Madeleine Fogde programdirektör för SIANI, bekräftar FAO:s kursändring. Foto: Istock och SINAI

Intervju

Mäktigt organ svänger i prestigefråga

För tio år sedan var FAO:s framtidslösning kraftigt ökad matproduktion och ett intensifierat jordbruk. I dag kritiserar man i stället samma resursintensiva jordbruk för att orsaka allvarliga miljöproblem och ändå inte kunna mätta världens befolkning. Vinden har vänt inom FN:s äldsta fackorgan.

”En värld utan hunger och fattigdom” är målet för FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO. Det har dock visat sig vara en mycket svår uppgift och den har inte blivit enklare, trots att dagens livsmedelssystem producerar ett stort överskott på mat. Länge minskade antalet undernärda i världen, men 2015 vände trenden och antalet hungriga i världen har sakta ökat till 820 miljoner människor.

Varannan människa under- eller felnärd 2030
Räknar man dessutom med alla de människor som har en ”måttligt” otrygg livsmedelsförsörjning, det vill säga de som inte kan äta tillräckligt med bra mat varje dag för att täcka sitt näringsbehov, handlar det om var tredje människa i världen. En ganska stor grupp av dessa människor, men inte alla, lider också av övervikt. Om dagens utveckling fortsätter kommer varannan människa att lida av någon form av undernäring eller felnäring 2030.

Kanske är det detta skrämmande facit som har fått FAO att propagera för en betydligt mer komplex lösning på fattigdom och hunger än vad man gjorde för tio år sedan. Då kom man med sin rapport How to Feed the World in 2050. Huvudbudskapet var att matproduktionen måste öka med hela 70 procent, främst genom ökad intensifiering och mekanisering i framför allt utvecklingsländer.

Det här ledde till en lång och stundtals rätt infekterad debatt mellan de som menade att nu fick man skjuta miljöhänsynen åt sidan och tillåta alla medel för att ”föda världen”, och de som ansåg att mer av samma industrijordbruk inte skulle lösa några problem, utan tvärtom skapa nya.

Uttalad kursändring

I dag har FAO svängt och kritiserar i stället det jordbruk som man tidigare förordade. ”Ett resursintensivt jordbrukssystem med mycket insatsmedel, som har orsakat omfattande avskogning, vattenbrist, utarmning av jordar och höga utsläpp av växthusgaser, kan inte leverera hållbar mat- och jordbruksproduktion”, skriver man bland annat i rapporten The Future of Food and Agriculture – Trends and Challenges. I stället propagerar man för mer holistiska metoder som agroekologi, agroforestry, conservation farming, jordbruk som blandar djur- och växthållning, varierade växtföljder, roterande betesmarker och vallodling för att öka markernas bördighet och mycket annat. Fossila bränslen pekas ut som ett stort problem, som behöver avvecklas.

I delrapporten Alternative Pathways to 2050 vill man se en snabb utfasning av mineralgödsel. Man kritiserar också livmedelssystemets brister som att förändrade livsmedelssystemen med allt längre kedjor, längre avstånd mellan gård och tallrik, allt mer processad mat har bidragit till att förändra dieter och överkonsumtion av mat.

I stället måste man titta på vad folk äter, vad som kan växa och inte bara producera blint

Madeleine Fogde, programdirektör för SIANI, Swedish International Agricultural Network Initiative, som sitter i Svenska FAO-kommittén, bekräftar att det har skett en stor förändring. När hon började delta i arbetet 2011 var fokus på ökad produktion. Sedan dess har mycket hänt.

Matsvinn, vattenförsörjning, socialförsäkringar, klimatet, djurens bidrag till livsmedelsförsörjningen är alla ämnen som har diskuterats ingående. Förra årets expertrapport handlade exempelvis om agroekologi, ett ämne som tidigare var otänkbart, enligt Madeleine Fogde.

Madeleine Fogde, programchef SIANI

– Alla de här frågorna kommer att bli ännu mer aktuella. Vad ska vi göra med livsmedelssystemet som använder för mycket resurser, samtidigt som antalet hungriga och felnärda ökar och det slängs alltmer mat?

Propagerar för en jämnare ekonomisk fördelning

Hunger är trots allt ett resultat av fattigdom och FAO har på senare tid börjat betona vikten av ekonomisk och social rättvisa och anser att en jämnare ekonomisk fördelning är en förutsättning för att kunna göra dagens jordbruks- och livsmedelssystem mer hållbart. Ett mindre resursintensivt jordbruk kommer innebära högre matkostnader och för att kunna genomföra den omställningen måste klyftorna utjämnas så att de fattiga har råd att köpa maten.

– Att den ekonomiska ojämlikheten har blivit en viktig fråga får man tacka den tidigare generalsekreteraren José Graziano de Silva för. Han och tidigare presidenten Lula da Silva jobbade jättemycket med detta och med agroekologi i Brasilien, något som Bolsonaro nu verkar hålla på att förstöra.

FAO anser också att stora ekonomiska klyftor gör att livsmedelsförsörjningen påverkas mer negativt vid exempelvis en ekonomisk kris, än länder som är mer jämlika. Ett land som är mycket beroende av att antingen exportera eller importera mat, är också en riskfaktor.

Från att tidigare hävda att matproduktionen måste öka med 70 procent, pratar nu FAO om allt från 40 till 60 procent. Men nu är det inte längre volym det handlar om, utan om att få ut så mycket näring som möjligt per insatsmedel.

– Vi har sju grödor över hela världen som dominerar. Det har exempelvis gått mycket bidrag till Afrika för att odla majs, men det är en av de sämsta grödorna för Afrika. I stället måste man titta på vad folk äter, vad som kan växa och inte bara producera blint. Nu pratar man istället om grödor som är mer odlingssäkra i vissa regioner, som hirs och sötpotatis.


Skribent: Ann-Helen Meyer von Bremen

Källor:

Nutrition and Food Systems. High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition
Tillståndet i världen för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition. Utdrag på svenska här.
The Future of Food and Agriculture – Trends and Challenges
The Future of Food and Agriculture – Alternative Pathways to 2050
OECD-FAO Agricultural Outlook 2019-2028
How to Feed the World in 2050

Läs mer:


Här är rapporterna att hålla koll på

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO Weekly – signa upp gratis här

agroforestryconservation agricultureFAOFN:s globala målfossilfri matproduktion

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!