Vad är det som kan bli fel med klimatmärkning av mat? Foto: Peter Rutherhagen, Istock

Spaning

Sorry, men det är inte så enkelt

Under 2019 blev de allt fler – klimatmärkningarna som sätter siffror på hur mycket utsläpp varje matvara har. Äntligen tycker vissa, medan andra menar att det är för tidigt.

Den här spaningen publicerades först i vårt nyhetsbrev AGFO weekly, signa upp dig här

Under det senaste året har allt fler aktörer börjat använda forskningsinstitutet Rise:s klimatdatabas i kommersiellt syfte. Senast var det ICA som släppte sin klimatkasse där man utlovar att varje portion innehåller max 0,5 kg CO2-ekvivalenter.

Vi konsumenter har länge uttryckt en stark önskan om att få hjälp att ”äta rätt” med klimatet i åtanke, så avsikten med märkningen är god. Kritikerna är dock inte lika överens om dess förträfflighet. Gunnar Rundgren, oberoende jordbrukskonsult, har anmält klimatdeklarationer som produktmärkning till Konsumentverket. ”Jag anser att det är fel att märka olika livsmedelsprodukter med koldioxidutsläpp per kilo”, säger han.

Vad är det då som blir så fel?

Vi börjar med näringsinnehållet. Jämför ett kilo morot med ett kilo nötkött och nötköttets klimatpåverkan är 175 gånger högre än morotens. Ser man istället till proteininnehållet så blir nötköttets påverkan fem gånger högre än morotens. Det är inget som klimatmärkningen visar.

Vi ska inte låta det bästa vara det godas fiende

Ett annat problem med klimatmärkningen är att livscykelanalyserna i klimatdatabasen är genomsnittsberäkningar. Trots samma produktionssätt, i samma geografiska region, kan utsläppen skilja stort för två råvaror av samma sort. Energislag, utnyttjande av restprodukter från produktionen, gödning, foder och en hel rad andra parametrar påverkar utsläppen.

En tredje invändning är vad som räknas in som utsläpp för respektive livsmedel. Hälften av alla jordgubbar slängs till exempel redan i butik eftersom de hinner bli dåliga. Det matsvinnet läggs inte till jordgubbens utsläppssiffra i någon klimatdatabas.

Trots alla invändningar mot klimatmärkningen så ligger det något i det Elinor Hallström, en av de ansvariga forskarna för Rises klimatdatabas, säger: ”Vi ska inte låta det bästa vara det godas fiende.”

Med det menar hon att även om vissa livsmedel får oförtjänt höga utsläppssiffror, så är syftet – att erbjuda allmänheten ett enkelt och pedagogiskt verktyg – viktigare.

Det är som vanligt alltså, ingen fråga är svart eller vit. Läs gärna artikeln där jag intervjuar både Gunnar Rundgren och Elinor Hallström, och fundera sedan över vad du tycker.

Team AGFO väljer veckans:

🤝 Rekrytering
Vi är mycket stolta och glada över att mat- och hållbarhetsprofilen Louise Ungerth ansluter till team AGFO. Välkommen!

💥Grattis
Ekoböndernas ekobonde är korad! Superinnovativ och klok, så beskrivs vinnaren Håkan Carlborg. Läs om hans hållbarhetsarbete här.

🌟Talanger
Här hittar du 33 talanger, under 33 år, som förväntas driva framtidens hållbara utveckling, bland annat Sopkökets Filip Lundin.

🎧 Podd
Unpacking Food Tech diskuterar experter från industrin myter och sanningar om morgondagens förpackningar.

🏛Universitet
SLU rankas även i år som ett av världens tre bästa universitet inom ämnesområdena jord- och skogsbruksvetenskap, läs mer här.

🖼Mat som konst
Lyssna när Nordic FoodTech intervjuar konstnären Alexandra Genis, som utmanar vår uppfattning om vad som är ätbart.

🍌Bananketchup
Svinn och skal av banan blir bananketchup hos startupen Feitosa Foodtech som vann årets Circular Economy of Food Prize.

 LÄS MER


Intervju: Klimatmärkning: ”Vi kan inte vänta”


Anmälaren: ”Därför är klimatmärkning missvisande”


Intervju: Så jobbar supertalangen klimatsmart på gården


Spaning: En starkt bidragande orsak till klimatkrisen


Artikel: Ett klimatpositivt jordbruk är möjligt

 

klimatmärkning

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!