Avloppsslam innehåller värdefulla växtnäringsämnen. På bilden ett reningsverk. Foto: Istock

Spaning

Hur ska skitproblemet lösas?

Vad gör vi med 900 000 ton avloppsslam om året? Frågan är infekterad och om man bryr sig om cirkulär livsmedelsproduktion ömmar den lite extra. AGFO-Linda dyker ner i en fråga som länge har gått under radarn.

Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig här

Vårt avloppsslam innehåller värdefulla växtnäringsämnen som fosfor, kväve, kalium och kol. Fosfor är en ändlig resurs som bryts i gruvor. I dag sprids en tredjedel av slammet på våra åkrar, resten grävs ner som anläggningsjord. Kritikerna menar att slammet innehåller en okänd mängd tungmetaller, kemikalier och mikroplaster och vill stoppa spridningen helt.

Det pågår dock en intensiv forskning på området. I ett av initiativet Svenska Näringsplattformens projekt agerar nu sju VA-organisationer testbädd för teknikföretag och -startups som vill testa sina lösningar i full skala.

I januari släpptes utredningen Hållbar Slamhantering. Regeringens utgångspunkt är att slamspridning ska förbjudas men man vill samtidigt se hur fosfor kan återvinnas ur slammet. Utredarna presenterade två förslag: 1) Totalförbud mot all spridning av avloppsslam på åkerjord, tillsammans med krav på återvinning av fosfor. 2) Förbud mot spridning av avloppsslam, med undantag för slam som uppfyller höga kvalitets- och säkerhetskrav.

Remissvaren vittnar om polarisering och befinner sig långt ut på respektive kant. En av remissinstanserna, Ren Åker Ren Mat skriver upprört: ”Utredningen obstruerar mot direktiven och förordar fortsatt slamspridning.” Man uppmanar regeringen att sätta miljö- och folkhälsoriskerna främst.

På andra kanten står de som likt utredarna oroas över att ett förbud mot slamspridning kan innebära att forskning kring cirkulära lösningar minskar. Formas remissvar formulerar tankarna kring det.

Emma Lundin, projektledare på Svenska Näringsplattformen, tror också att ett totalförbud med utvinning av fosfor kan leda fel: ”Vi riskerar då en snäv teknikutveckling som utgår från att allt slam måste brännas för utvinning av fosfor, och missar då helhetsbilden och bränner exempelvis bort kväve, mullbildande kol och andra näringsämnen.”

Svenska Näringsplattformen vill se ett mer källsorterande system med mål att återföra alla näringsämnen från avloppen till jorden, precis som vi sorterar sopor idag för bättre resurshushållning.

Nu återstår regeringens beredning.
Slutligen undrar man också, vad tycker du?

Här kan du läsa några debattinlägg:
Lägg inte ut giftigt slam på våra åkrar
Klimatsmart produktion och ökad självförsörjning med avloppsgödsel
Giftigt avloppsslam på åkern – en linjär och förskingrande ekonomi

 

Team AGFO väljer veckans:

🥇 Grattis
Stekosterian och Härryda Karlssons Chark är årets vinnare av Unga Landsbygdspriset i Väst. Båda har deltagit i årets AGFO Talks, titta här.

🇸🇪 Lansering
Sweden Food Arena lanserade sin innovations- och forskningagenda med landsbygdsministern på plats och AGFO-Lovisa som moderator.

⚙️ Hack
En handscanner i butiken som visar Co2-utsläppen för matvaran du tänkt handla – ett enkelt apphack av the Techno Creatives”.

🍎 Karta
Fruktkartan är precis vad det låter som – en databas med fruktträd på allmänningar och i parker.

🎧 Lyssning
Klimathistorikern Fredrik Charpentier Ljunqvist förklarar hur en global livsmedelshandel har minskat vår sårbarhet för missväxt och svält.

🌱 Jordhälsa
Conservation agriculture – hur funkar det i ekologisk odling? Se inslag med Karl Fernholm här.

⭐️ Finalister
Karma, Mycorena och Grim är tre av 50 finalister i Techarenan Challenge 2020.

🎧 Poddtips
Kolinlagring det nya svarta. Lyssna på senaste Lantbrukspodden.

LÄS ÄVEN:


Så kan resurserna bli mat igen


AGFO Talk: Cirkulär livsmedelsproduktion

 

avloppsslamcirkulär livsmedelskedjafosforkvävenäringsämnen

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!