Lovisa Madås och Frida Berglund i livesändning.

Omvärld

AGFO Talk: Klimatförändringar och maten

Att klimatförändringarnas påverkan på vad vi kan hitta för mat på tallriken i framtiden är ett ämne som engagerar, det ger hopp för framtiden, skriver AGFO:s Maria Zander efter senaste AGFO Talk-sändningen.

Missa inga kommande trendspaningar och AGFO Talks – signa upp på AGFO Weekly här

En glödhet chatt och höga tittarsiffror visar att temat för senaste AGFO Talk ”Hur påverkar klimatförändringarna framtidens tallrik?” är så väl högaktuellt som engagerande – och konstigt vore det väl annars, med tanke på att alla påverkas på ett eller annat sätt av temperaturökningarna som sker och dess effekter.

Även om mycket tyder på att vi i Norden inte kommer att få något riktigt medelhavsklimat under de kommande tjugo åren, så pekar den samlade forskningen på att det kommer att bli vanligare med olika slags extremväder här. Den torra sommaren 2018 var ett smakprov på det. Då gäller det att kunna anpassa sig för att säkra framtidens hållbara matsystem. Som en del i ett globalt matsystem kommer Sverige att påverkas av hur klimatförändringarna slår mot livsmedelsproduktionen i andra delar av världen.

Frida Berglund trendspanade.

I panelen: Karin André, forskare i miljövetenskap vid Stockholm Environment Institute, Frida Nilsson, koncept & utvecklingsansvarig köksmästare ESS Group, Fredrik Fogelberg forskare vid RISE, Åsa Gisel marketing manager business development, Orkla Foods Sverige.

Kött kan bli en lyxvara i framtiden, menade forskaren Fredrik Fogelberg. ”Jag har svårt att se att vi slutar äta det helt och hållet, men det blir mer grönsaker och potatis än kött på tallriken, lite som det såg ut på 1950-talet”, sade han under panelsamtalet. Han lyfter också att det blir mer gynnsamt att exportera svenskt kött, delvis på grund av att det kan bli svårt att bedriva nötköttsproduktion i till exempel Sydamerika i samma utsträckning som i dag.

De grödor som redan nu är känsliga för skadeinsekter, som olika typer av oljeväxter, kommer få det ännu tuffare. Samtidigt kan växter som ligger på gränsen till Norden odlingsmässigt, som lök och kikärter, bli lättare att driva upp i åtminstone södra Sverige. Men med temperaturökningarna kommer sannolikt nya ogräs, svampsjukdomar och andra skadeinsekter som kan ställa till det.

Restaurangerna är snabba med att plocka in nya, klimatanpassade, grödor, och driver i mångt och mycket på trender. Men det tar längre tid innan det kommer ut i dagligvaruhandeln och på tallrikarna hemma vid köksbordet, menade Frida Nilsson, köksmästare vid ESS Group.

Expertpanelen fanns på plats via länk.

Åsa Gisel, marknadschef på Orkla Foods Sverige, påpekade att tillgången till en viss råvara är en nyckelfråga för att det ska gå att tillverka nya produkter i stor skala. Hon tror på en ökad efterfrågan på goda, hälsosamma och snabblagade livsmedel som är helt eller delvis baserade på vegetabilier.

Karin André, forskare vid Stockholm Environment Institute, tryckte på vikten av samarbete. Alla aktörer i kedjan måste vara involverade för att branschen ska ha en chans att tackla klimatförändringarna. Anpassa riskerna, ta vara på möjligheterna och se till att få till gemensamma lösningar som är värda att investera i. Det blir viktigare i takt med att konsumenternas medvetande ökar och därmed krav på transparens.

Osäkerheten inför framtiden är stor. Omställningen pågår, men det är en lång väg kvar innan vi har en temperaturökning på max 1,5 grad inom räckhåll, i enlighet med Parisavtalet – om det ens går, vilket stora delar av forskarkåren är tveksamma till.

Robert Engman från Fazer fanns på plats.

 

Peter Annas från Lantmännen betonade vikten av växtförädling och forskning framåt.

 

Peter Annas, ansvarig för växtförädling hos vårt partnerbolag Lantmännen. Hur påverkas Lantmännens produktion av ett förändrat klimat?

– Vi vill gärna tro att vi kommer att gynnas av varmare klimat med milda vintrar och längre odlingssäsong. Det är en grov förenkling av verkligheten; spannmålen växer bäst vid temperaturer under +20 grader så där finns inget att tjäna på värmen. Milda vintrar ger ökad höstsådd.

Peter Annas, Lantmännen

Det kan väntas öka den totala spannmålsproduktionen med några hundra tusen ton. Men vi är redan ganska nära taket när det gäller andelen höstgrödor i växtföljden i våra stora slättbygder. Nya grödor kan komma in men vi har fortfarande våra speciella dagslängdsförhållanden som begränsar grödvalet. Växtförädlingen har potential att fortsätta leverera skördeökningar och även till att skapa nya sorter med anpassning till ett nytt klimat.

– En annan stor fråga är extrema väderhändelser. Vi måste lära oss att hantera extremerna och hitta sätt att parera för ett generellt torrare och varmare väder. Robusta sorter kommer att vara mycket viktiga. Bevattning och dränering kommer sannolikt bli stora utmaningarna.

Robert Engman, Fazer Sweden

Robert Engman, kommersiell direktör hos vårt partnerbolag Fazer Sweden. Hur ser framtidens tallrik ut för dig?

– För mig är det en tallrik god mat som man kan äta med riktigt gott samvete. Den innehåller gärna hälsosamma inslag men också med en riktigt god ansvarsfullt producerad chokladbit till efterrätt.

LÄS MER:

Tema: Klimatmärkning

AGFO har tagit en ordentlig titt på klimatmärkning och klimatberäkning av mat – och kan konstatera att frågan är komplex.

Se senaste AGFO Talks:

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev, signa upp gratis här

Agfo Talkklimat

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!