man tar en spruta i veckan för att fylla på och bibehålla effekten. Slutar du injicera kommer aptiten tillbaka och det krävs att du verkligen styrt om dina vanor om du ska lyckas behålla vikten. I framtiden kommer troligtvis preparat du kan ta mer sällan. Och flera företag jobbar på att ersätta sprutan mot det betydligt mer populära pillret (hittills har försök med piller givit fler biverkningar).

Men även om det i dag krävs kostsamma sprutor är intresset redan stort och efterfrågan är större än tillgången. Diabetespatienter kan frustrerat konstatera att det råder brist, i alla fall för de som går via sjukvården. De som har pengar kan hitta Ozempic till priser långt över det receptbelagda subventionerade priset på runt 1000 kronor i månaden. Många bedömer att marknaden kommer att explodera med fler tillverkare och lägre priser. Vad händer exempelvis när Kina som räknas ha 85 miljoner invånare som lider av obesitas börjar producera egna varianter? Banken JP Morgan räknar med att marknaden för GLP-1-härmande produkter kommer att passera 100 miljarder dollar 2030. Enligt prognosen kommer om sex år 30 miljoner amerikaner, runt 9 procent av befolkningen, använda preparaten. Det är en ökning från 9 miljoner amerikaner som i slutet av 2022 hade fått Ozempic och liknande utskrivet på recept.

Vad får det för konsekvenser?

Vad händer om dessa preparat blir vanliga och en allt större andel av befolkningen tappar sugen på att överkonsumera mat. Här får ni sju spaningar:

  1. Hejdå supersize-portioner: Koncept som “all you can eat buffet”, skrovmål och extra portioner kan bli allt mindre populära. Redan idag vittnar användare av Ozempic att de sällan äter upp det som serveras. De vill ha små portioner med bra näringsinnehåll.

  2. Mer hälsosam mat: Ozempicanvändare konsumerar i snitt 20 procent färre kalorier och är mindre intresserade av feta, oljiga och friterade maträtter. Kanske leder det här till mer hälsoinriktade snabbmatskedjor? Eller ett uppsving för de som idag erbjuder mer hälsosamma alternativ?

  3. Mat som beroende: Det rapporteras att preparaten inte bara minskar matlusten utan också konsumtion av alkohol, cigaretter, kaffe och till och med gambling. Sambandet är inte bevisat, men kanske kan GLP1-analoga preparat även användas för att behandla dessa beroenden? Idag debatteras det bland forskare om onyttig mat kan vara beroendeframkallande. Fastställs sambandet kanske vi kan börja likställa överintag av onyttig mat med alkoholism eller narkotikamissbruk?

  4. Slutet för “begär-marknadsföring”? Även om beroendet av snacks och snabbmat inte fastställts vetenskapligt har marknadsföring av denna typ av mat länge spelat på människans sug och begär. Kan-du-verkligen-motstå-det-här är en egen genre inom marknadsföring. Vad händer när allt fler inte känner begär och kan motstå frestelsen?, undrar New York Times i den här artikeln.

  5. Livsmedelsjättarna påverkas av pharma: Novo Nordisk vd Lars Fruergaard Jorgensen har berättat att han fått många samtal från vd:s från allt från stora livsmedelsföretag till tillverkare av knä-implantat. Oron är stor för hur snabbt de nya preparaten rullas ut och vilka konsekvenser det kan få för de egna affärerna. En undersökning från fjärde kvartalet 2023 visar att Ozempic-användare minskar inköpen med så mycket som 20 procent inom kategorier som bakverk och snacks. Ökar användandet kan det få stora konsekvenser för utbudet. Räkna med att livsmedelsjättarna, precis som Nestlé, skapar nya Ozempic-anpassade produkter.

  6. Naturliga Ozempic-alternativ: En möjlig produktkategori är mat som kan få dig att fortsätta äta hälsosamt när du lagt av med Ozempic-kuren. Det finns företag som satsar på tarmhälsa och menar att deras produkter boostar GLP1-hormoner och minskar ditt begär efter snabba kalorier. Ett annat fokus är att motverka Ozempic-användarnas förlust av muskelmassa. Ännu fler proteinsnacks, men i mindre koncentrerade förpackningar alltså.

  7. Ozempic – klimatsmart? Ozempic-användare som inte äter upp maten på tallriken innebär ökat matsvinn. Men med anpassade portioner skulle en stor användning av dessa preparat minska det metaboliska matsvinnet. Alltså överkonsumtion av mat. En svensk forskningsrapport visade för ett par år sedan att det metaboliska matsvinnet i Sverige motsvarade 480-710 ton mat per år. Allt det vi inte borde stoppa i oss motsvarar växthusgasutsläpp på 1,2 miljoner ton koldioxid årligen. Sveriges totala utsläpp låg på 45,2 miljoner ton 2022. Så Ozempic kan inte bara minska övervikt utan också vara klimatsmart.

Där drar jag ett streck. Det finns så många fler växlar att dra på det här, och det faktum att vi ens hamnat här. En värld där vi gått från stora problem med undernäring till större problem med fel- och övernäring. Medan skådisarna på Oscarsgalan bantat ner sig med Ozempic räknas 532 miljoner människor i världen som underviktiga till följd av för lite mat. Det konstaterar en färsk studie från The Lancet. Men, konstaterar också att det är en stor minskning av undervikt sedan 1990. Enligt samma studie räknas 1 miljard (1,039 miljarder) av jordens 8 miljarder människor som feta (BMI över 30). Hela 13 procent av jordens befolkning. 1990 var 4 procent av jordens befolkning feta. Det kommer att krävas mycket Ozempic för att komma till bukt med det här. Eller varför inte, bättre utbud av livsmedel, mer rörelse och bättre kostvanor?

Anders Engström

Omvärldsbevakare, AGFO
anders.engstrom@agfo.se

Föregående
Föregående

Spaning: Hållbarhetsbacklashen – hur kommunicerar vi hopp för framtiden?

Nästa
Nästa

Spaning: Hybridmat, ultraprocessat, lakto-ovos revansch och veganismens framtid