Här under finns din nya kolonilott

Trots att 71 procent av jordens yta täcks av hav envisas vi människor med att odla uppåt 95 procent av vår föda på land. AGFO-Linda spanar på biologisk mångfald och havet som odlingsplats.

Vänner och familj har länge hört mig säga att jag ska bli algbonde när jag blir gammal. När jag tittade på Framtidens mat hos Vetenskapens värld fick mina drömmar nytt bränsle. Där berättar man om Sveriges första havskolonilott på Tjärnö marina laboratorium.

Här odlas musslor och alger på rep, och ostron får växa till sig i korgar nere på botten. Odlingen kräver varken gödning, färskvatten eller foder. I stället hjälper man till att bygga upp ett levande ekosystem, samtidigt som det skapas en kol- och kvävesänka. Det handlar om att gå ifrån monokulturer som rubbar ekosystemen till att imitera havets eget ekosystem och på så vis bygga upp den biologiska mångfalden.

I veckan släppte forskningsinstitutet Rise en rapport som påvisar att havsmat har stor klimatpåverkan i förhållande till näringsinnehåll. World Economic Forums film om havsbonden Bren Smith ger ett större perspektiv på havsbonderiet. Han driver den ideella organisationen Greenwave och vill sprida ”regenerativ havsodling” till fler, en modell där havsorganismer odlas i symbios. Med en investering på runt 15 000 dollar, tillgång till båt och ett cirka 8 hektar stort vattenområde kan vem som helst bli havsbonde, menar han.

En intressant siffra ur filmen, baserad på en undersökning av Världsbanken, World Bank Group: om odlingen av alger kan öka med 14 procent varje år fram till 2050 kan världens matförsörjning öka med 10 procent. Mer om alger hittar du i AGFO:s temaartikel.

Jag kan konstatera att jag är rätt ute. Om 20 år vet jag precis vad jag ska sysselsätta mig med för att dryga ut pensionen.