Linda Linnskog Rudh
Reporter
Max Burgers, Mat.se, Findus och Oatly är fyra aktörer som klimatmärker sin mat med hänvisning till att kunderna vill veta hur stora utsläpp maten de äter orsakar. Kritikerna menar att klimatmärkningen ger en skev bild av verkligheten.
AGFO har tagit en ordentlig titt på klimatmärkning av mat och kan konstatera att frågan är komplex. Syftet är gott men samtidigt är det mycket som klimatmärkningen inte räknar med. Bland annat näringsinnehåll i olika livsmedel, olika produktionsmetoder, svinn och biprodukter. AGFO har intervjuat Rise, som tar fram den klimatdata som flera av aktörerna använder, samt Gunnar Rundgren, oberoende lantbruksjournalist som är kritisk till att man överhuvudtaget klimatmärker mat. Här kan du läsa artikeln.
Nu låter vi fyra av de större aktörerna som Co2-märker sin mat berätta hur de resonerar i frågan:
– Det är viktigt att ge konsumenten möjlighet att göra medvetna val. Trots att de klimatanalyser jag sett skiljer sig åt en hel del i både metod och noggrannhet så visar de alla samma storskaliga mönster – kött får högre klimatpåverkan än växter, den mesta påverkan sker i jordbruket och förpackningarna står i allmänhet för en liten del av den totala klimatpåverkan. På det viset funkar analyserna bra, det blir möjligt för konsumenten att skilja mellan vad som är stort och smått. Men visst vore det jättebra om vi ytterligare kan standardisera vad som ska ingå i en klimatmärkning så att både jämförbarheten mellan olika klimatmärkningar ökar och så att siffrorna blir mer precisa.
– På Max ingår hela värdekedjan i analysen, vi följer noggrant den internationella standarden Greenhouse Gas Protocol och våra beräkningar granskas dessutom av Ernst & Young för att säkerställa att vi inte räknat fel. Gunnar Rundgren (som anmält klimatmärkningen till Konsumentverket. Reds.anm) har förstås helt rätt i att klimatanalyser inte ger svar på alla de frågor vi behöver ställa oss för att skapa en hållbar livsmedelsförsörjning. Visst är det önskvärt att bättre kunna synliggöra värdet av till exempel hälsa, rättvis handel och ekosystemtjänster men det finns ingen anledning att sluta redovisa klimatpåverkan bara för att andra frågor också är viktiga.
– Vi grundades med hållbarhet som en pelare, och såg samtidigt att vår roll i kedjan har stor påverkan, både på hälsa och klimat. Hos oss handlar folk mat och ju mer info vi kan ge våra kunder desto bättre. Vi vet också att kunskaperna om vilka livsmedel som har störst klimatpåverkan är relativt låga och kunderna efterfrågar ett verktyg som kan hjälpa dem i deras val. Vi tror att det klimatkvitto vi kan erbjuda får folk att inse var de kan göra de största förändringarna. Det var därför vi började titta på möjligheten att klimatmärka vårt sortiment. Vi tittade på flera aktörer som tar fram klimatdata och valde i slutändan Rise som leverantör.
– Vi tillhör pionjärerna. Det här är bara ett första steg och vi tycker att vi är tydliga med vad modellen baseras på. Jag hade förstås välkomnat en modell som vägt in flera aspekter, men en sådan finns inte idag. Men visst, jag förstår synpunkten. Vi tror ändå att klimatmärkningen gör en stor nytta, trots att den i dagsläget inte kan redovisa en exakt jämförelse mellan alla livsmedel. Men konsumenten kan exempelvis se att klimatpåverkan från nötkött är många gånger högre än den från kyckling och det är en viktig aha-upplevelse för många.
– Genom att deklarera produkters klimatavtryck i koldioxidekvivalenter, CO2e, i absoluta tal vill vi underlätta för konsumenter att göra informerade val. Vi tycker att det är en konsumenträttighet att veta vilka utsläpp livsmedelsprodukter orsakar, och vi tycker klimatdeklaration ska vara obligatoriskt, precis som det är obligatoriskt att redovisa näringsinnehåll idag. På så sätt kan konsumenter jämföra produkters avtryck och väga in det i sitt val av mat och dryck. För hur ska man som konsument kunna handla klimatvänligt om man inte vet vilket avtryck produkterna faktiskt har? Det ideala vore om alla varor och tjänster var klimatdeklarerade i absoluta, och därmed jämförbara, tal så man som konsument kan mäta sitt klimatavtryck.
– Vi tycker, precis som Ellinor Hallström på RISE (se tidigare artikel här), att man inte ska låta det bästa bli det godas fiende. Vi kan inte vänta tills vi har en perfekt mätmetod innan vi börjar redovisa någonting alls. RISE klimatdatabas är en bra början för att få jämförbarhet. I takt med att fler företag börjar räkna på och redovisa klimatavtrycket så blir jämförelserna mer exakta. På sikt behöver vi såklart en gemensam standard för hur man räknar och avgränsar produkters klimatavtryck. Men det tar tid. Vi använder oss av Carbon Cloud, ett svenskt företag som använder en metod baserad på över 20 års forskning.
Att blanda CO2e-avtryck och näringsinnehåll är det två helt olika saker. Att relatera klimatavtryck till kalorier eller näringsinnehåll blir direkt missvisande och vilseledande. Information om näring är en komplex fråga och dagens näringsdeklaration räcker. Näringsvärde och prissättning per volym finns redan och är etablerat för konsumenter. Att addera information om klimatpåverkan per produkt och kg/produkt på samma sätt är därför logiskt.
Läs också:
💚 Vill du hålla koll på framtidens matsystem och dess möjligheter? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO Weekly, signa upp här
Intervju
Tre branschföreträdare reflekterar över synen på svensk livsmedelsforskning och innovation – och pekar ut vad som behövs framåt för att […]
Intervju
Ska man räkna jordbruket till godo all den kol som binds varje år i skördarna? Ja, menar Per Frankelius, docent […]
Intervju
Det är många branscher som oroar sig inför Amazons intåg i Sverige, men den amerikanska postorderjätten har än så länge […]
Intervju
Timmen är slagen för den fossilbaserade plasten i matförpackningar. Men vilka är alternativen? Är de tillräckligt bra, kan de återvinnas […]
Intervju
Svenska forskare har tagit fram en unik metod att göra livsmedel – av elektricitet och koldioxid. En innovation som i […]