Elinor Hallström, Rise, och jordbrukskonsulten Gunnar Rundgren har olika syn på klimatmärkning. Foto: Istock

Intervju

Klimatmärkning av mat kritiseras

Många konsumenter vill se klimatmärkning på mat – och aktörerna som ger svaren blir fler. Går det att lita på siffrorna? Matkonsulten Gunnar Rundgren har anmält klimatmärkningarna samtidigt som forskarna ser dem som ett viktigt verktyg.

Flera tjänster visar idag hur stora växthusgasutsläpp ett kilo av en viss produkt orsakar. De baseras ofta på den klimatdatabas som forskningsinstitutet Rise har byggt upp. Den innehåller cirka 1 400 klimatavtryck för 700 livsmedelsprodukter och tanken är att den ska bli en öppen, nationell databas.

– Kunskapen om livsmedels klimatpåverkan är generellt sett låg bland konsumenter. Databasen samt tjänsterna som bygger på den spelar en allt större roll i att höja kunskapen, säger Elinor Hallström, forskare inom Sustainable Nutrition på Rise.

I databasen får vi reda på att svensk oskalad potatis ger 0,1 CO2-ekvivalenter per kilo medan okokt jasminris från Thailand ger 3,1 CO2-ekvivalenter per kilo. Att ange klimatpåverkan per kilo är den gängse metoden just nu. Faran är dock att siffrorna inte visar hela sanningen och lätt missuppfattas, inte minst när media rullar ut tabeller med olika livsmedels klimatpåverkan.

– För livsmedel med liknande näringssammansättning kan viktenheten vara praktisk och bra, eftersom det på det viset är möjligt att jämföra en produkts miljöpåverkan med till exempel pris och näringsinnehåll, säger Elinor Hallström.

Osten har 5-10 gånger högre klimatpåverkan per kilo än mjölk, men per kalori ligger den i samma storleksordning 

Näringtäthet försvårar jämförelsen

Lägger man till näringstäthet i beräkningen blir det genast mer komplicerat. Alla livsmedel innehåller olika mycket näring. Därför kan de vara svåra att jämföra eftersom vikten inte speglar matens faktiska funktion – att förse oss med energi och näring. Elinor Hallström tar exemplet med ett kilo morot och ett kilo nötkött.

– Om man enbart jämför råvarornas respektive klimatpåverkan har nötköttet cirka 175 gånger högre klimatpåverkan per viktenhet. Men om klimatpåverkan istället jämförs i fråga om proteininnehåll, så har nötkött cirka 5 gånger högre klimatpåverkan än morötter. Ser man till järninnehåll har nötkött cirka 13 gånger högre klimatpåverkan än morötter. Valet av enhet påverkar alltså hur resultaten tolkas.

Mängden spelar in

Även mängden som äts är viktig att ta hänsyn till. Exemplet med ost och mjölk är talande:

– Osten har cirka 5 till 10 gånger högre klimatpåverkan per kilo än mjölk, men uttryckt per kalori ligger klimatpåverkan i samma storleksordning, säger Elinor Hallström.

Hon poängterar att klimatdata kan användas för olika syften och att syftet måste styra vilken enhet som används.

Elinor Hallström

De använder databasen

Rise betonar alltså att det är viktigt att inte tolka klimatavtryck från livscykelanalyser som exakta siffror utan som ett ungefärligt mått på produktens klimatpåverkan. Trots det använder sig allt fler företag och offentliga institutioner av Rise klimatdatabas för att göra just detta.

Menyer som sätts ihop till offentliga måltider använder databasen, för att åstadkomma klimatförbättringar i recepten och underlätta för måltidsgästerna att göra klimatsmarta val. Kommersiella aktörer, som e-handeln Mat.se, använder data i den egna klimatdatabasen. Deras kunder erbjuds klimatkvitto, klimatstatistik för inköp och ett klimatsmart sök som anger produkternas klimatavtryck i kg CO2-ekvivalenter. Findus och Orkla är exempel på producenter som i sin tur presenterar sina recept med stöd i klimatdatabasen.

Två andra företag som redovisar sitt klimatavtryck är Oatly, som producerar havrealternativ till mjölk och glass, samt hamburgerkedjan Max. Oatly använder analysföretaget CarbonCloud, som inte bygger på Rise klimatdatabas, för sina klimatberäkningar.

Hamburgerkedjan Max å sin sida tog hjälp av konsultbyrån U&We för sina klimatberäkningar som baseras på The Greenhouse gas Protocol.

Anmäler till Konsumentverket

Det är lätt att ryckas med och anta att klimatberäkningarna ger hela bilden. Men Gunnar Rundgren, oberoende jordbruks- och matkonsult, köper inte resonemanget. Därför har han anmält klimatdeklarationer som produktmärkning till Konsumentverket.

– Det dagens livscykelanalyser ger är genomsnittsvärden och det säger inget om utsläppen för en enskild produkt. Jag anser att det är fel att märka olika livsmedelsprodukter med koldioxidutsläpp per kilo, säger han.

I sin anmälan skriver Gunnar Rundgren att produktmärkningen ger sken av att vara mycket mer exakt än den verkligen är. Metoden ska enligt honom istället användas till att avgöra var i en produkts livscykel en vara har sin största påverkan, och på så vis genomföra förändringar där de ger störst effekt.

– Den enda produkt som vi i dagsläget kan klimatdeklarera med någon form av trovärdighet är bladgrönt som produceras i växthus* där man kan kontrollera det mesta. Mark och biologiska processer spelar en stor roll för utsläppen av lustgas som utgör en betydande del av jordbrukets växthusgasutsläpp. Det är ingen som mäter de verkliga utsläppen utan man använder schabloner. I verkligheten kan utsläppen skilja väldigt mycket mellan gårdar och år.

Gunnar Rundgren

Bollande med siffror

Gunnar Rundgren menar att märkningen blir ett bollande med siffror och att systemgränserna måste definieras innan siffrorna kan användas som de görs. Var börjar och slutar man till exempel att räkna på biprodukter, svinn och förpackningar?

– Tittar vi på nötköttsproduktion så påstås utsläppen per kilo kött från en diko vara dubbelt så höga som utsläppen från ett mjölkdjur. Men det beror helt på hur man väljer att fördela utsläppen mellan mjölk och kött. Samtidigt har lever noll i klimatpåverkan och detta för att inga utsläpp läggs på inälvorna, förklarar Gunnar Rundgren.

Många svagheter

Ser man till olika livsmedels näringstäthet, visas helt andra siffror – vilket Rise påvisar.

– Det här är utmaningar som de flesta forskare känner till. De ser många svagheter med dagens livscykelanalyser, men när företag använder siffrorna i marknadsföringssyfte och media presenterar dem i tabeller, det är då det blir snett, säger Gunnar Rundgren.

Med sin anmälan vill han tvinga Konsumentverket att ta upp frågan seriöst.

– I vårt sifferfixerade samhälle undermineras trovärdigheten när det sedan visar sig att beräkningarna leder helt fel.

Vi får inte låta det bästa vara det godas fiende

Rise syn på anmälan

Elinor Hallström på Rise bemöter Gunnar Rundgrens kritik och säger att Rise inte själva använder ordet klimatmärkning eftersom det lätt förknippas med någon form av standard. Hon menar ändå att databasen är ett viktigt steg på vägen.

– Den är inte perfekt, men vi får inte låta det bästa vara det godas fiende! Vi hoppas att denna anmälan kan bidra till en konstruktiv dialog om vägen framåt när det gäller att ge kunden eller intressenten klimatinformation på produktnivå.

Enligt Elinor Hallström har under lång tid arbetat med andra aktörer för att skapa ett homogent system för beräkning och kommunikation av klimat- och miljöavtryck för livsmedel. Faktum är att ett näringsdensitetsindex, som kan ställas i relation till klimatutsläppen, håller på att ta form. Förenklat är det en sammanvägd siffra som baseras på livsmedlets innehåll av flera olika näringsämnen.

Rise har för avsikt att uppdatera databasen allt eftersom nya metoder utvecklas för att beräkna matens klimatpåverkan och övriga miljöeffekter samt inkludera andra perspektiv såsom näringskvalitet.

– Rise ser att det finns en risk för felaktiga tolkningar om man jämför klimatavtryck som inte är uträknade med samma metodval. Å andra sidan anser vi att det är av största vikt att påskynda omställningen i samhället och vi tror att olika former av praktiska lösningar behöver komma ut för att underlätta klimatsmarta val för konsumenten, säger Elinor Hallström.

*Gunnar Rundgren har på uppdrag av Projekt Matlust färdigställt rapporten Små gröna blad – inomhusodling ur ett hållbarhetsperspektiv.

RISE klimatdatabas 

Här finns 1400 klimatavtryck för 700 livsmedelsprodukter. Databasen bygger på livscykelbaserad klimatinformation som kan användas för att planera måltider och göra uppskattningar av hela kosters klimatpåverkan.

Klimattalen är beräknade med samma systemgränser och liknande metodval för att de ska gå att jämföra. Databasen innehåller representativa klimatavtryck för produkter från en viss region och som är producerade med ett visst produktionssätt. RISE undersöker om klimatdatabasen framöver ska kompletteras med klimatavtryck för enskilda livsmedelsartiklar från en specifik producent och har lagt in ett fåtal sådana som test vid senaste uppdateringen av databasen.

Nästa steg: Under EU-kommissionens ledning håller RISE tillsammans med aktörer på nationell och internationell nivå på att ta fram ett system som heter PEF – Product Environmental Footprint.

💚 Gillade du det här? Då kommer du att älska vårt nyhetsbrev AGFO weekly – varje fredag direkt till din inbox, signa upp gratis

 Läs mer


Klimatmärkning: ”Vi kan inte vänta”


AGFO-spaningFörenkling av verkligheten riskerar leda fel


AGFO talk: Hur mycket får hållbar mat kosta?


Intervju: Så jobbar supertalangen klimatsmart på gården


Spaning: En starkt bidragande orsak till klimatkrisen


Artikel: Ett klimatpositivt jordbruk är möjligt

klimatdatabasklimatmärkningnäringsindexRISE

Linda Linnskog Rudh

Reporter

MejlaTwitterFölj på Twitter

AGFO tror på morgondagens livsmedelskedja. Det gör även våra sponsorer:

Relaterade artiklar

AGFO weekly

Skaffa Sveriges bästa nyhetsbrev om morgondagens mat – gratis!