AGFO sände AGFO Talk om lokalproducerad mat som webinar från studion i Stockholm.

Intervju

”Vi vill jobba med lokala leverantörer”

Den hetaste trenden inom livsmedelsbranschen 2020 är lokalproducerad mat. Men hur nära ska det vara för att kallas lokalt – och är storskalighet en förutsättning för det lokala? Det sökte AGFO Talk på temat ”Lokalproducerat – hype eller framtid” svar på.

64,4 mil, det är gränsen för att det ska få kallas lokalproducerat – i iallafall i USA. I Frankrike är 15 mil en övre gräns och i Storbritannien finns definitionen att det ska vara producerat, förädlat, handlat med och sålt inom 4,8 mil. Det berättar AGFO:s Frida Jonson i sin inledande trendspaning.

Frida Jonson spanade om lokalproducerad mat.

Men i Sverige finns ingen gemensam definition. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, försökte för ett antal år sedan definiera begreppet, men det stöp på att branschen inte kunde komma överens om hur den skulle se ut. Dock finns en dom i marknadsdomstolen som står fast att en vara som tillverkas i en fabrik och säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad. Men är det egentligen ett problem att det inte finns någon definition

En definition behövs

Ja, det är helt avgörande menar Magnus Holmegård, nordisk inköpschef för livsmedel på Sodexo som varje år köper in cirka 8000 ton mat i Sverige till bland annat restaurang och offentliga kök. Enligt honom är en definition avgörande för att multinationellt bolag som Sodexo ska kunna möta kundernas efterfrågan – och för att få in de mindre leverantörerna.

I panelen, från vänster: Magnus Holmegård, Sodexo, Rebecka Milestad, KTH, Tomas Erlandsson, Nordisk Råvara. På länk hade vi också med oss Filip Larsson, Stekosterian.

– Våra kunder efterfrågar lokalproducerat. För att vi över huvud taget ska kunna mäta det här, så måste det finnas en definition på vad det är vi mäter för att kunna följa upp de nivåer som våra kunder önskar. Vi behöver veta vad det är som räknas som lokalt för att kunna få in det i statistiken. Vi behöver statistiken för att kunna hantera det här. Finns det ingen definition kan man inte få in det i prislistor vid beställningar.

Hur definierade AGFO Talk-publiken ordet ”lokalproducerat”? Se svaret här

Rebecka Milestad, agronom och docent i miljöstrategisk analys, Kungliga Tekniska Högskolan, håller med om att en definition blir viktig men säger samtidigt att även om det fanns en definition rent avståndsmässigt, så är det fortfarande viktigt att varje gång man pratar om lokalproducerat förklara vad man menar.

– Vissa menar bara avstånd från där jag är, andra pratar mer om en relation till varan, eller om en identitet – att varan kanske är från en region som jag känner till. Eller så handlar det om småskalighet och hantverksmässighet – men vad har det egentligen att göra med lokalproducerat?

Hon ställer frågan på sin spets genom att undra om man kan kalla mjölken lokal om korna äter sojafoder från Sydamerika. Egentligen inte, menar hon.

Transparensen en nyckelfråga

Tomas Erlandsson är grundare av Nordisk Råvara som tar fram skandinaviska grödor i samarbete med uppåt 30 lantbruksföretag. Tomas säger att de sällan använder begreppet lokalproducerat.

– Något vi istället pratar mycket om är att vi vill att det ska produceras, förädlas och hanteras på samma ställe och då blir det ändå ett visst geografiskt område som man definierar. Sedan kan distributionen ske lokalt och då blir produkten lokal, eller så distribueras det regionalt eller nationellt och då är den inte längre lokal.

För oss handlar det snarare om hantverket, visionen och ambitionen bakom en särskild produkt.

Hantverket viktigare än geografin

Via länk finns Filip Larsson, grundare av Stekosterian som tillverkar en stekost av komjölk på den egna gården utanför Skara. Filip Larsson menar att begreppet lokalproducerat är laddat med många mervärden som deras kunder efterfrågar, men att det egentligen inte är den geografiska närheten som är viktigast för dem själva.

Filip Larsson, Stekosterian

–  För oss handlar det snarare om hantverket, visionen och ambitionen bakom en särskild produkt och hela livsstilen kring det, säger han.

I dagarna släpper Stekosterian en egen märkning på sina produkter, som ska förmedla vad de vill att kunden ska förknippa deras ost med. Symbolen är blå-gul, samtidigt som orden ”Skaraborg” och ”hantverk” står med i text.

En läsarfråga som ger ytterligare en dimension till begreppet lokalproducerat är den här: ”Är trenden verkligen lokal mat? Du är det du äter och det definierar dig. Borde vi kanske snarare kalla det relationsmat?”

Rebecka Milestad bekräftar påståendet och säger att akademisk forskning på området betonar relationen mellan konsument och producent.

– Vi har kommit på att vi måste värna våra lantbrukare. Vi har insett att de försvinner annars.

Filip Larsson tillägger att han tror att det är viktigare än någonsin för mindre aktörer att personifiera sina produkter, visa att det finns människor bakom. Annars tror han att de goda mervärdena kan kapas av industrin, när de tar upp begrepp som ”lokalt” och ”mathantverk”.

AGFO:s Lovisa Madås och Frida Jonson tar en titt på olika lokalproducerade produkter. Mest lokal kom de fram till att AGFO-Kristofers pak choi nog ändå är.

Lokalt eller ekologiskt?

Ska jag fokusera på ekologiskt eller lokalproducerat, undrar många av tittarna.

– Jag kan i min vanliga butik inte se särskilt många produkter som är lokala. På ekologiskt kan jag se det och kan också förstå om de är från Sverige, då kan man få både och. Om jag sedan ska äta hållbart och mer växtbaserat så gör jag ju inte bättre om jag varje gång bara äter biff, utan då kanske jag måste byta ut den även om den är ekologisk mot vegetabilier. Och då vill jag gärna att de ska vara så lokala de kan bli, säger Rebecka Milestad.

Magnus Holmegård ser inte heller något motsatsförhållande mellan eko och lokalt i sitt arbete:

– Kunderna efterfrågar båda två, de vill ha ett visst antal procent ekologiskt/KRAV och ett visst antal lokalproducerat.

Storskaligt en förutsättning

Panelen är överens om att även storskalig produktion kan vara lokal, däri finns ingen motsättning, det storskaliga är snarare en förutsättning.

– Det är viktigt att vi har storskalighet. Tittar vi på det som kommer att ligga på framtidens tallrikar så är mycket av det färdigfabricerad mat och då krävs det att vi kan leverera in volym. Men det gäller att behålla transparensen och kedjan hela vägen fram till konsumenten, säger Tomas Erlandsson.

Magnus Holmegård tror att det blir en symbios mellan storskaligt och småskaligt:

– Det behöver nog vara både och, för att få in volymerna men också kunna stötta de små att kunna växa och få avsättning för sina produkter. Men hur produceras det – det ska fortfarande vara lokalt, även fast det är stort.

Vill jobba med lokala leverantörer

Slutligen, om det funnits en definition av vad lokalproducerat är så menar Magnus Holmegård att han hade haft mycket lättare att göra mer aktiva val och välja mindre lokala producenter istället för de stora drakarna. Han menar att det idag är svårt att hitta de små lokala producenterna, men att en definition skulle ge en möjlighet att få in dem i systemet.

– Vi får också ställa oss frågan framöver: ”hur flexibla kan vi vara mot en liten producent, för att få till bra samarbeten.”

Se hela webinariet här:

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO Weekly – signa upp gratis här

LÄS MER:

 
AGFO Talk-publiken: Så definierar vi lokalproducerad mat


Här kan du se alla tidigare AGFO Talks


AGFO-tema: Lokalproducerad mat


AGFO Talk-publiken: Här är vegoprodukterna som saknas

Agfo Talklokalproduceratnärproducerat

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!