Förpackningsfokus hos AGFO Talk.

Intervju

AGFO Talk: Fossilfria förpackningar

Timmen är slagen för den fossilbaserade plasten i matförpackningar. Men vilka är alternativen? Är de tillräckligt bra, kan de återvinnas och vad krävs för att nå fossilfrihet? Ämnet diskuterades under AGFO Talk.

I panelen:
Eva Malmström professor vid KTH, Åsa Stenmarck resursflödesexpert Naturvårdsverket, Niklas Nygårds medgrundare Arya, Sofia Erixson förpackningsutvecklare ICA Gruppen.

Idag är 99 procent av världens plastförpackningar baserade på fossil olja. För att kunna ställa om till en livsmedelsbransch med fossilfria eller materialåtervunna förpackningar som standard krävs ett utökat samarbete över branschgränserna och mellan olika aktörer samt beteendeförändringar hos konsumenter.  Antalet plastsorter att bli färre och produkter måste designas för att kunna återanvändas effektivt. Det menade panelen under AGFO Talk.

Ett av de största hindren i dagens plaståtervinning är bristen på nationella cirkulära återvinningssystem. I Sverige finns idag inte kapacitet för hela återvinningsprocessen av plast, och den biobaserade plasten går direkt till förbränning då storskalig kompostering inte existerar i Sverige eller norra Europa.

Lovisa Madås moderade samtalet.

Ändrat konsumentbeteende kritiskt

Trots det lagstadgade producentansvaret i Sverige är det enskilda konsumentbeteendet en avgörande faktor för att se till återvinningsbart material tas om hand. Här behövs ett utökat pantsystem med incitament och tydliga instruktioner som gör det enkelt för konsument att göra rätt, men grundförutsättningen måste också vara att alla hushåll källsorterar sina sopor hemma.

– Regeringens mål har varit att 60 procent av Sveriges hushåll ska ha hushållsnära insamling år 2021 och hundra procent 2025. Det har visat sig att det inte finns någon leverantör som kan klara av ett så stort åtagande inom den tidsplanen, så hela projektet har skjutits fram. Men när väl hela landet har fått till två stora egna återvinningskärl utanför huset är förhoppningen att fler förpackningar kommer att samlas in och ha en möjlighet att återvinnas på sikt, säger Åsa Stenmarck från Naturvårdsverket.

Olika livsmedel kräver olika lösningar

Panelen var överens om att det inte  finns en gyllene lösning för samtliga typer av livsmedelsförpackningar, och att målet inte kan vara att helt utesluta plast ur våra system. Produkter måste designas med både innehållets hållbarhet, klimatavtryck och återvinningsförmåga i åtanke, och inte som idag – en av de tre.

Frågan om framtidens fossilfria förpackning är komplex och kräver att både branschen och slutkonsumenten tar mer ansvar och agerar med miljön i åtanke men även att betalningsviljan för produkter i fossilfria förpackningar ökar.

AGFO:s Frida Berglund spanade.
Partnerbolagen fanns på plats i sändningen.

Tittarfrågor & svar

AGFO Talk på temat ”Fossilfria förpackningar – utopi eller inom räckhåll” engagerade rejält – livechatten glödde. Många av tittarfrågorna hann besvaras under sändningen. Dock inte alla. Vi höll kvar panelisterna en stund och lät dem svara på fler publikfrågor.

Tittarfråga: Var skickas plast från Motala för tvätt och granulering? Är det stora investeringar eller varför finns inte det i Motala?

Åsa Stenmarck:
– Vi har än så länge knappt någon tvättkapacitet i Sverige. Men Klimatklivet har skjutit till pengar till just Motala som står i startgroparna för att bygga ut bland annat den verksamheten.

Tittarfråga: Många i panelen förespråkar återvunnet material. Men hur ska det gå till att ingen jungfrulig oljebaserad plast ska in i systemet samtidigt som återvunnen plast bara håller måttet i ett begränsat antal cykler – är planen att allt ska återvinnas kemiskt till slut?

Åsa Stenmarck:
– Det handlar om flera spår. Kemisk återvinning är en del i det som måste hända, samtidigt som vi måste se till att biobaserad råvara går in och cirklar ett antal gånger i systemet. Därtill måste vi se till att vi använder rätt mängd plast.

Eva Malmström, KTH, svarar att mer fiberbaserade material, som ger ett säkert barriärsskikt, är viktigt att satsa på. Mjölkkartongen är ett bra alternativ idag, eftersom den är skapligt enkel återvinna. Tekniken som separerar fiber från plast blir dessutom allt bättre.

Tittarfråga: Kan palmblad bli något annat än en nischad lösning? Hur kan man skala upp så att livsmedelsindustrin blir intresserad?

Niklas Nygårds:
– Eftersom vi inte använder några kemikalier i våra produkter kan vi inte satsa på något som till exempel ska limmas. Där går till exempel muggar bort. Istället är det på matförpackningsfronten som vi kan skala upp. Här är förpackningsindustrin den aktör som vi kommer att uppvakta. Där finns en stor potential eftersom vår produkt är både enkel och resurssnål att producera. Något vi måste lösa är att ta fram ett transparent lock till förpackningen, möjligen av sockerrör eller liknande.

Tittarfråga: Måste plasten vara komposterbar/nedbrytbar? Det är väl bättre att elda, skapa värme och el av något som annars hanteras som ”lantbrukssoppor”, till exempel utsorterad potatis, än att fortsätta konsumera fossila plaster?

Åsa Stenmarck:
– Det dåliga uppstår när man tror att den biobaserade plasten är möjlig att kompostera, vilket inte är fallet. Idag skulle jag säga att ingen plast ute på marknaden som utger sig för att vara komposterbar är det. Det är polymjölksyrabaserad plast, PLA, och den är fortfarande svår att kompostera i vanlig kompost. Det krävs en industrikompost.

Sofia Erixson:
– Nedskräpningen har faktiskt ökat av just plastpåsar som konsumenter tror är komposterbara eftersom det står så på produkten. Ett exempel är hundbajspåsar, som inte bör kastas i naturen i tron att de bryts ner på kort tid.

Tittarfråga: Skulle man kunna öka medvetenheten om konsumenten visste att de extra pengar som hen betalade för en hållbar förpackning gick till att finansiera utvecklingen av biobaserade plaster?

Sofia Erixson:
– Ett intressant perspektiv som inte är testat. Det kan mycket väl vara framgångsrikt att få med konsumenten på utvecklingsresan på det sättet.

Tittarfråga: I dagsläget saknar Sverige en anläggning för industrikompostering. Betyder det att alla ”komposterbara” förpackningar går till förbränning?

Åsa Stenmarck:
– Ja, i nuläget är det så. Jämför med italienarna som köper sina grönsaker i komposterbara påsar. Påsarna används sedan som soppåsar för matavfall och slängs därefter ni matkompostkärl. Matavfallet körs sedan till industrianläggningar där det komposteras istället att rötas, som i Sverige. Invändningen mot det systemet är att jorden innehåller mikroplaster som inte har kunnat sorteras bort, vilket i förlängningen betyder att jorden som kompostanläggningarna producerar inte är önskvärd i många sammanhang.

Tittarfråga: Kan ert nya tråg för era portionsrätter, Evolve, återvinnas igen? Vad händer i PET-strömmen och var lägger man tråget när det är använt?

Sofia Erixson:
– I dagsläget är inte trågen återvinningsbara. Dilemmat är att vi är först och driver detta i Sverige. Det finns ingen lina i Motalas sorteringsanläggning som sorterar ut den här enskilda strömmen då köpare av materialet är få eller endast en vad jag vet; Fearch som bland annat tillverkar Evolve. Men inom 1 till 2 år är förhoppningen att ett sådant samarbete för att kunna sortera ut och sälja denna typen av material är igång. För att det ska finnas ett ekonomiskt incitament att bygga en sådan måste vi kunna påvisa att en större mängd av våra tråg kommer in till återvinning. Det är en förutsättning för att det ska bli av. Men under tiden är det tyvärr så att den här typen av plasttråg går till energiutvinning/förbränning.

– Regeringens mål har varit att 60 procent av Sveriges hushåll ska ha hushållsnära insamling år 2021 och 100 procent år 2025. Det har visat sig att det inte finns någon leverantör som kan klara av ett så stort åtagande inom den tidplanen, så hela projektet har skjutits fram. Men när väl en större andel av landet har fått en till två stora egna återvinningskärl utanför huset är förhoppningen att fler förpackningar kommer att samlas in och ha möjlighet att återvinnas på sikt.

LÄS MER:


AGFO-tema: Framtidens förpackningar


Insikter från våra populära AGFO Talks

Lokalproducerat, hållbar mat och minskat matsvinn – våra AGFO Talks spänner över hela matkedjan.

återvinningbiobaserad plastförpackningarfossilbaserad plasthållbarhetplast

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!