Coronakrisen påverkar på vilket sätt företagen kan bedriva sina innovationsprogram. Foto: Istock, pressbild

Intervju

Jättarnas innovationsprogram – så har det gått

De senaste åren har det poppat upp en rad acceleratorer, inkubator och innovationshubbar i foodtech-sektorn. Men hur har det gått för dem hittills? Det har AGFO tittar närmare på.

💡Det här är en artikelserie om svenska innovationshubbar. Del 1: Jättarnas innovationsprogram – så har det gått. Del 2Så säger startups Del 3Guide till hubbarna Del 4: Spaning – då är mathubbarna som bäst

Acceleratorer finns i en rad branscher och så även inom foodtech-sfären. De brukar erbjuda program och stöd för startups kring exempelvis affärsutveckling, finansiering, marknadsintroduktion och pilottester.

Två uppmärksammade exempel är servicejätten Sodexos Sparx som drog igång 2018 och Coops Bloomer accelerator som startade i slutet av mars i år. Båda erbjuder program och säger sig vilja dra nytta av kraften i startups.

Jessica Wolf, Coop

– Vi kan ju inte göra allt själva på Coop och vet hur mycket innovationskraft, flexibilitet och kreativitet de här mindre bolagen besitter, säger Jessica Wolf, innovationsansvarig på Coop och ansvarig för Bloomer accelerator.

Hon exemplifierar med programdeltagaren Trustrace vars plattform kombinerar maskininlärande algoritmer, ”sakernas internet” (IOT) och databastekniken blockchain. Syftet är att skapa ”transparens i leveranskedjan och uppnå full spårbarhet från jord till bord”, enligt Jessica Wolf.

– Det är ett av bolagen vi ser har enorm potential att verkligen göra livsmedelsystemet mer hållbart, säger hon.

På Sparx tillhör fyra av tolv startups helt eller delvis foodtech-sfären. Magnus Löfsjögård, programansvarig, lyfter fram Urban Oasis och Klimato. Förstnämnda odlar kål och sallat i en källare i Liljeholmen och grönsakerna säljs till matbutiker i Stockholm. Klimato erbjuder ett verktyg för att beräkna restaurangmåltiders koldioxidavtryck och har expanderat till bland annat Norge och Danmark.

Magnus Löfsjögård, Sparx

– Vi har varit noga med att vårt program inte ska innebära en återgång till skolbänken med tre timmar långa workshops, utan satsat på övningar med direkt koppling till affärsvärlden där startupsen får möta konkreta säljsituationer, säger Magnus Löfsjögård.

Som passar dem

Bloomer låter entreprenörerna välja de utbildningsmoduler som passar dem – och ger tillgång till Coops marknad.

– Vi har fått hundratals intresseanmälningar och nästan 100 sökande startups. Det har överträffat alla våra förväntningar, säger Jessica Wolf.

Programmodellen har delvis skapats utifrån intervjuer med 15 tidigare accelerator-deltagare. Många tyckte att programmen var för allmänt hållna och det gick ofta varken att skräddarsy programinnehållet eller testa sina lösningar.

Till följd av coronapandemin har dock Bloomers deltagare inte kunnat flytta in i stiftelsen och medarrangören Norrsken foundations lokaler i centrala Stockholm som planerat. All kommunikation sköts tills vidare digitalt. Sparx som istället valt en ”virtuell modell” för kommunikation har inte påverkats nämnvärt, enligt Magnus Löfsjögård. Merparten av programinnehållet ligger till exempel redan på nätet.

Finansieringsrundor pausas

Båda acceleratorerna har informerat sina deltagare om alternativa finansieringskällor nu när många riskkapitalbolag pausar sina finanseringsrundor. Startups hos Sparx har exempelvis sökt EU-stipendier för olika typer av innovationssatsningar.

Vi var lite otydliga i början och välkomnade alla med en bra affärsidé och fick väldigt många ansökningar.

En annan betydande foodtech-accelerator är Lantmännens Växthuset som startade redan 2014. Acceleratorn tar in både Lantmännen-anställda och externa entreprenörer. Den är främst en utbildningsaktör och experimentverkstad för nya företagsidéer, tjänster och produkter, berättar Jakob Söderström, programansvarig.

Jakob Söderström, Lantmännen

– Vi kan bara erbjuda en bråkdel av det en stor inkubator kan erbjuda nystartade startups, vad gäller att exempelvis sätta ihop ett team och jobba med varumärkespaketering, säger han.

Växthusets styrka är istället att låta lite mognare företag provköra sina produkter. De kan bland annat få hjälp kring livsmedelssäkerhet och förpackningsdesign.

– Vi var lite otydliga i början och välkomnade alla med en bra affärsidé och fick väldigt många ansökningar. Nu frågar vi istället ”vad kan vi erbjuda er?” och är mer selektiva.

Förebygga coronaspridning

Under den pågående projektomgången har dock inga externa startups tagits in, för att förebygga coronaspridning, tillägger Jakob Söderström.

Acceleratorn har inget investeringsfokus, men har gjort en mindre såddinvestering i tidigare deltagaren Huj som gör veganska pålägg – och Lantmännen har en ledamot i startupen. Växthuset har också ett samarbete med Malmöbaserade ex-deltagaren Lupinta som gör tempeh och falafel på svenskodlad lupin.

Finskgrundade livsmedelsjätten Paulig Group startade 2018 en inkubator vid namn Paulig Incubator, förkortat Pinc. Till skillnad från Växthuset ska Pinc investera riskkapital i foodtech-startups och ta en aktiv roll i styrelserna. Och det är de ganska ensamma om i Norden, enligt Marika King som leder satsningen.

Marika King, Pinc

Många startups ser stora fördelar med Pinc tack vare Paulig-koncernens ”långsiktighet, dess hållbarhetsvärderingar och kunskaper i bolagsbyggande”.

– Vi har ju en del kunskap om konsumenter, mat och värdekedjan runt livsmedel, vilket är värdefullt om man till exempel ska lansera en innovativ matprodukt eller digitala tjänster runt mat, säger Marika King.

Har fått ordentligt uppsving

Intresset från startups har hittills varit stort, även om inflödet minskat sedan coronautbrottet. Hon ser dock fortsatt stor potential i foodtech för ”vi slutar inte äta” och online-mathandeln har nu fått ett ”ordentligt uppsving”, konstaterar hon.

Men hittills har Pinc inte gjort en enda investering. Orsak: Inkubatorn har inte kunnat agera så självständigt som planerat.

– Det har vi behövt rätta till och ser nu en lösning på. Men det har tagit längre tid än vad jag hade önskat, säger Marika King som dock inte vill gå in på några detaljer, men som ändå ser ljust på framtiden. Just nu har man aktiva dialoger med tre startups.

Ica driver sedan 2017 en innovationshubb vid namn Icax. Den ska enligt hemsidan hitta ”nya affärsmöjligheter och digitala innovationer”. Det sker både tillsammans med Ica-anställda och med externa entreprenörer. Hubben har även gjort mindre investeringar i startups. Men Samuel Young, som ansvarar för avdelningen, vill inte gå in på vilka.

Samuel Young, ICAx

Han är dock nöjd med att man slutfört sex projekt. Målet var fyra. Han lyfter fram ett samarbete med den amerikanska matappen Innit, som utifrån receptmoduler skräddarsyr måltider. Internt har man även utvecklat konceptet Pronto som erbjuder hemleverans av matvaror och färdiglagade maträtter.

Vad har ni mött för utmaningar?

– Jag tror de flesta innovationshubbar som jobbar nära moderskeppet i lite större organisationer slits mellan hastigheten i moderskeppet och hastigheten i startup-världen. Det kräver mycket energi, men det har vi.

Restauranggrossisten Martin & Serveras innovationshubb Martin & Servera X har avböjt medverkan. Anledningen uppges vara tidsbrist till följd av coronahantering.

Skribent: David Gustavsson

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly – signa upp gratis här

Läs mer:

Det här är en artikelserie om svenska innovationshubbar med fokus på agtech & foodtech:

Del 1:  Jättarnas innovationsprogram – så har det gått

Del 2: Så säger startups om innovationshubbarna

Del 3: Guide till de svenska innovationshubbarna

AGFO-spaning: Då är mathubbarna som bäst

AGFO-tema: Mat och innovation


AGFO-karta: Svenska ekosystemet

Aktörerna som hjälper och stöder, som finansierar och marknadsför, som accelererar och för branschens talan.  Hämta den svenska Ekosystemkartan här

Se AGFO Talks:

Storföretagen + startups = sant?

I panelen: Henrik Åkerman Food for Progress, Ariella Rotstein ICAx och Samir el-Sabini SUP46. Här kan du läsa en summering

Vad hindrar svensk matinnovation?

I panelen: Daniel Skavén Ruben The Rockefeller Foundation, Liisa Smits Ignitia och Per Arfvidsson Sweden Food Arena/Lantmännen. Här kan du läsa en summering

Hur kan innovation skapa ett hållbart matsystem?

I panelen: Per Frankelius Linköping Universitet, Fredrika Gullfot Simris Alg, Filip Lundin Macklean och Donnie SG Lygonis KTH Innovation. Här kan du läsa en summering

Acceleratorinkubatorinnovation

Tipsa oss

Mejla

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!