Alger och sjögurkor kan mätta fler, menar experter. Foto: Nordic SeaFarm/Albin Dahlin

Intervju

Framtidens åkrar är blå

Världshaven täcker två tredjedelar av jordens yta, men endast sju procent av proteinet som världens befolkning äter kommer från sjömat, enligt FAO. Att utöka andelen vildfångad fisk är ingen lösning i dagsläget. Kan ett hållbart vattenbruk i stället mätta den snabbt växande världsbefolkningen?

Det försöker Kristina Sundell, som arbetar med utveckling av hållbart marint vattenbruk, ta reda på. Hon är zoofysiolog och professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, samt ordförande för, Nationellt centrum för marin vattenbruksforskning på Göteborgs universitet.

– I dag odlar vi i Sverige huvudsakligen regnbåge och röding i sötvatten och mest blå musslor i havet. Bra och god mat, men vi kan ju odla och äta många fler arter, säger hon.

Kristina Sundell

Sverige har potential

Den politiska viljan att Sveriges vattenbruk ska växa och bidra med hållbar mat och jobb på landsbygden finns, men utvecklingen går åt andra hållet. Under de senaste fem åren har odlad matfisk minskat med nästan 30 procent, i stället importerar vi cirka 90 procent av den odlade fisk som vi äter.

– Detta är inte riktigt hållbart. Även Sverige behöver ta sitt ansvar och öka försörjningskapaciteten när det gäller sjömat och då på ett hållbart sätt. För att komma dit måste vi nog börja tänka lite ”utanför boxen”. Det mesta av maten på land odlar vi, men när det gäller matproduktion i havet är vi fortfarande ”jägare”.

I världen i dag odlas det absolut mest fisk och sjömat i Asien, med Kina i topp som står för 60 procent av den globala produktionen (FAO, SOFIA 2020). Den fisken är till största del odlad i sötvatten. När det gäller odling i havet så har västvärlden en hel del att lära, speciellt när det kommer till arter som befinner sig längre ner i näringsväven.

– Asiater har ett helt annat fokus på att odla så kallade extraktiva arter – musslor, ostron, sjöpung, alger och sedimentätare – som inte behöver matas utan lever på den näring som finns i vattnet, säger Kristina Sundell.

Samodling av olika organismer

På Tjärnö marina laboratorium driver Maria Bodin ett spännande pilotprojekt – en kolonilott under vattenytan. Vid en brygga odlas musslor och alger på rep och ostron får växa till sig i korgar. Odlingen kräver varken gödning, färskvatten eller foder utan skapar ett levande ekosystem som dessutom är en kol- och kvävesänka.

Kristina Sundell och kollegan Göran Nylund forskar också på samodling av flera arter från olika nivåer i näringsväven, så kallad IMTA, och är involverade i ett projekt i Norge där musslor och alger odlas invid en halvsluten laxodling, Akvafuture AS i Andalsvågen utanför Brönnöysund.

Brönnöysund. Foto: Göran Nylund

– Fisken odlas i ett halvslutet system där vatten från havet pumpas in i de täta odlingskassarna. Innan det släpps ut igen filtreras foderrester och fiskbajs bort och blir till ett näringsrikt slam, som nu testas som foder åt sjögurkor, men som också kan ha potential att användas på land, som jordförbättring, berättar Göran Nylund och fortsätter:

– I vattnet utanför anläggningen växer musslor som filtrerar partiklar med näringsämnen och makroalger som tar upp de lösta näringsämnena från fiskodlingen. Näringen som faller till botten skulle i sin tur kunna tas upp av sedimentätande sjögurkor, något som vi hoppas att kunna testa i ett nästa steg i projektet.

Göran Nylund

Sjögurka utgör en viktig del i utnyttjandet av näringen och är en efterfrågad delikatess i Asien och medelhavsområdet, så det är inte svårt att få avsättning för den, tror han.

 

Algodling som affärsmöjlighet

I dag finns bara en storskalig kommersiell algodling i öppet vatten i Sverige: Nordic SeaFarm med bas i Strömstads kommun. Simon Johansson är VD för bolaget.

– Vi ser en jättepotential i att skapa ett växtbaserat alternativ som inte kräver gödning och istället omvandlar näringsöverskott i havet till hållbar mat, säger han.

I deras växthusanläggning växer algsporer, som sås in på rep som sätts ut på riggar i havet på hösten. Då är algerna millimeterstora men när de skördas i april är de cirka två meter. Därefter torkas eller fryses de in och har en hållbarhet på flera år.

Nordic Seafarm har tillstånd för en odling på 29 hektar men utnyttjar ännu inte hela ytan. Det tar tid att vänja marknaden vid ett nytt livsmedel och än har de inte avsättning för de cirka 300 ton som de skulle kunna odla.

– Under 2020 hade vi trots pandemin cirka 30 kunder. Ett antal är livsmedelsbolag, men de flesta är restauranger. De har både kunskap och kredibilitet och vi samlar mycket feedback för vår produktutveckling där, säger Simon Johansson.

Ser stora möjligheter att ta fram ett livsmedel med hög proteinhalt till främst människor

Tång kan användas som smaksättning och näringstillskott i matlagning, i såväl burgare som knäckebröd och snacks. För Nordic SeaFarm är det viktigt att hitta samarbeten med rätt typ av livsmedelstillverkare för att ta fram nya rätter och smaker som konsumenterna vill ha.

Simon Johansson

Hittills har Nordic SeaFarm odlat sockertång men lyckade pilottester har även gjorts med havssallat, en intensivt grön alg, som innehåller upp till 30 procent protein.

– Här ser vi stora möjligheter att ta fram ett livsmedel med hög proteinhalt till främst människor men även husdjur, säger Simon Johansson.

En ny näring som behöver draghjälp

Fördelarna med ett utökat hållbart vattenbruk är uppenbara, men utmaningarna är stora. Det är tydligt, inte minst med tanke på den vikande statistiken för svenskt vattenbruk.

5 framtida utmaningar för ett utökad hållbart vattenbruk:

1. Processen kring ansökan och tillstånd för odling måste snabbas upp

Tillståndsansökan för vattenbruk är en komplex och krånglig historia. Det är många lagar och förordningar att förhålla sig till och flera olika myndigheter inblandade. I många fall kan den som ansöker få vänta flera år på beslut och då är ofta både orken och pengarna slut.

2. Det svenska vattenbruket behöver stöd i politiken

Många konsumenter vill köpa hållbar sjömat men ett högt pris, bristande tillgång och dålig produktkunskap stoppar dem. Här måste politiska beslut ge vattenbruksnäringen en skjuts.

3. Nya affärsmodeller som bygger på samverkan måste skapas

Vattenbruk kräver stor teknik- och yrkeskunskap. En enskild entreprenör kan ha svårt att hantera alla delar själv, och kan behöva samverka med andra företag.

4. Cirkulärt foder är en förutsättning

Ett hållbart vattenbruk måste bygga på förnybara foderingredienser, att utfodra odlad fisk med vildfångad är ingen god idé. Istället kan marina råvaror fås genom odling av extraktiva arter och restströmmar från beredningsindustrin, som inte går till human mat. Insekter kan födas upp på små ytor och äter dessutom restflöden från livsmedelsindustrin.

5. Vidare forskning är nödvändig

Det krävs mer forskning på en rad vattenlevande organismer. Odling handlar om att knäcka koden för avel av nya arter och för optimala miljöer för de odlade organismernas hälsa och välfärd och därmed tillväxt. Nu vänder forskarna blicken mot både ”nya” arter av både fisk och andra djur, samt röd- och grönalger som innehåller höga proteinhalter.

Källa: Swemark

Skribent: Linda Linnskog Rudh

LÄS MER:

Spaning: Framåt för fisk på torra land

Lista: Fisk och skaldjur i ny tappning

Spaning: Här under ytan finns din nya kolonilott

Tema: Alger och landbaserad fisk

Forskaren: Alger kan bli framtidens supermat

 

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO Weekly – signa upp här

Algerfiskodlinghållbarhetvattenbruk

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!