Är det nu ridån går upp för den nya tekniken? Det frågar sig AGFO-Lovisa. Foto: AGFO / Istock

Spaning

Nyväckt hopp för nya gentekniken

Är det nu som ridån går upp för europeisk växtforskning, efter att EU öppnat för nytt regelverk om gensaxen? Det undrar AGFO-Lovisa i veckans spaning.

Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO Weekly, signa upp dig här

”Det handlar om oerhört viktiga frågor, som tyvärr än så länge är osynliga i samhället. Det här är inte en fråga för växtförädlingens inre krets utan rör oss alla”.

Med de orden inledde moderatorn Annika Åhnberg förra veckans webbinarium (finns inspelat här) hos KSLA när nobelprisade Crispr/Cas9 diskuterades. Ett högaktuellt ämne givet att EU-kommissionen nu öppnar upp för att utforma ett nytt regelverk för nya gentekniker. Men låt oss backa bandet.

Under våren 2018 höll vi våra första AGFO Talks, och vi dök bland annat ner i Crispr/Cas9 (här kan du se inspelningen). Tillsammans med forskare diskuterades gensaxen, en teknik som klipper, byter ut eller stänger av bitar av arvsmassa. Här tillsätts alltså inget främmande genetiskt material. Samma vår beslutade EU-domstolen att växtförädlingsmetoder som Crispr/Cas9 skulle gå under EU:s lagstiftning om genmodifiering. ”Ridån ner för europeisk växtforskning”, skrev docenten inom växtfysiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Jens Sundström, på Twitter.

Är det nu ridån går upp?

Att genteknik behövs för att säkra framtidens matförsörjning är många eniga om. Vi behöver till exempel grödor som tål klimatförändringarna bättre. Men att nu EU-kommissionen öppnar upp för att förändra regelverket betyder inte grönt ljus för gensaxen, vi har ett fortsatt stillestånd. Det menade forskaren Dennis Eriksson under KSLA:s webbinarium. Positiva förändringar på sikt – ja. Men han sa samtidigt att forskningen kommer att stå still under tiden kommissionen diskuterar en lagändring. Det finns alltså inga produkter i närtid som når marknaden.

Oetiskt att inte använda nya tekniker för att nå våra globala hållbarhetsmål?

Produkter som har en uppenbar konsumentnytta behövs. ”Kan vi få en jättenyttig potatis som smakar fantastiskt att äta rå, då ser nog debatten annorlunda ut”. Så sa Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik vid SLU, under AGFO Talket för några år sedan.

Globalt finns många aktörer och startups som jobbar med Crispr/Cas9-tekniken. Ett svenskt exempel är startup-bolaget SolEdits, vars affärsidé är att göra gensaxen tillgänglig som växtförädlingsverktyg för intressenter inom potatisbranschen. Ett annat svenskt projekt handlar om att förädla nya rapssorter så att frökakan både kan användas som högvärdigt djurfoder och för livsmedelskonsumtion. Yes, även här spelar gensaxen en roll.

Vi måste säkra framtidens matförsörjning och samtidigt klara FN:s hållbarhetsmål. I kölvattnet följer många intressanta frågeställningar.

Vad säger du: Kan det vara oetiskt att inte använda nya tekniker för att nå våra globala hållbarhetsmål?

Läs fler spaningar av Lovisa Madås här

Team AGFO listar veckans:

🚀  Börsraket: Oatly noterades igår på Nasdaq. Värdering? 83 miljarder kronor.

📺  Tv:Vetenskapens värld går under ytan och tittar närmare på ny forskning om hur fiskar upplever världen.

🎧  Lyssning: Vilka politiska åtgärder vill Sveriges konsumenter se för att öka tillgången till hälsosam mat? Lyssa på Plånboken.

🎊  Grattis: Appen Local Food Nodes prisas i FN-tävlingen WSIS Prizes.

👩🏾‍🔬  Webbinarium: 25 maj diskuterar forskare Netflix omdebatterade dokumentär Seaspiracy. Anmäl dig här.

❓  Hemlighet: Mia Jonsson driver Lilla Labäcks grönsaksodling, en favorit bland flera stjärnkrögare. Nu avslöjar hon några av sina knep.

🐟  Fisk: Efter två års arbete är den lokalproducerade braxenfärsen redo för uppskalning.


Tema: Genteknik och mat

Se AGFO Talk på temat genteknik:

I panelen: Line Strand växtodlingsrådgivare, Jens Sundström docent i växtfysiologi, Per Sandin docent i filosofi, lektor i bioetik och miljöetik, och Anna Nilsson chefredaktör tidningen Lantmannen. Inspelat i maj 2018.
Här kan du läsa en summering

CRISPRgensaxen

Lovisa Madås

Konsult AGFO

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!