Bara början på matavfallets resa
I veckan gick botten ur en brun matavfallspåse och jag fick plocka upp geggan från grusgången. Det fick mig att fundera över var Sverige befinner sig på matavfallsresan, skriver spanaren Linda Linnskog Rudh.
Totalt producerar Sverige 1,3 miljoner ton matavfall per år, vilket fyller Globen fyra gånger om. Drygt 70 procent kommer från hushållen – och det är inte konstigt eftersom det är sista ledet i livsmedelskedjan.Den senaste mätningen gjordes 2018 och visade att 33 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger går till rötning där det blir biogas och växtnäring. 2023 ska den siffran ha höjts till 75 procent, enligt regeringens etappmål. ”Det är ett väldigt ambitiöst mål, kanske inte helt realistiskt, men det visar en tydlig riktning”, säger Jon Djerf, rådgivare på Avfall Sverige, när vi pratar.Därtill finns ett regeringsdirektiv som ålägger alla kommuner att ha system för insamling av matavfall på plats vid utgången av 2023. Idag samlar 83 procent av Sveriges kommuner in sitt matavfall. ”En stor positiv utmaning är att få till en bostadsnära insamling som är brukarvänlig, det ska vara lätt att göra rätt”, säger Jon Djerf.
Det bästa vore förstås om vi stoppade maten i munnen istället för i soptunnan
Flerfackstunnor med olika fack för förpackningar, mat och restavfall har visat sig stimulera sortering i hemmet. Det finns i ett 60-tal kommuner idag.En annan lösning är att lägga matavfallet i en grön plastpåse som slängs i samma soptunna som den vanliga soppåsen. Då skärs matavfallspåsen upp på en optisk sorteringsanläggning och innehållet går till rötning. I flerbostadshus utan möjlighet att modifiera utrymmen och sopkärl, kan det vara en framkomlig väg. Nackdelen är att det senare systemet skapar ett ökat behov av plastpåsar.I Perstorp, Klippan och Örkelljunga har bioplastpåsar testats. Påsen hinner inte brytas ner vid rötningen, utan måste sorteras bort, vilket betyder extra hantering. Konsumenterna vill dock behålla påsen och utveckling pågår.Regeringen vill se en snabb ökning av insamlat matavfall, och förutom att ta fram vettiga insamlingssystem återstår det svåraste av allt – att få alla medborgare att vilja sortera ut matavfallet och dessutom göra det rätt.PS. Det bästa vore förstås om vi stoppade maten i munnen istället för i soptunnan. Två färska initiativ i kampen mot matsvinn är Stop Foodwaste Day, som inföll i veckan, och den nya globala standarden för matsvinn som precis införts.Linda Linnskog RudhFrilansskribent